bottenprof från hafsundersökningsexpeditioner, bl. a. från den danska Ingolf- och den holländska Siboga-expeditionen. Inom Danmarks geologi har B. behandlat äfven frågor om Danmarks sedimen- tära bildningar, t. ex. Den vulkanske aske i moleret samt en oversigt över Danmarks ældre tertiærbjærgarter (1920). B. blef 1913 medlem af Commissionen for ledeisen af de geologiske og geografiske undersögelser i Grönland samt är led. af danske Videnskabernes selskab (1919) och Fysiogr. sällsk. i Lund (1920). K. A. G. *Bögh, N., dog 13 okt. 1905 i Köpenhamn. Böhle, Fritz, tysk konstnär, f. 1873 i Emmendingen i Baden, studerade i Frankfurt och München, där han påverkades al W. Diez och H. Thoma. Han blef ytterst mångsidig, målade bondelif, romantiska, religiösa och mytologiska ämnen, porträtt och landskap, utförde raderingar af storstilad enkelhet och monumentalitet (Oxar vid plogen, Svinherde, Kermess, S:t Antonius, S:t Georg m. fl.) och egnade sig efter 1900 äfven åt skulptur (ryttarstaty af Karl den store för Alte Main-brücke i Frankfurt, Tjurtämjare o. a.). B. är rikt representerad i museer i Tyskland, framför allt i gallerierna i Stuttgart. Se monogr. af Klein 1909. G-g N. *Böhmen utgör efter Världskriget hufvuddelen af republiken Tjecho-Slovakien (se vidare d. o. Suppl.). *Böhmer, E., dog 5 febr. 1906 i Lichtenthal, vid Baden-Baden. Böhm-Ermolli, Eduard von, friherre, öster- rikisk militär, f. 21 febr. 1856 i Ancona, blef 1875 officer vid ett dragonregemente, öfvergick sedan till generalstaben, blef 1896 öfverste och chef för 3 :e ulanrege- mentet, 1903 generalmajor och brigadchef, 1907 fältmarskalklöjtnant och divisionschef, 1911 chef för l:a armékåren (Krakau) och 1912 general af kavalleriet. Vid krigsutbrottet 1914 ställdes B. i spetsen för 2:a armén, hvilken till en början tilldelades serbiska krigsskådeplatsen, men som undan för undan flyttades till den galiziska. Här deltog B. i afvärjandet af de ryska anfallen, kämpade vintern 1915 i de västra Karpaterpassen, deltog i anfallet mot ryssarna våren s. å. och återtog Lemberg (22 juni). Vid 1916 års början hade B. befäl öfver en armégrupp, i hvilken hans egen armé ingick, som besatt delen n. v. om Tarnopol-Dubno af de allierades front, men måste på grund af Brusilovs kraftiga offensiv i juni och juli s. å. gå tillbaka till i höjd med Brody. I aug. s. å. erhöll B. befälet öfver en starkare armégrupp, omfattande äfven Sydarmén, hvarmed han framgångsrikt försvarade Zlota Lipa-linjen mot Brusilovs förnyade anfall. I juni 1917 hade B. till uppgift att med sin ytterligare förstärkta armégrupp försvara hela frontdelen Karpaterna-Brody, hvaremot Brusilov l juli fram- gick till anfall. Efter en del motgångar, särskildt s. om Dnjestr, öfvergick B:s armégrupp 19 s. m. till motoffensiv och befriade i det närmaste hela Galizien från ryssarnas invasion. Efter fredsslutet i Brest-Litovski förde B., som 1916 befordrats till generalöfverste, befälet öfver de österrikiska trupper, som inryckte i Ukraina. Han hade nu blifvit fältmarskalk. C. O. N. *Böhmert, K. V., dog 12 febr. 1918 i Dresden. *Böhm von Bawerk, E. v., dog 28 aug. 1914 i Kramsach vid Kattenberg. Han blef 1910 led. af sv. Vet. akad. Jfr A. Tirazian, "Zur kritik der Böhm-Bawerkschen kapitaltheorie" (1920). *Böhn, G., dog 9 jan. 1906 i Kristiania, *Böhtlingk. - 2. A. B. lämnade 1919 professuren. Böjkota, anat. Se Kota. Böjningsfjäder, maskinb. Se Fjäder, sp. 486. Böjuk Menderez, flod. Se Menderez. Bökebergsslätt, vackert belägen herrgård vid Yddingesjöns östra strand, Hyby socken, Malmöhus län, lydande under Skabersjö fideikommiss (se Skabersjö 2). Vid hållplatsen B., belägen 22 km. från Trälleborg, 25 km. från Malmö och 21 km. från Lund, ligga många villor och restaurang. Den stora bokskogen är ett ofta besökt mål för lustresande samt plats för folkmöten så godt som hvarje sommarsöndag. O. Sjn. Böketofta, herrgård i Kågeröds socken, Malmö- hus län, har en areal af omkr. 400 har, hvaraf 201 har åker och äng till hufvudgården; tax.-v. 293,700 kr. (1921). B., som i allmänhet varit förenadt med Knutstorp (se d. o.), tillhör grefve Fr. Wacht- meisters stärbhus. O. Sjn. Böklin, Per Johan, präst, f. 22 mars 1796 i Ousby, d. 5 aug. 1867, vardt 1818 student och 1820 filos. magister i Lund, prästvigdes 1830, utnämndes 1820 till kollega och 1832 till rektor vid Kristianstads läroverk, vardt 1840 kyrkoherde i Köpinge och Lyngsjö och fick 1849 prosttitel. B. var verksam som läroboksförfattare och utgifvare; litterärt betydelsefullast var han som lärare och förtrogen åt Fredrika Bremer (se d. o., sp. 95). Jfr Fredrika Bremers "Brev" (I-IV, 1915-20). Böksholm, herrgård och sulfitfabrik i Drefs socken, Kronobergs län, omfattar tills, med Braås herrgård omkr. 4 3/4 mtl, med en areal af 1,452 har, hvaraf 155 har åker; tax.-v. 227,000 kr. för jordbruksfastighet och 960,000 kr. för industrianläggning (1921). Denna, som består af sulfitfabrik vid B., sysselsätter 85 arb. och har ett tillv.-värde af 800,000 kr. pr år. B., från 1782 järnbruk, har tillhört släkterna Stråle, Lundblad, Kappe, Hamilton m. fl., Braås 0. Lundblad, som 1745 anlade masugn, E. Benzelstierna (anlade 1762 järnmanufakturverk), släkterna Rappe, Hamilton, Rålamb m. fl. Järnbruken äro nu sedan länge nedlagda. Nuv. egare är A.-b. Böksholms sulfitfabrik (grundad 1914, akt. kap. l mill. kr.). O. Sjn. Bölcke (Boelcke), Oswald, tysk flygofficer, f. 19 maj 1891 i Giebichenstein vid Halle, förolyckad genom sammanstötning med ett tyskt flygplan på Sommefronten under Världskriget 28 okt. 1916, blef 1912 officer vid 3:e telegrafbataljonen och 1914 vid flygtrupperna, där han blef kapten 1916. B. var en af tyska arméns första och