skickligaste stridsflygare. Han nedsköt under tiden 6 juli 1915-24 okt. 1916 40 franska och engelska flygplan. Sina upplefvelser som flygofficer har han skildrat i Feldberichte (1917; "Kapten Bölckes stridsrapporter", s. å.). H. J-dt. Bölle, danskt slangord för "slagskämpe", hvilket uppkommit 1885 i samband med slagsmål och öfverfall, hvartill handtverkslärlingar från Köpenhamn, som voro medlemmar af en förening, kallad "Bölle-foreningen", ofta gjorde sig skyldiga vid sina söndagsutflykter till Böllemosen i Jægersborg Dyrehave. Från Köpenhamn har slanguttrycket "bölle" sporadiskt spridts öfver till Skåne. Bömlo (förut Bömmel), härad och socken i Finnås pastorat vid kusten n. om Haugesund, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 38,49 kvkm. 1,212 inv. (1920). Fiske. Guldfyndigheter. K. G. G. Bönan, lotsstation vid Gäflebukten med mindre fyr, inom Gäfle stads område omkr. 10 km. n. ö. om Gafleåns mynning; rätt stor plats med många sommarvillor. O. Sjn. Bönnelycke, Emil, dansk författare, f. 21 maj 1893 i Aarhus, debuterade 1917 med diktsamlin- gen Ild og ungdom (2:a uppl. 1919) och har sedan utsändt bok på bok: diktsamlingarna Festerne (1918), Taarer (s. å.; 2:a uppl. 1920), Buer og staal (1919), Gadens legende (1920) och Guldæblerne (1921), prosadikterna Asfaltens sange (1918) och Rosa Luxemburg (1919) och berättelserna Spartanerne (2 uppl. 1919), Joschja Ogoll (1920) och Aurora (s. å.) samt skådespelet De troskyldige. B. är lyriker, med en något forcerad modernitet, hvars form gärna är maniereradt modern, föga melodisk, men naturalistiskt visuell. Han älskar staden och stadslifvet, är iakttagare och till lynnet rätt känslosam. R-n B. Bönrost, bot. Se Rost 1. Bönsläktet, bot. Se Phaseolus. Bönsmygen, zool. Se Fröviflar. Bönälfven, biflod till Tvärån (Kalixälfven), inom Gällivare och Öfverkalix socknar, Norrbottens län, afvattnar bl. a. Bönträsket (164 m. ö. h., 6 kvkm.). O. Sjn. Bönälfvens revir af Öfre Norrbottens distrikt, Norrbottens län, omfattar af Nederkalix socken delarna n. om järnvägen och v. om Kalix älf samt af Öfverkalix socken trakten v. om Kalix älf med undantag af vissa delar af kronoparkerna Ängeså, Palovinsa, Rönsjärv och Tallberget. Reviret, som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattade 1920 en areal af 92,927 har allmänna skogar, hvaraf 6 kronoparker med en areal af 91,976 har. S-r. *Börgen, K. N. J., dog 8 juni 1909 i Wilhelmshaven. Börgesen, Frederik Christian Emil, dansk botanist, f. l jan. 1866 i Köpenhamn, blef filos. doktor där 1904, var assistent vid universitetets botaniska samlingar 1894-1905 och är sedan 1900 bibliotekarie vid Botanisk have. Han har företagit flera forskningsresor till de forna Danskvästindiska öarna, Jamaica, Färöarna m. m. och däröfver publicerat en mängd betydande skrifter. Särskild uppmärksamhet förtjäna hans många arbeten öfver alger från skilda områden, förnämligast de västindiska. C. Lmn. *Börje, socken i Uppsala län. Pastoratet är numera ej af prebendenatur. Förslag föreligger, att B. pastorat förenas antingen med Vänge och Läby pastorat till ett pastorat med kyrkoherden i Vänge eller med Heliga Trefaldighets pastorat. Börjesjön, en 7 km. lång, 4 kvkm. stor sjö, belägen 293 m. ö. h., i Sundsjö socken, Jämtland, afrinner till Gimån. Den ligger i en väl utpräglad dalgång, mot n. fortsatt till Ismundsjön, hvars aflopp dock går åt annat håll. O. Sjn. *Börjeson, John L. H., f. 30 dec. 1835 (ej 1836), dog 29 jan. 1910 i Storängen. Hans debut på Mindre teatern egde rum 22 okt. 1860 (ej 1861). Afbildningar af några B:s konstverk finnas i art. Geijer, sp. 863, Holberg, sp. 968, Karl, sp. 960 och 968, Oxenstierna, sp. 1171, och Scheele, sp. 978. -. Bland B:s senare arbeten äro byst af Karl von Friesen i brons utanför Södra realläroverket och byst af Karl Curman i Sturebadet, Stockholm, samt 2 monumentala grupper i brons på Dramatiska teaterns fasad. Statyn Fången viking är i brons uppställd vid Stora vägen på Djurgården (invid Hasselbacken). - B:s son Gunnar B., f. 1877, målare, studerade vid konstakademien 1898-1903, då han vann kungl. medalj, och med statsstipendium i utlandet 1905-08. Han har målat företrädesvis porträtt och interiörer. - Sonen Börje B., f. 1881, skulptör, studerade vid konstakademien 1904-07 och därefter i Paris. Bland hans arbeten märkas Per Brahes byst i Grenna (1911) och porträttbyster. - Dottern Lena B., f. 1879, har utfört smärre skulpturer och konstindustriella alster. *Börjesson. 1. J. B. Se O. Hippel, "Ur skalden J. B:s student- och uppsalatid" (i "Göte- borgs nations skriftserie", I, 1921). Börlin, Jean Olof Jonas, balettmästare, dansör, f. 13 mars 1893 i Härnösand, utbildad vid K. teaterns balettskola 1900-17 och af M. Fokin 1918-19 samt spanske dansläraren Otero 1920. Som ledare 1920 ff. af den internationella turnégruppen Svenska baletten (se Balett. Suppl.) har han utmärkt sig både i uttrycksfull solodans och som själfständig balettdiktare (baletterna El Greco, Dårhuset m. fl.) samt gjort koreografien till och utfört hufvudroller äfven i baletterna "Iberia", "Fåvitska jungfrurna", "Midsommarvaka", "Människan och hennes längtan", "Chopin" m. fl. Dessutom har han personligen gästspelat på K. teatern i Stockholm. *Börresen, U. J. R., lämnade 1909 aktiv tjänst. Börresen, Hakon Axel Einar, dansk tonsättare, f. 2 juni 1876 i Köpenhamn, elev af J. Svendsen, gjorde 1901 en vacker debut med en symfoni och har sedan intagit en framskjuten plats bland nutida danska kompositörer med orkesterverk (en 2:a symfoni, uvertyren Normannerne, Thor körer til Jotunheim), violinkonsert, stråksextett, några stråkkvartetter, operorna Den kongelige gæst (1919) och Kaddara (med grönländskt ämne; 1921), pianostycken och sånger. E. F-t. *Börringe-Östratorps järnväg är efter ommätning 22,1 km. lång. F. P. *Börrum är sedan 1919 annex till S:t Anna. Börsa, härad och socken under B. pastorat, s. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 62,07 kvkm. 1,404 inv. (1920). Jordbruk. K. G. G.