Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bölle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skickligaste stridsflygare. Han nedsköt under tiden 6 juli
1915-24 okt. 1916 40 franska och engelska flygplan.
Sina upplefvelser som flygofficer har han
skildrat i Feldberichte (1917; "Kapten Bölckes
stridsrapporter", s. å.). H. J-dt.
Bölle, danskt slangord för "slagskämpe", hvilket
uppkommit 1885 i samband med slagsmål och
öfverfall, hvartill handtverkslärlingar från Köpenhamn,
som voro medlemmar af en förening, kallad
"Bölle-foreningen", ofta gjorde sig skyldiga vid sina
söndagsutflykter till Böllemosen i Jægersborg
Dyrehave. Från Köpenhamn har slanguttrycket "bölle"
sporadiskt spridts öfver till Skåne.
Bömlo (förut Bömmel), härad och socken i
Finnås pastorat vid kusten n. om Haugesund,
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge. 38,49 kvkm. 1,212 inv. (1920). Fiske.
Guldfyndigheter. K. G. G.
Bönan, lotsstation vid Gäflebukten med mindre
fyr, inom Gäfle stads område omkr. 10 km. n. ö.
om Gafleåns mynning; rätt stor plats med många
sommarvillor. O. Sjn.
Bönnelycke, Emil, dansk författare, f. 21 maj
1893 i Aarhus, debuterade 1917 med diktsamlin-
gen Ild og ungdom (2:a uppl. 1919) och har sedan
utsändt bok på bok: diktsamlingarna Festerne
(1918), Taarer (s. å.; 2:a uppl. 1920), Buer og
staal (1919), Gadens legende (1920) och
Guldæblerne (1921), prosadikterna Asfaltens sange
(1918) och Rosa Luxemburg (1919) och berättelserna
Spartanerne (2 uppl. 1919), Joschja Ogoll
(1920) och Aurora (s. å.) samt skådespelet De
troskyldige. B. är lyriker, med en något forcerad
modernitet, hvars form gärna är maniereradt modern,
föga melodisk, men naturalistiskt visuell. Han
älskar staden och stadslifvet, är iakttagare och till
lynnet rätt känslosam. R-n B.
Bönrost, bot. Se Rost 1.
Bönsläktet, bot. Se Phaseolus.
Bönsmygen, zool. Se Fröviflar.
Bönälfven, biflod till Tvärån (Kalixälfven), inom
Gällivare och Öfverkalix socknar, Norrbottens län,
afvattnar bl. a. Bönträsket (164 m. ö. h.,
6 kvkm.). O. Sjn.
Bönälfvens revir af Öfre Norrbottens distrikt,
Norrbottens län, omfattar af Nederkalix socken
delarna n. om järnvägen och v. om Kalix älf samt
af Öfverkalix socken trakten v. om Kalix älf med
undantag af vissa delar af kronoparkerna Ängeså,
Palovinsa, Rönsjärv och Tallberget. Reviret, som
är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattade 1920
en areal af 92,927 har allmänna skogar, hvaraf
6 kronoparker med en areal af 91,976 har. S-r.
*Börgen, K. N. J., dog 8 juni 1909 i
Wilhelmshaven.
Börgesen, Frederik Christian Emil,
dansk botanist, f. l jan. 1866 i Köpenhamn, blef
filos. doktor där 1904, var assistent vid
universitetets botaniska samlingar 1894-1905 och är sedan
1900 bibliotekarie vid Botanisk have. Han har
företagit flera forskningsresor till de forna
Danskvästindiska öarna, Jamaica, Färöarna m. m. och
däröfver publicerat en mängd betydande skrifter.
Särskild uppmärksamhet förtjäna hans många
arbeten öfver alger från skilda områden, förnämligast
de västindiska. C. Lmn.
*Börje, socken i Uppsala län. Pastoratet är
numera ej af prebendenatur. Förslag föreligger, att
B. pastorat förenas antingen med Vänge och Läby
pastorat till ett pastorat med kyrkoherden i Vänge
eller med Heliga Trefaldighets pastorat.
Börjesjön, en 7 km. lång, 4 kvkm. stor sjö,
belägen 293 m. ö. h., i Sundsjö socken, Jämtland,
afrinner till Gimån. Den ligger i en väl utpräglad
dalgång, mot n. fortsatt till Ismundsjön, hvars
aflopp dock går åt annat håll. O. Sjn.
*Börjeson, John L. H., f. 30 dec. 1835 (ej
1836), dog 29 jan. 1910 i Storängen. Hans debut på
Mindre teatern egde rum 22 okt. 1860 (ej 1861).
Afbildningar af några B:s konstverk finnas i art.
Geijer, sp. 863, Holberg, sp. 968, Karl, sp.
960 och 968, Oxenstierna, sp. 1171, och
Scheele, sp. 978. -. Bland B:s senare arbeten
äro byst af Karl von Friesen i brons utanför Södra
realläroverket och byst af Karl Curman i
Sturebadet, Stockholm, samt 2 monumentala grupper i
brons på Dramatiska teaterns fasad. Statyn
Fången viking är i brons uppställd vid Stora vägen på
Djurgården (invid Hasselbacken). - B:s son
Gunnar B., f. 1877, målare, studerade vid
konstakademien 1898-1903, då han vann kungl. medalj, och
med statsstipendium i utlandet 1905-08. Han har
målat företrädesvis porträtt och interiörer. - Sonen
Börje B., f. 1881, skulptör, studerade vid
konstakademien 1904-07 och därefter i Paris. Bland
hans arbeten märkas Per Brahes byst i Grenna
(1911) och porträttbyster. - Dottern Lena B.,
f. 1879, har utfört smärre skulpturer och
konstindustriella alster.
*Börjesson. 1. J. B. Se O. Hippel, "Ur
skalden J. B:s student- och uppsalatid" (i "Göte-
borgs nations skriftserie", I, 1921).
Börlin, Jean Olof Jonas, balettmästare,
dansör, f. 13 mars 1893 i Härnösand, utbildad vid
K. teaterns balettskola 1900-17 och af M. Fokin
1918-19 samt spanske dansläraren Otero 1920.
Som ledare 1920 ff. af den internationella
turnégruppen Svenska baletten (se Balett.
Suppl.) har han utmärkt sig både i uttrycksfull
solodans och som själfständig balettdiktare (baletterna
El Greco, Dårhuset m. fl.) samt gjort koreografien
till och utfört hufvudroller äfven i baletterna
"Iberia", "Fåvitska jungfrurna",
"Midsommarvaka", "Människan och hennes längtan",
"Chopin" m. fl. Dessutom har han personligen
gästspelat på K. teatern i Stockholm.
*Börresen, U. J. R., lämnade 1909 aktiv tjänst.
Börresen, Hakon Axel Einar, dansk
tonsättare, f. 2 juni 1876 i Köpenhamn, elev af J.
Svendsen, gjorde 1901 en vacker debut med en
symfoni och har sedan intagit en framskjuten plats
bland nutida danska kompositörer med orkesterverk
(en 2:a symfoni, uvertyren Normannerne, Thor
körer til Jotunheim), violinkonsert, stråksextett, några
stråkkvartetter, operorna Den kongelige gæst (1919)
och Kaddara (med grönländskt ämne; 1921),
pianostycken och sånger. E. F-t.
*Börringe-Östratorps järnväg är efter
ommätning 22,1 km. lång. F. P.
*Börrum är sedan 1919 annex till S:t Anna.
Börsa, härad och socken under B. pastorat,
s. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före
1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 62,07 kvkm.
1,404 inv. (1920). Jordbruk. K. G. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
