Börseskogn, härad och socken under Börsa pastorat, s. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 129,58 kvkm. 1,201 inv. (1920). Jordbruk och skogs- skötsel. K. G. G. Börshuset i Stockholm, beläget vid Stortorget i Staden inom broarna, på det forna rådhusets tomt och skildt från Storkyrkan af dennas gård, är ett smakfullt palats (se afbildning å pl. XXIII till art. Byggnadskonsten) i rokokotidens renaste stil och byggdes 1768-76 efter ritningar af K. J. Cronstedt och E. Palmstedt (se dessa) samt eges af staden, som 1865 öfvertog det från Stockholms borgerskap. Husets bottenvåning upptas förnämligast af den höghvälfda, med mäktiga kolonnrader af delade s. k. Nedre börssalen, där de dagliga börsaffärerna (inom Stockholms fondbörs och varubörs) uppgöras; byster af några öfverståthållare och framstående köpmän pryda salen. Bredvid denna finnas en restaurang, återstod af den gamla börskällaren, samt lokaler för börschefen och fondbörskommitterade. En låg entresolvåning, som vetter endast åt v. och ö. (Trångsund och Källargränd), inrymmer lokaler för fondbörsens expedition och kassa, Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, öfverståthållarämbetets afd. för konkursärenden samt Sveriges skiljenämnd för spannmåls- och foderämneshandeln. I öfre våningen dominerar Stora börssalen, en vacker festsal i hvitt och guld, rikt sirad i gustaviansk stil och prydd med kristallkronor; den utgjorde från början lokal för borgerskapets festtillställningar, nyårsbaler o. s. v. Svenska akad. har alltifrån sin stiftelse firat sin årshögtid där, och åtskilliga ordenssällskap ha där haft sina sammankomster, såsom Innocencen, Amaranten och Par Bricole, hvarjämte stadsfullmäktiges sammanträden höllos där alltifrån början (1862) t. o. m. mars 1922. Riksdagens borgarstånd hade Lilla börssalen till plenisal 1776-1834. Numera innehas nästan hela öfre våningen af Svenska akad., tack vare en do-nation å 1/2 mill. kr. (se därom Sunnerdahl, Magna, och Svenska akademien, sp. 953). Dispositionsrätten tillföll akad. genom aftal af 27 okt. 1914, men först i okt. 1921 inflyttade akad. och dess Nobelbibliotek i börshuset. Mot en erlagd summa i ett för allt af 100,000 kr. har staden åtagit sig att på egen bekostnad underhålla rummen i våningen och genom värmeledning hålla dem uppvärmda. Utom Stora börssalen och det af Nobelbiblioteket upptagna utrymmet (f. d. Lilla börssalen m. fl. rum) finnas där vackra gemak för akad:s sammanträden och akad:s sekreterare, hvarjämte fortfarande äro i våningen inrymda borgerskapets institutioner, näml. femtio äldste, bemedlingskommissionen, grosshandelssocieteten samt direktionerna för borgerskapets änkhus och gubbhus. För att möjliggöra börshusets tillkomst beviljade 1756 års riksdag och K. M:t stadens begäran att få t. o. m. 1777 uppta en särskild skatt på alla med fartyg i Stockholm ingående och utgående varor, hvilken "börsafgift" 1770 prolongerades till 1787 och som 1774 förlängdes att ytterligare utgå under 50 år efter 1787. E. F-t. Börstorp, säteri i Västergötland, 15 km. n. om Mariestad, Enåsa socken, Vadsbo härad, Skaraborgs län, omfattar 1,200 har, hvaraf 345 har åker, resten skog, med 275,000 kr. tax.-värde (1923). Slottet, på sin tid en typisk Vasaborg, uppfördt på 1620-talet, är af gråsten i 3 våningars höjd med 3 torn, af hvilka ett 4 våningar högt midttorn (se fig.), från hvars plattform man har en härlig utsikt öfver Vänern och den bördiga Hassleslätten. I slottet inrymmas bibliotek samt handskrifts- och tafvelsamlingar. B. är kändt sedan 1200-talet, kallades på 1400-talet Birgerstorp samt kom efter 1595 till krigsrådet Henrik von Falkenberg. Godset har sedan gått i arf inom ätterna Falkenberg, Spens och von norring. 1814 innehades B. af öfverstelöjtnanten frih. Anton von Knorring och 1850 af hans måg generalmajoren frih. K. H. Leuhusen, som gjorde godset till ett af Västergötlands ståtligaste herresäten. Det gick därefter i arf till hans son öfversten och sekundchefen för Lifregementets husarer V. Leuhusen samt öfvertogs 1917 af dennes dotter Elsa och hennes make, kaptenen E. B:son Lilliehöök.

Börstorps slott i nutiden. Bös (ty. böse), ond, vred. *Bösing (slav. Pezinok) tillhör nu Tjecho-Slovakien. *Bössa. Se äfven Jaktgevär. Böste, fiskeläge i Lilla Isie socken, Malmöhus län, 3 km. v. om Smygehuk, Sveriges sydspets. Fisket är numera obetydligt. O. Sjn. *Böter till mindre belopp, 1-20 kr. på landet och 2-100 kr. i stad, kunna af kommunala myndigheter bestämmas för öfverträdelse af kommunala ordningsstadgar och i fråga om sundhetsregler enligt hälsovårdsstadgan till vida högre, ända till 1,000 kr., men kommun får icke stadga böter för förseelser, som i allmän lag äro belagda med straff. - För erkända förseelser mot kommunens ordningsstadgar kunna böter åläggas af kommunalnämnd; vitesförbud kunna stadgas och böter föreläggas af hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd; inställelse för råd eller nämnd genom böter framtvingas af kommunalnämnd, hälsovårdsnämnd i stad, genom stadgande i hälsovårdsordning äfven på landet; kyrkoråd, nykterhetsnämnd och barnavårdsnämnd. - Till kommunens kassa ingår numera en mängd böter, ådömda enligt kommunallagarna, hälsovårdsstadgan, epidemilagen och andra lagar och författningar. N. H. Bötesmedel är en af riksstatens inkomsttitlar. *Böttger, J. Fr. En Böttgerkanna finns afbildad å pl. till art. Keramik. *Bötticher, K. H. von, var t. o. m. 1906 öfverpresident och dog 6 mars 1907 i Naumburg. Biogr. af Rogge (1907).