947 Bottiger-Boos 948 "Bottiger. - 2. John B., blef 1907 öfver- intendent och 1915 chef för k. husgerådskammaren och de k. konstsamlingarna. Han har utgett flera omfattande och värdefulla förstahandsstudier af konstföremål och konstlif under 1600- och 1700- talen: Philipp Hainhofer und der kunstschrank Gustaf Adolfs in Uppsala (2 dir, 1909-10) och Studier rörande Stockholms slott. I (som behand- lar Bernard Foucquet och gjuteriet på Rännare- banan, 1916) och // (En krönika om den Tessinska slottskyrkan 1693-97, 1918). Han har dessutom utgett på sakuppgifter rika små vägvisare inom Stockholms slott (1910, tysk, fransk, engelsk upp- laga 1911) och genom Rosendals slott, som nyord- nats under hans ledning och blifvit ett utsökt min- nesmärke öfver Karl Johanstidens smak (1913). Han ledde äfven (1907-11) restaureringen af Drott- ningholm och har utgett planschverket Drottning- holm under konung Gustav V:s och drottning Vik- torias tid (1916) med text. F. n. är han sysselsatt med att restaurera Gustaf IILs paviljong på Haga. På hans 60-årsdag 1913 egnade vänner honom fest- skriften "Konsthistoriska uppsatser". G-g N. Böttö, fast fyr och klippfyr på skäret B., n. n. ö. om Vinga, på 57° 39' 2" n. br. och 11° 43' 18" ö. Igd fr. Gr., med ett rödt, 1841 uppfördt torn. Fyrlågans höjd öfver medelvatten är 13,7 m. Där finns maskindrifven mistlur. K- A-t. Bövra, tillflöde till Otta (se d. o.). Book [bok], Martin Fredrik Chris t- offerson, litteraturhistoriker, f. 12 maj 1883 i Kristianstad (upptog sin moders namn Book), vardt 1901 student och 1907 filos. licentiat och do- cent, 1908 filos. doktor och 1920 professor i lit- teraturhistoria i Lund. B. var 1907-16 och 1921 ff. litterär medar- betare och kritiker i "Svenska dagbladet" och 1917-20 i samma egenskap anställd i "Stockholms dagblad". Till led. af Sv. akad. valdes han 1922 och tog s. å. sitt inträde med ett tal öfver Ha- rald Hjärne. - B., som redan mycket tidigt börjat medarbeta i pressen, debuterade i bokform med ströskriften Skald och skolmästare (1902), ett piggt svar på Nils Linders svaga, men förbittrade angrepp på Heidenstam i "Svenska språket i modern dikt- konst". Ett par uppsatser om Fr. Cederborgh 1905 följdes af gradualafhandlingen Romanens och prosa- berättelsens historia i Sverige intill 1809 (1907), som fyllde en verklig lucka i vår litteraturhistoria och genom sin rikedom på uppgifter och upplys- ningar är ett värdefullt uppslagsverk. Svenska stu- dier i litteraturvetenskap (1913) innehåller breda psykologiskt estetiska undersökningar af nyare sven- ska skalder (Snoilsky, Per Hallström m. fl.), Den romantiska tidsåldern i svensk litteratur (2 uppl. 1919) är en rad litterära porträtt, af hvilka förut jämförelsevis förbisedda gestalter (Læstadius, Tör- neros m. fl.) icke äro do minst liffullt tecknade. Två stora monografier, Esaias Tegnér (I, 1917) och Erik Johan Stagnelius (1919), äro hans hufvud- verk. Det förra utvecklar vidlyftigt B:s uppfatt- ning, att den götiska rörelsen är en produkt af de napoleonska världskrigen och den tyska idealisti- ska filosofien (Kant och Fichte), medan han anser sammanhanget mellan göterna och den förromanti- ska svenska vitterheten jämförelsevis betydelselöst; det innehåller ett stort antal utmärkta analyser af tegnérska dikter. Det senare, en af vår litteraturs allra yppersta litterära porträttbilder, är en utom- ordentligt rik, lefvande, skarpsinnig och allsidig skildring af skalden och hans verk. Sveriges moderna litteratur (2 uppl. 1921), både till stil och uppslags- rikedom öfverlägsen hans bok om romantiken, be- handlar skedet 1860-1900 i fristående monografiska teckningar. Stridsmän och sångare (1910; 2:a uppl. 1922), Studier och strof tåg i dikten och historien (1911), Essayer och kritiker (5 samlingar, 1913- 21) och Svensk vardag (1922), genom hvilka han med alltmer utvecklad stilkonst, analytisk skärpa och frisk kraft behandlat en mängd skilda inhemska och utländska litterära och kulturella ämnen, näppe- ligen jämförlig med någon svensk litterär essayist nu. Af hans tidskriftsuppsatser må här nämnas Per Elgströms romantiska poesi (i "Samlaren", 1908), Prosabidrag af fru Lenngren i Stockholms-Posten (ibid., 1910) och Bidrag till de Almquistska skrif- ternas kronologi (ibid., 1917). B. har vidare varit flitigt verksam som utgifvare: Geijers "Minnen" (1915, med utförlig inledning), Stagnelius' "Sam- lade skrifter" (5 bd, 1911-19, med grundläggande kommentar, säkerligen den bästa kritiskt vetenskap- liga upplagan af en svensk författare), Tegnérs "Samlade skrifter" (1918 ff., hittills 6 bd, tills, med E. Wrangel), C. J. L. Almquists "Samlade ar- beten" (1921 ff., jämte flera utgifvare) m. m. Från utrikesfärder har han samlat resebref i Resa till Frankrike 1915 (2 uppl. 1916), Resa till Tyskland och Polen 1916 (2 uppl. 1916) och Resa till Kon- stantinopel (3:e uppl. 1923), af hvilka de båda första äro präglade af Världskriget, det tredje, på höjden af hvad han hittills författat, kvickt och öfverrikt på iakttagelser och karakteristiska skild- ringar af människor och miljöer. R-n B. Boos [bos], Erik Kristian, präst, f. 9 april 1853 i Balkåkra, Malmöhus län, d. 15 dec. 1912, blef student i Lund 1873, aflade 1877 filos. kandidat-, 1882 teoretisk- och 1884 praktisk teol. examen och prästvigdes 1884. B. förordnades 1891 till domkyrkoadjunkt i Lund samt blef 1893 tredje och 1901 förste stadskomminister där. B. var ori- ginell och medryckande som predikant och sällsynt hängifven och uppoffrande i sin prästerliga gär- ning. Lefvande i en andlig brytningstid, kom han att spela en betydande roll. Vid sidan af pro- fessor S. Eibbing och dennes maka blef han en medelpunkt för vaknande, nyorienterade kristliga och kyrkliga intressen bland den studerande ung- domen. Den kristliga studentrörelsen hade i honom ett verksamt stöd. Se H. Isberg, "E. K. B. En