vid lifförsäkringsanstalten "Odens" bildande, mångårig ordf. i Stockholms skiljenämnd för handel, industri och sjöfart samt stadsfullmäktig 1898-1900. Han var initiativtagare till bildamdet af Svenska arbetsgifvareföreningen och dess vice ordf. Sedan 1909 var han led. af Landtbruksakad. 2. Oskar Birger C., den föregåendes son, industriman, f. 13 sept. 1873 i Nacka (Stockholms län), blef student i Stockholm 1892, utexaminerades från Tekniska högskolans kemisk-tekniska afd. 1896, studerade vid Technische hochschule i Charlottenburg, Berlin, 1897-98, var assistent i elektrokemi där 1898, afdelningschef hos Deutsche gold- und silberscheideanstalt, Frankfurt a/Main, för laboratoriet för sällsynta metaller 1898 och för karbidfabriksbyggnadsafdelningen och elektriska ugnar 1899-1900. C. blef 1900 ingenjör, 1909 öfveringenjör och 1911 disponent vid Stockholms superfosfatfabriks a. b:s filial Månsbo och var 1911-21 verkställande direktör för bolaget. C. har gjort många uppfinningar inom det kemisk-tekniska området och erhållit 25 olika patent på sådana. Han har författat bl. a. inemot 100 afh., föredrag och artiklar. C. är led. af Landtbruksakad. (1917) och en af stiftarna af och ordf. i Sveriges kemiska kontor och led. af Svenska ingenjörsvet. akad. (1919). 1-2. T. B-l. *Carlson. - 2. K. F. Ernst C. dog 7 april 1909 i Stockholm. 1910 utkom den af honom förf. fortsättningen af faderns stora historiska verk, utgörande d. 3 af Sveriges historia under Karl XII:s regering och omfattande tiden 1706-09. Carlson, Anton Julius, svensk-amerikansk fysiolog, f. 29 jan. 1875 i Svarteborg, Göteborgs och Bohuslän, utvandrade 1891 till Amerika samt blef student vid Augustana college 1898 och filos. doktor vid Leland Stanford-universitetet 1902, assistent-professor 1904, associate professor 1909 och ord. professor 1916, allt vid universitetet i Chicago. Han är därjämte sedan 1905 lärare i allmän och jämförande fysiologi vid Woods hole, Massachusetts. Efter Världskriget var C. en af ledarna för den amerikanska understödsverksamheten i Europa. - Han har utöfvat mycket intensiv verksamhet som vetenskaplig forskare och därvid särskildt bearbetat blodomloppets och matsmältningens fysiologi. Inom den förra äro framför allt hans undersökningar om hjärtverksamheten och hjärtinnervationen hos de ryggradslösa djuren anmärkningsvärda. Här har han bl. a. på det mest bindande sätt uppvisat, att hjärtverksamheten hos Limulus polyphemus beror på verksamheten hos hjärtats ganglieceller. C:s studier öfver matsmältningen hänföra sig väsentligen till magsäckens förhållande under hungertillstånd. Till allra största delen äro C:s arbeten tryckta i "American journal of physiology". Yid Lunds universitets jubelfest 1918 promoverades han till med. hedersdoktor. R. T-dt. Carlson, John Fabian, svensk-amerikansk artist, f. 4 maj 1875 i Kålsebo, Ukna, Kalmar län, kom 1886 med sina föräldrar till Amerika. Han studerade konst i Buffalos och New Yorks konstakademier. Sin första tafla utställde han 1904. Han har eröfrat flera pris å konstutställningar. Sedan 1907 är han lärare i landskapsmålning vid en konstskola i New York. Han målar företrädesvis landskap, i hvilka oomtvistlig teknik förenas med ett utsökt färgsinne. Han är representerad af taflor i de förnämsta konstsamlingarna och gallerierna i Amerika. O. A. L-r. Carlson, George Alfred, svensk-amerikansk politiker, f. 23 okt. 1876 i Alta, staten Iowa, af från Halland inflyttade svenska föräldrar, aflade advokatexamen 1904 och var allmän åklagare i ett judiciellt distrikt i Colorado 1908-15. C. valdes med stor röstöfvervikt till guvernör i Colorado 1915 för en termin af två år. O. A. L-r. Carlsson, Karl Beyron, tidningsman, f. 18 dec. 1869 i Stockholm, studerade i Uppsala 1888-91, var 1891-96 medarbetare i "Aftonbladet", 1896-98 i "Dagen", 1898-1910 i "Dagens nyheter", 1911-13 åter i "Aftonbladet", var 1914-22 redaktör af "Veckojournalen" och inköpte 1922 "Idun". Af hans bokarbeten må nämnas Hela Stockholm (1911-12). Carlsson, Alfred Bernhard, historiker, biblioteksman, f. 6 maj 1881 i Munktorp, Västmanlands län, student i Uppsala 1899, filos. doktor där 1913 på afh. Den svenska centralförvaltningen 1521-1809, blef 1911 amanuens och 1916 andre bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och var sekreterare hos bibliotekssakkunniga 1918-22. C. har författat artiklar i "Historisk tidskr.", Reformförslag 1809-1840 etc. (tills. med A. Unger i Departementalkommitterades betänkande, 1913), Jonas Hallenbergs anteckningar och samlingar till Gustaf II Adolfs historia i Uppsala universitetsbibliotek (i "Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift 1621-1921"), utgett Uppsala universitets matrikel 1680-1740 (1911-22) samt redigerat den bibliografiska afd. i "Svenskt biografiskt lexikon". E. N-nn. Carlsson, Oscar Gottfrid Henrik, historiker, universitetslärare, f. 18 dec. 1889 i Burseryd, Jönköpings län, blef 1905 student samt 1915 filos. doktor och docent i historia i Uppsala och upprätthöll historieprofessur i Göteborg 1917 och i Uppsala 1918-23. Han har författat Hemming Gadh. En statsman och prelat från Sturetiden (grad. afh., 1915) och ett stort antal uppsatser i "Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen" (Vårt största enskilda medeltidsbibliotek och dess ägare, 1918, En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa, s. å., Mäster Beros af Lödöse bibliotek, 1922), i "Personhist. tidskr." (bl. a. Gustaf Vasas äldste tjänare, 1918-19, Till de medeltida Stureätternas genealogi), i "Hist. tidskr." (Stockholms blodbad,. 1920, och Wulf Gyler i svensk tjänst, 1922), i "Sv. tidskr." (Gustav Eriksson i Rydboholm. Till 400-årsminnet av Gustav Vasas befrielseverk, 1921), i "Kyrkohist. tidskr." (Johannes Magnus och Gustaf Vasas polska frieri, 1922), i "Sv. biogr, lex.", Nordisk familjebok m. fl. C. har utgett "Stockholms stads tänkeböcker 1483-1492"