(hft 1, 1921) och "Berend von Melens smädeskrift mot Gustaf Vasa af år 1528" (s. å.). E. N-nn. * Carlyle, T. Af den talrika nya litteraturen om C. och hans hustru, Jane Baillie Welsh (f. 1801, d. 1866) må nämnas makarnas Love letters (2 bd, 1909) och hennes Letters to her family, (utg. af L. Huxley 1923), J. Kure, "T. C. og hans hustru" (1912; med bibliografi), S. G. Dal, "To mennesker. C. og hans hustru" (1915) och den lilla sv. C.-biogr, af K. Dymling 1918. Froudes framställning af förhållandet mellan makarna har rönt mycken kritik; se t. ex. J. Crichton-Browne o. A. Carlyle, "The nemesis of Froude" och Kures ofvannämnda verk. R--n B. Carlyle [kalail], Alexander James, skotsk historiker, f. 24 juli 1861, prästvigdes 1888, var 1893--95 "fellow" vid University college i Oxford och 1895-1919 kyrkoherde i en Oxfordsförsamling samt är lärare ("lecturer") i statskunskap vid University college och i engelsk litteratur vid Lincoln college i Oxford. C. är äfven en bland de ledande männen vid arbetarhögskolan The work-men's college i Oxford och ifrigt verksam inom den kristligt sociala rörelsen i Englamd. Han besökte sept. 1918 Uppsala som föreläsare i Olaus-Petristiftelsens internationella föreläsningsserie. Bland C:s skrifter märkas Life of 'bishop Latimer (1899; tills, med R. M. Carlyle), det grundlärda arbetet History of mediceval political theory in the west, I-III (1903-16), The influence of christia-nity upon social and political ideas (1912), Wages (s. å.) och Christianity in history (1918; tills, med J. V. Bartlet). V. S--g. Carman [kamän], William Bliss, kanadensisk skald, l 15 april 1861 i New Brunswick, där han bedref sina skol- och universitetsstudier och vardt bachelor of arts 1881, öfvergick till tid-ningsmannayrket och flyttade till Förenta staterna, där han 1890-92 var som litterär chef för "The New York independent". Han debuterade 1893 med diktsamlingen Low tide ön Grand Pre, som sedan följts af flera, bland dem Ballads of löst haven (1897), Pipes of Pan (1902-03), Daughters of dawn (1912) och April airs (1916), genom hvilka Tian vunnit anseende som en af den canadensiska lyrikens främste. R--n B. Carmen, berömd novell af P. Mérimée (se denne) och en liknämnd, på denna byggd opera (en af senare tiders framgångsrikaste) med librett af Meilhac och Halévy samt musik af Bizet (se denne, sp. 527--528). Operans hufvudperson, Carmen (mezzosopran), är en hetblodig och kallhjärtad mannat j userska, till bördem zigenerska, till yrket tobaksarbeterska och smugglerska, och utgångem är tragisk. Carmen land, del af Antarktien, s. om Queen Maud range, genomdras af 150° v. lgd fr. Gr. och 85° s. br. och upptäcktes 1911 af R. Amundsen. *Carnac. De här lämnade uppgifterna äro i flera fall oriktiga. Däremot äro de i art. Megalitiska monument med verkliga förhållandet öfverensstämmande. Carnall, Rudolf von. Se Karnallit. *Carnegie. -- 3. Andrew C. afled 11 aug. 1919 på sin egendom Shadow strook i Lenox, Massachusetts. Sina sista år tillbragte han mest på sitt skotska slott Skibo castle. Sina donationer fortsatte han in i det sista. Bl. a. skänkte han 1910 en fond på 10 mill. doll. "för påskyndande af utrotandet af mellanfolkliga krig" genom studier i nationalekonomi, historia och folkrätt (Carnegie endowment for International peace) och upprättade 1911 en rikt doterad stiftelse, Carnegie corporation of New York, åt hvilken han före sin död anslog 125 mill. doll. för civilisationens främjande på sätt dess förvaltare funno tjänligast. Till denna stiftelse öfverlämnades gemom hans testamente hvad som återstod af förmögenheten, omkr. 11 mill. doll., sedan släktingar fått sin andel och öfriga testamentariska förfoganden verkställts. Han bekostade uppförandet i Washington af en "pan-amerikansk byggnad" som säte för de amerikanska republikernas internationella byrå (invigd 1910). Det af C. skänkta Fredspalatset i Haag invigdes 28 aug. 1913. "Hjältefonden" för belöning af räddande af människolif (jfr Carnegie, sp. 1194) skänkte C. till flera olika länder: Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Belgien, Sverige (se Carnegie-stiftelsen. Suppl.) m. fl. C:s under lifstiden gjorda donationer beräknas ha uppgått till 350 mill. doll. Vid 1918 års slut hade han bekostat uppförandet af 2,811 folkbiblioteksbyggnader och skänkt orglar åt 7,682 kyrkor i skilda världsdelar. Bland C:s skrifter märkas ytterligare Life of James Watt (1905), Problems of to-day (1908) och hans Autobiography (1920). C. leddes vid sina donationer af en stark öfvertygelse om de engelsktalande folkens stora världshistoriska uppgift, parad med tro på deras demokratiska institutioner, på folkbildningssträfvandenas höga moraliska betydelse och i samband därmed på upplysningens fredsfrämjande verkningskraft. V. S--g. Carnegie institution [käne'gi institjö;jn], en af Andrew Carnegie (se. d. o.) grundlagd vetenskaplig institution, som af honom 1902 fick en grundfond af 10 mill. doll., som sedermera genom nya donationer af honom ökades till 22,300,000 doll. Dess syfte är att "uppmuntra forskare- och upptäckare-verksamhet och vetandets användning på människosläktets förbättring; särskildt för institutioner leda och främja undersökningar inom naturvetenskapernas, litteraturens och konstens områden samt därvid samverka med regeringar, universitet, tekniska läroanstalter, lärda sällskap och enskilda forskare. I dess uppgift ingår äfven att tillsätta fackmannakom-mittéer för ledning af särskilda slags forskningar, att publicera skrifter, anordna föreläsningar, hålla möten och upprätta ett bibliotek. Institutet styres af en nämnd af 24 personer, som kompletterar sig själf. Den har sitt säte i staden Washington och har uppdelat sin verksamhet på olika "departement", bl. a. ett för botanisk forskning med ett "ökenlaboratorium" i Tucson, Arizona, ett för nationalekonomi och sociologi, ett för fysikaliska forskningar med laboratorium i Washington, ett för historiska forskningar, ett för hafsbiologi med laboratorium i Tortugas, Florida, ett för jordmagnetiska forskningar, ett för "experimentell evolution" med station i Cold Spring Harbor vid Huntington, staten New York, och ett för solforskning med observatorium på Mount Wilson i Kalifornien. Institutionen har understödt Luther Burbank (se d. o. Suppl.) och hans växtförädlingsexperiment och