Frank utarbetade kalciumcyanamidmetoden det viktigaste förfarande, hvarigenom man utnyttjar det atmosfäriska kväfvet för landtbrukets behof. Bland andra viktiga insatser af C. må nämnas hans metoder att framställa rent kväfve ur luft, att framställa ammoniak ur torf samt grafit ur acetylen och ur karbider. 1-2. H. E. "Carolina. 1. North Carolina. Af befolkningen, 2,559,123 pers., 19 på l kvkm. (35 proc. folkökning 1900-20) voro 1,783,779 (69,3 proc.) hvita, 763,407 (29,8 proc.) negrer, 11,824 indianer och 112 asiater. 7,272 pers. voro födda i utlandet (170 i Sverige, 70 i Norge o. 69 i Danmark). Charlotte (46,338 inv.), Winston-Salem (48,395 inv.), Wilmington (33,372 inv.), Asheville (28,504 inv.), Ealeigh (27,076 inv.), Durham (21,719 inv.) och Greensboro (19,861 inv., 1920) äro de största städerna. Indianreservationerna (254 kvkm.) hade s. å. 8,268 inv. För undervisningen sörjde 7,557 statsfolkskolor, med 16,854 lärare och 691,249 lärj., 9 normalskolor för lärarutbildning, med 105 lärare och 1,362 elever (1911), 15 universitet och "colleges" (Chapel hill; stift. 1795, med 110 lärare och 1,650 stud. 1921; jordbruks- och ingenjörs-kollegiet i West Raleigh, st. 1889, med 94 lärare och 1,032 stud. s. å., m. fl.) samt ett statskollegium för kvinnor i Greensboro (107 lärare, 960 stud. s. å.). - 1920 funnos 269,763 jordlotter med tills. 3,8 mill. har odlad jord och 1,250 mill. doll. produktvärde. Skörden utgjorde s. å. 1,7 mill. hl. hvete, 17,9 mill. hl. majs, O,s mill. balar bomull (0,6 mill. har plantage), 171,226 ton tobak (0,8 mill. har plantage) och 3,635 hl. ris. 1921 funnos 179,000 hästar, 231,000 mulåsnor, 331,000 kor, 386,000 st. annan nötboskap, 138,000 får och 1,528,000 svin. Af ull erhöllos s. å. 190,5 ton. Industriens tillv.-värde beräknades till 658,5 mill. doll. 1918. Största hamnen är Wilmington, hvars export uppgick till 33,9 mill. doll. 1919. S. å. funnos 7,973 km. ang- och 459 km. elektriska järnvägar. C. sänder 10 representanter till kongressen. - 2. South Carolina. Af befolkningen, 1,683,724 pers., 21 på l kvkm. (25 ,eproc. folkökning 1900-20) voro 818,338 (48,64 proc.) hvita, 864,719 (51,36 proc.) negrer, 304 indianer och 163 asiater. 6,582 pers. voro födda i utlandet (133 i Sverige, 85 i Norge och 76 i Danmark). Charleston (67,957 inv.), Columbia (37,524 inv.), Spartanburg (22,638 inv.) och Greenville (23,127 inv. 1920) äro de största städerna. För undervisningen funnos 14,824 statsfolkskolor med 9,699 lärare och 478,045 lärj., 13 folkhögskolor med 427 lärare och 12,555 lärj. (1920), en normalskola för lärarutbildning med 67 lärare och 974 lärj. (1916), ett statsuniversitet (i Columbia, st. 1805, med 37 lärare och 508 stud.), en jordbrukshögskola och 4 privata högskolor (i Charleston, Columbia - för negrer -, Due West och Spartanburg, flera mindre sektläroverk samt 6 kvinno-"colleges". Dessutom finnas ett läroverk för färgade, en normalskola och en teknisk skola. - 1920 funnos 192,693 jordlotter, hvaraf mer än hälften tillhörde negrer, med tills. 2,5 mill. har odlad jord och 953 mill. doll. produktvärde. Skörden utgjorde 1921: hvete 0,49 mill. hl., majs 11,98 mill. hl., hafre 2,95 mill. hl. och ris 63,000 hl. Bomullsodlingen omfattade s. å. 1,04 mill. har och gaf 1,76 mill. balar bomull till 60,s mill. doll. värde, tobaksplantagerna 32,400 har med 22,860 ton afkastning till 5,54 mill. doll. värde. 1921 funnos 79,000 hästar, 217,000 mulåsnor, 215,000 kor, 254,000 st. annan nötboskap, 26,000 får och 1,099,000 svin. Af ull erhöllos s. å. 47 ton. Industriens tillv.-värde beräknades till 138,sg mill. doll. 1914. Angjärnvägarnas längd 1918 var 6,121 km. och de elektriska järnvägarnas 236 km. Staten har nu (1923) 44 senatorer. l o. 2. E. A-t. Caroline [kä'rålam], en af Manihikiöarna. Carolus rex (konung Karl), historiskt drama af E. V. Hiilphers med Karl XII till hufvudperson, uppf. som friluftsskådespel på Stadion i Stockholm 1913 (med I. Hedqvist i titelrollen). Caros syra. Se Monosulfopersyra. Carotin, kem. Se Karoten. *Carp, P., dog 22 juni 1919 i Tribumesti. Bekämpad af liberaler och gammalkonservativa, nödgades C. i febr. 1901 af gå som konseljpresident. Hän blef sedermera de konservatives ledare och var ånyo (jan. 1911-april 1912) ministerpresident. Vid Världskrigets utbrott aug. 1914 påyrkade C. i det afgörande kronrådssammanträdet Rumäniens fördragsenliga deltagande i kriget på Tysklands och Österrike-Ungerns sida, och 1916 var han i kronrådet den ende motståndaren till förslaget om rumänsk krigsförklaring mot centralmakterna. Efter dessas nederlag 1918 utsattes åldringen från sina politiska motståndares sida för ovärdig förföljelse. V. S-g. Carpantier,Marie. Se Pape-Carpantier. Carpenter [kä'pint8], Jos. Estlin, engelsk teolog, f. 1844, var efter prästerlig tjänstgöring i Leeds m. fl. st. lecturer i Manchester college, London och Oxford 1875-1906 och principal 1906- 15 samt blef Wilde lecturer i Oxford 1914. B. har öfversatt flera verk af den moderata tyska bibelkritiken och religionshistorien till eng. samt utgett Life in Palestina, The first three gospels, The bible in the nineteenth century, Phases of early christianity, James Martineau m. fl. arbeten samt en edition af "Hexateuch according to the revised version" m. m. Särskildt har C. egnat sitt intresse åt Indien och bl. a. utgett Theism in medieval India (1921). Hj. H-t. Carpentier, Louise. Se Holst 2, sp. 1021. Carpus, anat. Se Hand, sp. 1296. Carranza, Venustiano, president i Mexico, f. 29 dec. 1859 i Cuatro Cienegas, staten Coahuila, d. 18 maj 1920 i Tlaxcalantongo, staten Puebla, studerade juridik, men hindrades af en ögonsjukdom från att egna sig åt advokatyrket och slog sig i stället på politik. Han blef 1887 sin födelsestads kommunalpresident, deltog 1893 i en lokal resning i Coahuila och var 1901-10 representant för Coahuila i förbundssenaten. C. anslöt sig 1911 till Maderos revolution (se Mexico i Suppl.), blef krigsminister i Maderos provisoriska kabinett, organiserade denmes armé och tillträdde efter Maderos seger guvernörsämbetet i Coahuila (1911). Efter mordet på Madero 1913 ställde C. sig i spetsen för motståndet mot den nye presidenten general Huerta, blef dem konstitutionella arméns öfverbefälhafvare och intågade 20 aug. 1914 i hufvudstaden. Han hade sedermera att kämpa mot