motsvarande uppgörelse med öfriga centralmakter. C. framträdde tidigt som förkämpe för kvinnans politiska rösträtt och stod 1918 som förslagsställare till underhusets beslut om valbarhet till underhuset äfven för kvinnor. Vid parlamentsupplösningen i nov. 1918 afgick C., enär han ogillade koalitionsministärens beslut att vid valprogrammets uppgörande behandla den anglikanska kyrkans i Wales skilsmässa från staten som en definitivt afgjord fråga. Fastän utanför ministären, fick C. tillfälle att taga betydande andel i fredskonferensen i Paris 1919, där han var en af de inflytelserikaste medlemmarna af den kommission, som utarbetade grundstadgan för Nationernas förbund. C. har sedermera som delegerad för Sydafrikanska unionen deltagit i Nationernas förbunds delegeradeförsamlingar 1920 -22 och i dessas debatter spelat en mycket framträdande roll, liksom han i hemlandet i tal och skrift outtröttligt arbetat för folkförbundstankens spridning och ökade beaktande i praktisk dagspolitik. Regeringens tvångspolitik på Irland 1920--21 klandrades häftigt af C. och bidrog att aflägsna honom från den officiella partiledningen, med hvilken han äfven i andra frågor råkat i konflikt till följd af den stränga idealiteten i sin politiska åskådning. Han har på sista tiden, ej minst till följd af gemensam ifver för en sund utveckling af Nationernas förbund, politiskt närmat sig lord Grey, men däremot ej följt ibland gjorda inviter om anslutning till det liberala partiet. 10. Lord Edward C., den föregåendes broder, politiker, f. 12 juli 1867, d. 13 dec. 1918, blef 1887 gardesofficer, deltog i Dongolaexpeditio-nen 1896 och i Sudanfälttåget 1898, utmärkte sig i boerkriget vid försvaret af Mafeking 1900 och nådde öfverstelöjtnants grad. Han var 1904-06 Sudanregeringens "generalagent" i Kairo, 1907- 12 understatssekreterare för finansärenden i egyptiska regeringen och från 1912 till sin död egyptiska regeringens finansrådgifvare, på hvilken post han under Världskriget hade stor andel i genomförandet af det brittiska protektoratet öfver Egypten. 7-10. V. S-g. *Cecilia-föreningar. Ceciliakören i Stockholm upplöstes 1905. *Cedar Rapids hade 45,566 inv. 1920. *Cederberg, A. F. 0., dog 15 maj 1913 i Stockholm. *Cederblom, J. E., dog 19 jan. 1913 i Stockholm. Cederborg, Karl August, författare, f. 9 april 1849 i Gryt, Kristianstads län, var jordbrukare till 1883, har sedan verkat som tidningsman i Hälsingborg, Göteborg och Stockholm. C. har författat ett stort antal svenskhistoriska äfventyrsböc-ker för barn (Dackefejden, 1913, Snapphaneblod, s. å., m. fl.). Cederborg, Allan, ämbetsman, affärsman, kommunalpolitiker, son till den framstående detektivchefen i Stockholm, 1863-1903, förste stadsfiskalen Per C. (f. 22 febr. 1837 i Raus, Skåne, d. 5 jan. 1923 i Stockholm), f. 9 nov. 1868 i Stockholm, blef 1885 student i Uppsala och aflade där 1891 hofrättsexaraen samt tjänstgjorde sedan flera år i Stockholms rådhusrätt och 1892--1902 i Kommerskollegium. Samtidigt var han stenograf i riksdagen 1893--1907 och hos Stockholms stadsfullmäktige 1899--1906 samt 1902--07 sekreterare hos statens löneregleringskommitté. Han blef stadsnotarie i rådhusrätten 1907 och rådman 1911, men tog afsked nov. 1918 för att tillträda befattningen som verkställande direktör i Stockholms stads brandförsäkringskontor, hvilken befattning han fortfarande innehar. Han har. vald af frisinnade partiet, tillhört stadsfullmäktige 1908 -11 och fr. o. m. 1911 samt därunder varit vice ordf. 1905-20 och är sedan 1920 ordf. Bland hans många kommunala uppdrag må nämnas ledamotskapet af beredningsutskottet, numera Stadskollegiet (ordf.) och stadshusnämnden, i 1908 års löneregleringskommitté, ordförandeskapet vid olika tider i lönenämnden, i bostads- och i arbetslöshetskommittéerna samt ledaraotskap bland 1921 års bangårdsdelegerade. I styrelsen för stadens arbetsförmedling var han vice ordf. 1907--10 och ordf. 1911--20. C., som 1913--18 fungerade som ordf. i Stockholms liberala valmansförening, har dessutom varit riksdagsman för Stockholm i Andra kammaren 1912--14 (januaririksd.). Han tillhörde därunder liberala samlingspartiet och var led. af social-(1912), konstitutions- (1913), folkpensionsförsäkrings- (s. å.) och lag- (1914) utskotten. Därjämte var han ordf. i statens bostadskommission 1911- 18. För medling i meningsskiljaktigheter och strider mellan arbetare och arbetsgifvare har C. varit mycket ofta tagen i anspråk. 1906--07 var han ordf. i tariffnämnden för de typografiska yrkena, 1908-18 förlikningsman i första distriktet och har äfven därefter haft åtskilliga uppdrag som förlikningsman eller led. af förlikningskommissioner. C. är f. n. vice ordf. i Svenska stadsförbundets styrelse och ordf. i förbundets bostadsråd. T-s. Cedercrantz, adlig ätt, härstammande från Johan Malmenius (Malmen), som 1678 adlades med namnet Cedercrantz (se d. o. i hufvudarbetet). Hans sonson, titulärlandshöfdingen Johan Vilhelm C. (f. 1739, d. 1805), barnlös och den siste på svärdssidan af ätten, fick 1803 sin styfson Erik Bernhard Agrell (handelsmansson från Halmstad, f. 1785, titulär major 1816, d. 1850) adlad och adopterad. En sonson till denne är Otto Konrad Valdemar C., ämbetsman, f. 22 okt. 1854 på Kulltorp, Tuna socken, Kalmar län, som blef juris kandidat i Uppsala 1880, vice häradshöf-ding 1882, notarie 1888 och assessor 1890 i Svea hofrätt. Han var chief justice på Samoaöarna (se d. o.) 1890-93, led. af blandade domstolarna i Egypten 1895-1901 (hvarunder han 1899 befordrades till hofrättsråd), landshöfding på Gottland 19CO-03 och i Kalmar län 1903-17. Sedan 1890 är han kammarherre. C. var led. (högerman) af Första kammaren för Kalmar läns norra del 1903- 18 samt var därunder led. af sjölagsutskottet (1914) och ordf. i automobilutskottet (1915). Han utsågs febr. 1923 af Nationernas förbunds råd till supplerande domare i en fransk-tysk skiljedomstol. Cedercreutz [-kröjts], svensk-finländsk adlig ätt. härstammande från Jonas Folkern (f. 1661 i Västerås, landshöfding i Stora Kopparbergs län 1713 och i Västmanlands län 1716--20, d. 1727), som jämte egna barn och styfbarn (barn till bruks-egaren R. Tersmeden), adlades 1711 med namnet C. och fick friherrlig värdighet 1719. Ätten (som i Sverige utgick 1871) immatrikulerades 1818 på