5. Gustaf C. Hans massagemetod har på mycket kompetent håll i utlandet vunnit am-pelt erkännande. Se därom G. B. Schmidt, "t)ber die Ceder-schiöldmassage des rhythmischen druckes und die mannigfaltig-keit ihrer anwendungs-form" (i "Münchener medizinische wochenschrift", 1907; referat i "Hygiea" 1908 af F. Clason). 6. J. G. K. C. afgick 1914 från sin professur. C. har vidare utgett Studier öfver verb al abstr akterna i nutida svenska (1908), Våra äldsta konungasagor (1909), Om kontamination i nutidssvenskan (s. å.), Språk i språket (s. å.; i Ver-dandis "Småskrifter", 163-164; 3:e uppl. 1920), Om ordlekar och andra uppsatser (1910), Fresta duger jämte andra uppsatser (1914), Framtidssvenska (1917) och Svensk stilistik (1920) samt jämte Valborg Oländer Riktlinjer för modersmålsundervisningen (1916). En ståtlig festskrift, "Svenska studier", tillegnades honom 25 juni 1914. Han är led. af Danska Videnskabernes selskab (1910), Hum. vet. samf. i Lund (1919) och hedersled, af Sv. litt. sällsk. i Finland (1911). -- Hans syssling Staffan C. afgick 31 mars 1917 från generaltulldirektörsämbetet. 7. Mattias Gunnar C., den föregåendes son, konstnär och författare, f. 30 juli 1887 i Västerstad, blef student i Göteborg 1906, studerade målning vid Valands skola därstädes och i Köpenhamn, innan han slog sig ned i Paris, där han mestadels varit bosatt sedan mer än ett tiotal år tillbaka. Han har framför allt gjort sig känd som författare, först genom Parisbref till svenska tidningar, sedan under krigstiden genom lifliga och åskådliga skildringar, som - äfven då de någon gång äro novellistiskt hållna -- till sin hela karaktär äro rapp journalistik. De äro samlade i en följd böcker, illustrerade med raskt skisserade teckningar, mest typer: Bland artister och hyggligt folk i Paris (1915), I väntan på segern (s. å.), Infödingarna på Manhattan (1916; 2:a uppl. 1917), Krig och hem (s. å.), Den siste Kergoel (ett intresseväckande försök till en krigsroman, 1917), Negrer (studier och äfventyr i Franska Väst-Afrika, s. å.), Elsass-Lothringen (1918), Lifstidsfången (s. å.), Magreb (nutidsbilder från det gamla moriska väldet i Europa och Afrika, 1919), Upp- och nedvända världen (kåserier, s. å), Segraren och några af hans hjälpare (om marskalk Joffre m. fl.,s.å.). 7. G--g N. Cederslund, herrgård i Skredsviks socken, Bohuslän, vid Gullmarsfjorden, omfattar 2½ mtl; areal 680 har, hvaraf 85 har åker och 595 har skog; tax.-v. 197,000 kr. (1921). Gården, som förr hette Röd, tillhörde på 1700-talet släkten Cederfält och fick då sitt nuvarande namn. Egare sedan 1905 är Ivan Lundström. O. Sjn. Cederstråhle, Erik Karl Johan, diplomat, samlare, f. 16 okt. 1835 i Stockholm, d. 7 mars 1886 i Rio de Janeiro, blef filos, doktor i Uppsala 1866, chargé d'affaires vid brasilianska hofvet och generalkonsul i Rio de Janeiro 1879. C. var ifrig botanisk samlare. Hans stora herbarium tillföll Riksmuseum. C. Lmn. Cederström. -- 9. Gustaf C. tog afsked som professor och direktör för konstakademien 1911 och var bosatt i Paris 1911--13. Bland hans senare arbeten är Karl X Gustaf vid Bält (1912, i Riddarhusets trapphus). Som författare har C. uppträdt med Minnen (1913), Ströftåg och funderingar (1915), Nya funderingar (1917) och Hugskott (1919), som innehålla dels friska och liffulla hågkomster från hans ungdom, från resor och verksamhet i hemlandet, dels sunda och ungdomligt käcka inlägg i frågor på dagordningen. 11. Maria (Marika) A. S. C. gifte sig 1909 med förf. Ludvig Nordström (se vidare denne, äfven i Suppl.). 12. Karl (Carl) Gustaf Bror C., friherre, sonson till C. 4, son till generallöjtnanten, kavalleriinspektören Klas Arvid Bror C. (f. 1824, d. 1893), militär, främjare af ridkonsten, f. 28 april 1860, blef 1879 underlöjtnant vid Kronprinsens husarregemente och var 1913-20 öfverste och chef där. Som lärare och stallmästare (1892- 96) vid officersridskolan på Strömsholm lade C. väsentligt om grunden för utbildningen och banade väg för den fältmässiga ridutbildning, som bragt svenska kavalleriet och dess officerskår till en så hög ståndpunkt. Som ordf. i styrelserna för Skånska föreningen för den ädla hästafvelns främjande (1907-19) och Skånska fältridtklubben (1908-19) har han framgångsrikt verkat till den ädla hästafvelns och ridsportens fromma. Han har skrifvit Kort öfversikt af Kronprinsens husarregementes historia 1758--1908 (1908) och artiklarna rörande ridkonsten i Nordisk familjeboks 2:a uppl. Om hans hustru, Ellen C., se Hedlund (äfven i Suppl.). 13. Karl (Carl) Gustaf Alexander C., friherre, tillhörande en yngre gren af ätten, 1900--06 gift med C. 11, Sveriges förste flygare, f. 5 mars 1867 i Stockholm, omkom 29 juni 1918 vid flygning med en flygbåt (i sällskap med marinflygaren kapten C. G. Krokstedt) från Furusund till Finland. Egentligen landtbrukare (arrendator af egendomen Brunn på Ingarö-landet), egnade han sig 1905 åt bilindustrien och 1910 åt aviatiken. C. var den förste svensk, som erhöll internationellt flygcertifikat (i Pau s. å.) och gjorde sig snart känd, till en början i Frankrike, för sin skicklighet och djärfhet som flygare. Han utförde 1910--13, vanligen i form af uppvisningar, en mängd lyckade flygningar hufvudsakligen i Sverige och Norge, men äfven i Danmark. Sålunda flög han 24 aug. 1910 öfver Öresund (från Köpenhamn till Malmö), deltog bl. a. med det första svenskbyggda flygplanet i första svenska flygveckan (1911) och flög Sveriges första flygbåt (1913). C. var en