förgångsman för svensk aviatik och har gjort mer än någon annan för att i Sverige väcka förståelse och intresse för flygkonsten, hvars framtida betydelse - äfven i militärt afseende - han förutsåg. Han var känd och - icke, minst tack vare sina vinnande personliga egenskaper - mycket populär i vida kretsar. I dagligt tal omnämndes han vanligen som "flygbaronen". - C. verkade äfven med framgång för åstadkommande af en svensk flygindustri samt för utbildning af svenska flygare. Sålunda bildade han Skandinaviska aviatik-a.-b., var en tid föreståndare för den af honom anordnade flygskolan på Malmslätt (för utbildning af armé- och marinflygare) samt chef för Södertälje verkstäders aviatikafdelning och flygskola. 1916 bildade han det ännu existerande Nordiska aviatik-a.-b., som öfvertog nämnda afdelnings och skolas verksamhet. -- Se "Cederströmiana. Calle på Brunn in memoriam" (1918) samt "Carl Cederström. En minnesbok", utg. af H. Zetterström med bidrag af A. Engström, O. Dahlbeck och M. Schmidt (1919). 9. G--g N. 13. H. J--dt. Cederströmska husarregementet. Se Kronprinsens husarregemente. Cedfordprocessen, tekn., förfaringssätt för befriande af s. k. vattengas (se Generatorgas, sp. 918-920, och Lysgas, sp. 110) från koloxid, hvilket sker genom katalytisk reduktion. Den giftiga koloxiden förvandlas härigenom till oskadlig metan l. sumpgas. K. A. V-g. Cefaëlin, kem. farm. Se Emetin. Cefalalgi, med. Se Kefalalgi. Cefalometer, anat. Se Kefalometer. Cefalopagi, med. SeKefalopagi. Cefalopin, farm. Se Organoterapi, sp. 863. Cefalotlib, obstetr. Se Kefalotrib. Cefalotrib, obstetr. Se Kefalotrib. Cefalotryptor, obstetr. Se Kefalotrib. Cégétistes [sejeti'st], fr., medlemmar af C. G. T. d. v. s. Confédération Générale du Travail (se d. o. Suppl.). Cehegin [theechi;n], stad i spanska prov. Murcia, vid floden Caravaca, 55 km. n. v. om Murcia. Handel med vin, olivolja, hampa och säd. I närheten brytes utmärkt svart marmor. 13,313 inv. (1910). C:s kyrka och kloster äro uppförda af materiel från ruinerna af det närbelägna antika Begastri. E. A-t. *Ceiba. Se Kapok. Ceiba, La, hamnstad i dep. Honduras, vid Honduras-golfen, 92 km. v. om Trujillo. I trakten stora banan-, bomulls- och kakaoplantager. Export af kautschuk, mahogni och hudar. Ceionius, förnäm fornromersk släkt, till hvilken kejsar Antoninus Pius' adoptivson Yerus (förut Lucius Ceiönius Commodus) hörde. Släktnamnet C. bars ännu på 300-talet e. Kr. af flera höga romerska ämbetsmän. J. C. Cejador y Franca [thejadår], Julio, spansk filolog och litteraturhistoriker, f. 1864 i Zaragoza, blef professor i lingvistik i Madrid, där han förfäktade en ny teori rörande språkets ursprung och lif, i El lenguaje (2 bd) och Tesoro de la lengua castellana, origen y vida del lenguaje, lo que dicen las palabras. F. ö. har C. utgett Lengua de Cervantes och en grammatik, hvars principer tillämpats i Spanska akad:s sista uppl. af dess grammatika, Diccionario comentado del Quijote. C:s förnämsta arbete är Historia de la lengua y literatura castellana (13 bd, 1915-19), som utgör en värdefull och tillförlitlig källa för studium af spansk litteratur intill nuv. tid. Ad. H--n. Celæno. grek. myt. Se Harpyor. Celak.. vid växtnamn förkortning för bömiske botanisten Ladislav Celakovsky (se under d. o.). *Celakovsky. -- Jaromir C. dog 5 nov. 1914 i Prag. Celander, Karl Hilding, språkman, pedagog, f. 17 juli 1876 i Arboga, vardt student i Uppsala 1894 och filos, doktor där 1906. 1907--10 var C. docemt i nordiska språk i Uppsala och har beklädt samma tjänst vid högskolan i Göteborg, där han 1910 utnämndes till lektor i modersmålet. Af C:s omfattande och grundliga alstring må nämnas Om övergången t > d i fornisländskan och fornnorskan (1906), Danismer i ny svenskt ordförråd ("Språk och stil", 1908) m. fl. filologiska afhandlingar, Lokes mytiska ursprung (i "Upsala univ:s ursprung", 1910) och Lokeproblemet ("Danske studier", 1914), reformskriften Studentexamen (1917), em del af den af C. och M. Jakobsson utgifna Gymnasiereformen (1919) och många pedagogiska tidskrifts- och tidningsuppsatser. Med Jeanna Otterdahl har C. utgett läseboken "Saga och sanning" (3 bd, 191&-21). En af vårt lands mest framstående svensklärare, har C. tagit liflig del i det nu pågående arbetet för att höja och fördjupa undervisningen i modersmålet. R--n B. Celastrales, bot. Se Sapindales. Celastrineæ, bot., detsamma som Celastracece. *Celebes (af okänd härledning; infödingarna ha intet namn på ön i dess helhet), den till storleken tredje af Malajiska arkipelagens öar, är beläget mellan 1° 45' n. br. och 5° 37' s. br. samt 118° 49' och 125° 5' ö. lgd. (Se kartorna till art. Asien.) Den skares alltså af ekvatorn, men så långt norrut, att den med sin hufvudmassa tillhör södra halfklotet. Areal 179,416 kvkm. (med tillhörande öar 185,914 kvkm.). 3,089,263 inv. (1920). C. består så godt som uteslutande af en samling långsträckta halföar. Dess centrala parti utgöres af en triangel, som har spetsen vänd mot ö. och basen mot Makassarsundet i v. Från denna del, det s. k. Central-C., utlöpa 4 stora halföar, som alla fortsättas af långa undervattensbankar, på hvilka flera ögrupper äro belägna. En halfö skjuter ut rakt mot n., böjer sedan af åt ö. och slutar med det af vulkankäglor uppfyllda landet Minahassa. Denna Nordhalfö fortsattes af en ganska djupt belägen undervattensbank, som sträcker sig nästan ända fram till Filippinerna, och på denna bank hvila de små Sangiöarna. En annan half ö går mot n. ö. och kallas Nordösthalfön eller också, ehuru mindre riktigt, blott östhalfön. Den fortsattes af en bank, som uppbär hela Banggaai-arkipelagen samt Soelaöarna, hvilka senare tillhöra Molukkerna. Den tredje halfön, Sydösthalfön, är riktad åt s. ö. I dess förlängning ligga såsom en omedelbar fortsättning öarna Wowoni, Moena, Boeton, Kabaëna och Toekangbesiöarna. Slutligen sträcker sig en halfö rakt söderut, den s. k. Makassarhalfön, som fortsattes af en bred undervattensbank. Mellan C:s långa halföar inskjuta breda hafsvikar, samtliga synnerligen djupa vatten, 2,000 m.--5,000 m. och mera, detta i olikhet med Java.