65 Celebes 66 mer lyckats sprida sig ända bort till Nya Guinea. Om arternas fördelning på själfva C. är det an-märkningsvärdt, att t. ex. blötdjuren i norra delen af ön nästan samtliga utgöras af andra arter än i södra delen. Befolkningen är med undantag af en del framför allt längs kusterna inflyttade främlingar, såsom européer, kineser, hinduer och araber, hufvudsak- på Filippinerna, hvarifrån de äfven invandrat. Bland mera bekanta stammar märkas makassarerna i sydvästra delen af Makassarhalfön samt boegine-serna på samma halfös östra sida. Dessa båda folkslag äro sedan länge muhammedaner och ha spridt sig längs öns kuster och påtryckt ett stort antal stammar sin religion och sin kultur. Ett undantag utgöra minahassarna, som kristnades Fig. 1. Man af toradjastam, f. d. anförare på hufvud- jakter (se d. o.) i Ondae, Central-Celebes. Fig. 2. Toradjakvinnor, från Bekoa, Central-Celebes. Fig. 3. Toradjamän från Tobakoe, Central-Celebes. Fig. 4. " By (Doehian, i Lojnang), nordöstra Celebes. (Fig. 1-5 efter fotografier af W. Kaudern.) Fig. 5. Pålbyn Kal o mb ät an g i sundet mellan öarna Peling och Banggaai utanför östkusten af Celebes. ligen af malajisk stam. Hvilket folk, som utgjort C:s urbefolkning, vet man ej, men det är ej uteslutet, att det dvärgfolk, pekawas, som bor v. om Paloedalen, liksom de af forskarna Sarasin upptäckta toalas i det inre af Makassarhalfön, utgöra rester af en äldre befolkning än den nuvarande, som är splittrad i en mångfald stammar, hvilkas släktskap sinsemellan och med öfriga folkslag är en långtifrån utredd fråga. Minahassarna i östligaste delen af Nordhalfön ha med ganska stor visshet påvisats vara närbesläktade med invånarna Tryckt den 5/3 23 under förra hälften af 1800-talet och som i våra dagar äro ett nästan europeiseradt folk. I de mera otillgängliga bergstrakterna i landets inre ha de infödde hållit sig ganska oberörda af såväl kristet som muhammedanskt inflytande, och detta gäller i synnerhet om toradjastammarna (fig. l-3) i det inre af Central-C. Utmed C:s östra kust finnes ett egendomligt folk, de s. k. ladjos eller ladjoreserna, som ej bor på land, utan i pålbyar (fig. 5) utanför kusterna eller på sina fiskebåtar. Deras härstamning är oviss, men de lydde förr under radjan öfver 35 b., S. 3