67 Célérifére-Celliers 68 Bone på Makassarhalfön. På C. talas antagligen mer än hundra olika språk, ty hvarje stam, om den också räknar blott några hundra individer, talar sitt eget tungomål, hvilket grannarna, som kanske bo på endast ett par timmars af stånd, mången gång icke eller blott delvis kunna förstå. Dessa språk äro till stor del s. k. öppna, d. v. s. alla ord sluta på vokal. Anledningen till denna språkförbistring torde få sökas däri, att landet är ytterst glest befolkadt och att stammarna på grund af naturförhållandena lefvat mycket isolerade från hvarandra och i ständig fiendskap sinsemellan. Om C:s upptäckt och äldre historia se hufvudarbetet, sp. 1374-75. Vid slutet af 1880-talet hade holländarna lagt under sig nästan hela nord-halfön liksom den allra sydligaste delen af Makassarhalfön. Dessutom innehade de en del enstaka platser längs kusterna. Så godt som hela Cen-tral-C. liksom Nordöst-, Sydöst- och Sydhalfön förblefvo dock fullständigt oberoende, och vid öfvergången till 1900-talet började en del inhemska furstar t. o. m. uppträda så fientligt, att holländarna grepo till vapen. 1905 började pacificerin-gen, och inom några få år var hela C. praktiskt taget lagdt under holländsk förvaltning. Endast i det inre af Nordösthalföns mest otillgängliga trakter bibehöll ännu 1920 en stam, baloas, sitt fulla oberoende. I administrativt afseende delas ön i två hufvud-delar: 1. Guvernementet C., som omfattar sydvästra delen af ön och ett flertal kringliggande öar, bland hvilka märkas Saleyer, Boeton, Moena, Kabaéna, Wowoni och Toekang-Besiöarna, med omkr. 2,372,048 inv. (dec. 1917), och hvars hufvudstad är Makassar, säte för en guvernör som högsta civila myndighet samt för den högsta militära myndigheten på hela C. 2. Residentskapet Menado, som omfattar nordöstra delen af C. samt Sangi-och Talaur- eller Talaudöarna n. om Minahassa, Togianöarna i Tominibukten, Banggaaiarkipelagen utanför Nordösthalfön och Salabangkaöarna utanför Sydösthalfön med tills. 742,026 inv. (dec. 1917) och som har till hufvudstad Menado längst i n. ö. i Minahassa, residentens säte. Till namnet har så godt som hela C. själfstyrelse, och det saknas icke en hel del skenfurstar med titel sultan, radja, magaoe o. s. v. Endast landskapen Minahassa och Gorontalo på Nordhalfön samt sydligaste delen af Makassarhalfön stå under direkt holländsk förvaltning. Holländarna ha, som i hufvudarbetet nämnts, gjort mycket för ordningens upprätthållande samt den andliga och materiella utvecklingen. Alla slags nationer och alla trosbekännare få skolundervisning, som står jämförelsevis högt. Handel och sjöfart främjas. På kommunikationernas förbättrande har nedlagts särskildt mycket arbete. Numera äro hela Minahassa och en god del af Makassarhalfön genomkorsade af förträffliga automo-bilvägar. F. ö. finnas flerstädes rätt goda landsvägar, och man anlägger och förbättrar oafbrutet vägarna öfver hela ön. På allra senaste tiden har man äfven projekterat en järnväg, som skulle förbinda Makassar och Menado. Telegrafväsendet är jämförelsevis svagt utveckladt, men ersattes delvis af telefoner, som inom kort torde förbinda med hvarandra alla för förvaltningen viktigare platser. Sjöfarten hindras på öns östra sida genom bristen på fyrar och sjömärken. Tack vare sin utmärkta hamn är Makassar en starkt framåtgående handelsstad, som är hufvudplatsen icke blott för handeln på hela C., utan äfven för den östra hälften af Nederländska Indien. Det är stapelplatsen för alla de produkter, som frambringas i dessa trakter. C:s egna utförselprodukter utgöras hufvudsakligast af kopra, kokosolja, harts, rotting, muskot, kaffe, finare träslag, hudar, majs, sågo, kassiafrukter, trepang, torkad fisk, snack- och musselskal, kapok-bomull, eucalyptusolja, sköldpadd, guld, agar-agar, gebangfibrer. Införselvaror äro mest bomullstyger, järnvaror, konserver, tändstickor - svenska och japanska - samt hvarjehanda europeiska, kinesiska och japanska fabriksvaror. Litt.: (utom den i hufvudarbetet nämnda) P. och F. Sarasin, "Materialien zur naturgeschichte der insel C." (5 bd, 1898-1906), N. Adriani och A. C. Kruijt, "De bare;e-sprekende Toradjas van Midden C." (3 bd, Batavia, 1912-14), E. C. Aben-danon, "Midden-Celebes-Expeditie. Geologische en geographische doorkrusingen van Midden-Celebes" (4 bd, Leiden, 1915-18), L. van Vuuren, "Het goevernement Celebes. Proeve eener monographie" (Batavia, 1920), W. Kaudern, "I Celebes' obygder" (2 bd, 1921), och "Yearbook of the Netherlands East-Indies" (1921). Kdrn. Célérifére [-far], fr. ("snabbförare"), ett fort-skaffningsredskap (1790), hvari man sett fröet till velociped (se d. o., sp. 1091). Cele^t (lat. ccelefstis, af ccelum, himmel), himmelsk, på himlarymden befintlig 1. skönjbar. - Celest mekanik, himmelens mekanik, läran om de lagar eller krafter, som reglera himlakropparnas rörelser (se Gravitation, Newtonr sp. 892-893, och Världsalltet. Cele;sta (af fr. céleste, himmelsk), raws., ett kla-verinstrument med vibrerande stålstänger i st. f. strängar (jfr Adiafon), uppfunnet af A. Mustel i Paris 1886, med omfånget c-c4, samt infördt som orkesterinstrument af nyare kompositörer (Widor, Charpentier, Tjajkovskij, Leoncavallo, Puccini, E. Strauss o. s. v.). Celestin, miner. Se C 03 l est i n. Celibatär (fr. célibataire; se Celibat), ogift man, ungkarl. *Cell (sp. 1389). Filarplasma benämnes äfven kinoplasma. Om k ristal l cell se d. o. - 4. Skpsb. Se Dubbelbotte n. Cellbotten, skpsb. Se Dubbelbotten. Cellgård. Se Fängelse. Cellier [selie], Alfred, engelsk musiker (af fransk härkomst), f. 1844 i London, d. där 1891, hade skiftande anställningar som organist och kapellmästare samt tonsatte ganska många operetter (bl. a. Dorothy och The Mounte-banks] och en stor opera, Pandora (uppf. i Boston 1881). E. F-t. Celliers [selie], Johannes (Jan) Fran-cois Elias, skald på kapholländska, f. 1865 i Wellington, Paarldistriktet, Kapkolonien, af fransk härstammning, uppfostrades i Pretoria och Stellen-bosch, studerade i Delft och Leiden 1887-90, vardt sedan landtmätare, var 1894-99 stadsbibliotekarie, deltog på boernas sida i kriget 1899-1902 och vistades sedan till 1907 i Schweiz och Holland, hvarefter han återvände till Syd-Afrika. C. har