framstående egenskaper. Sålunda ansåg man på 1890-talet, att ett godt cement uppblandadt med 3 viktsdelar s. k. normalsand skulle ega en draghållfasthet efter 28 dygns hårdnande i vatten af 16 kg. per kvcm., som vanligen motsvarade en tryckhållfasthet af 160 kg. per kvcm. Numera fordras, att dylikt cementbruk skall efter 28 dygn hålla 200 kg. per kvcm. för tryck vid härdning i vatten och 250 kg. vid s. k. lufthärdning, d. v. s. förvaradt 6 dygn i vatten och därefter 21 dygn i luft. Andra bestämmelser om bindetid, finhetsgrad och volymbeständighet äro ock skärpta på grund af fabrikatets förbättring. Utom det egentliga portlandcementet ha på senare tid i marknaden framkommit andra fabrikat, såsom järnportlandcement och s. k. "hochofen-cement", ett slags slaggcement, som består af portlandcement, uppblandadt med granulerad masugnsslagg i olika proportioner och som visat sig med i allmänhet billigare pris kunna i vissa fall ersätta det förstnämnda. Se "Der portland-cement und seine anwendungen" (4:e uppl. 1912), E. Suenson, "Byggematerialer" (1911), och H. Kreüger i "De tekniska vetenskaperna", bd 1, "Byggnadsmaterialier" (1920). ^{P. Ax. L.} Cementbruk. Se Murbruk. Cementering, geol., petrogr., kallas den process, hvarigenom beståndsdelarna af ett ännu löst och luckert sediment, t. ex. sand, sammankittas till en hårdare bergart, sandsten, genom afsättning af ett i lösning förefintligt ämne, exempelvis kalciumkarbonat eller kiselsyra, som då binder samman de ursprungliga lösa beståndsdelarna. Cementeringen är ett särskildt fall och kanske det viktigaste af bergartsbildningen och ombildningen genom diagenes (se d. o. Suppl.). ^{K. A. G.} Cenabum (Genabum), forntida namn på staden Orléans (se d. o., sp. 903). *Cenakel. Ordet används numera rätt ofta med en viss spefull betydelse om nykterhetsföreningars m. fl. dylika sammanslutningars lokaler och möten. Cendrinmur. Se Mur, sp. 1370. Ceni [tʃ<over>e</over>'ni], Giovanni, italiensk författare, f. 1870 i Montamaro Canavese, Piemont, d. 1917, bestämdes af sina föräldrar till präst, men egnade sig i stället åt humanistiska studier och litteratur. Hans dikter Madre och In umbra återge intryck från hans dystra ungdom; diktsamlingen Homo visar honom på hans höjdpunkt. Af hans romaner må nämnas den sociala Gli ammonitori och den historiskt politiska Il ghiacciaio. C. var länge redaktör för "La nuova antologia", där han äfven skref recensioner. ^{R--n B.} Cenogenes, biol. Se Descendensteori, sp. 200. *Censur (sp. 1432). I Finland upphäfdes 1917 Öfverstyrelsen för pressärenden och i sammanhang därmed censuren. Teatercensur infördes i Sverige 1785 (se Censur, sp. 1431) och genom k. cirk. 1 mars 1835 (med tillägg därtill 15 dec. 1842), men afskaffades genom k. br. 28 dec. 1872. För K. Dramatiska teatern var 1888--98 tillsatt en censor (E. V. af Edholm, K. Snoilsky) och 1898--1907 en "censor och inspe'ktor" (K. K:son Bonde). I Danmark finnas en censor för K. teatern och en för samtliga enskilda teatrar (och varietéer). -- Biografcensur infördes i Sverige genom k. förordn. 22 juni 1911. Centaurium, bot., detsamma som Erythræa. *Centerwall. 1. J. E. C. dog 27 jan. 1923 i Stockholm. Han tog 1910 afsked från rektoratet i Söderhamn. Riksdagen hade han lämnat 1908. Han var där led. af konstitutionsutskottet 1906--08 och af tillfälliga utskott 1900--03. Efter afskedstagandet bosatte han sig i hufvudstaden och var t. o. m. 1921 medlem af redaktionen för Nordisk familjebok, i hvilken han författat en mängd artiklar, i synnerhet på den klassiska filologiens område. 1920 erhöll han Karl Johans pris (se d. o.). Han skref ock Grekisk och romersk mytologi. Ordbok (1918). -- 2. A. F. C. dog 18 aug. 1907 i Stockholm. *Centesimal. Om centesimalindelning af en vinkel se Vinkel, sp. 689. *Centrala arbetsgifvareförbundet uppgick 1919 i Svenska arbetsgivareföreningen (se d. o.). Jfr "Centrala arbetsgivareförbundet 1903--1918. En minnesskrift" (1919). *Central-Amerika. Folkmängden var enl. senast tillgängliga uppgifter omkr. 6,8 mill. pers. Jämte republikerna Guatemala, Salvador, Honduras, Nicaragua, Costarica och Panama, de mexikanska staterna Chiapas, Tabasco, Campeche och Yucatan samt Brittiska Honduras omfattar C. äfven den i fördraget 18 nov. 1903 af Panama till Förenta staterna afträdda Panamakanalzonen (fr. Zone du canal de Panama, eng. Panama canal zone), 1,128 kvkm. med 23,757 inv. (1921). Järnvägarnas sammanlagda längd var 3,535 km. (enl. "Almanach de Gotha" 1922). Guatemala, Salvador och Honduras enades sept. 1921 att bilda en federativ stat, "Republiken Central-Amerika", med förbehåll för senare anslutning af Costa Rica och Nicaragua. Till följd af deras motstånd förföll än en gång sammanslutningsplanen 1922. ^{E. A--t.} Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Se Försöksväsendet på jordbruksområdet (äfven i Suppl.). Centralasiatiska järnvägen. Se Transkaspiska järnvägen. *Central-Asien. Om de ryska områdena i C. efter revolutionen se Ryssland. Suppl. Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister, den första svenska arbetsdomstolen, består enligt 1920 års lag af 7 led., nämligen 2 för år valda representanter för arbetsgivareföreningen och 2 för landsorganisationen samt 3 af konungen för två år i sänder förordnade ojäfviga, af hvilka en lagkunnig man, som förvärfvat domarkompetens. Den eger upptaga till afgörande frågor om kollektivaftals rätta innebörd och tillämpning, därest de genom bestämmelser i aftalen eller parternas beslut hänskjutas till densamma. Möjlighet har därmed beredts för inaugurering af en rättspraxis, hvars tillvaro för framtida aftalslagstiftning bör kunna bli af afgörande betydelse. Mönstret för Centrala skiljenämnden har man påtagligen närmast att se i Den faste voldgiftsret, som upprättades i Danmark 1910 och fortsatt Den permanente voldgiftsret, upprättad 1900. Se Ö. Undén, "Arbetsavtalet" (1916). ^{E. F. K. S--n.} Centrala verk kallas de, vanligen till ett lands hufvudstad förlagda, myndigheter, som ha att, hvart inom sitt särskilda förvaltningsområde, utöfva