- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
73-74

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centrala verk - Centralbanor. Se Västra centralbanan och Östra centralbanan. - Centralbenet. Se Tärs, sp. 495 - Centralberg. Se Månen, sp. 211. - Centraldepression - Central Falls - Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Jfr Nykterhetsrörelsen, sp. 227 - *Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

73 Centralbanor-Centralförbundet för socialt arbete öfverstyrelsen inom viss förvaltningsgren för riket i dess helhet. Vanligen sammanfalla i utlandet de centrala verken med ministerierna eller hvad i Sverige kallas departementen inom K. M:ts kansli, om än vid sidan af dem kan finnas ett eller annat fristående verk. I England har dock sedan gammalt funnits ett flertal centrala verk, som emellertid efter hand tillika blifvit ministerier därigenom, att deras chefer ombytas med ministärerna, äfven om de icke alla tillhöra det s. k. kabinettet. I Sverige voro de ursprungliga centrala verken de s. k. fem höga rikskollegierna, bland hvilka kansliet utvecklats till de nuv. departementen för beredning och expedition af regeringsärendena, under det de öfriga jämte ett flertal ur dem utbrutna eller särskildt bildade numera utgöra centrala verk under departementen, som endast i de fall, då intet särskildt sådant verk finnes för någon viss förvaltningsuppgift, tjänstgöra som centrala verk. Departementscheferna äro där- stående schematiska bild visar, huru vid en glaciärs rand olika bildningar förekomma i en regelbunden följd. Innerst finnes centraldepressionen, där bottenmoränen af lagras som ett "plamt moränlandskap", ! därefter komma serier af drumlins (se d. o.) eller ett "kulligt moränlandskap" och utanför detta ändmoräner i ett mycket starkt kuperadt landskap samt slutligen glacifluviala aflagringar (se d. o. l Suppl. och Rullstensgrus), hvilka oftast ; bilda "hedslätter" (se d. o. Suppl.). Denna serie af aflagringar vid isranden har blifvit tydligt sär-, skild och förklarad först genom Pencks undersök-1 ningar vid Alpernas glaciärer (han kallade central-i depressionen Zungenbecken), men samma ordnings-; följd kan konstateras vid den nordiska inlandsisens ! rand och särskildt tydligt vid dess randlägen i j Nord-Tyskland (se Baltiska höjdryggen. Suppl.). Centraldepressionerna bilda där plana slätter af moränlera. Sålunda utgöra t. ex. den M Aflagringarna vid randen af en glaciär eller en inlandsis. (Efter Penck.) G centraldepression, plant moränlandskap, D drumlins 1. kulligt moränlandskap, M ändmorän 1. randmorän, T glacifluviala aflagringar, hedslätter. för i regel icke beslutande såsom verkscheferna och s. k. administrativ ministerstyrelse är af detta skäl väsentligen främmande för svensk rätt liksom den politiska ministerstyrelsen i fråga om regeringsärenden formellt är utesluten genom grundlagens bud, att departementscheferna i dessa ärenden allenast ha att ge konungen råd. De centrala verken hand- ; lägga på eget ansvar styrelseärenden i motsats till regeringsärenden, men afge i fråga om de senare ; gemenligen förberedande yttranden. Den s j älf stan- j dighet, som allt ifrån början och ännu i våra dagar , utmärker dessa verk, har sin grund däri, att svensk j rätt i dem sett och ser organ direkt för staten och ; icke blott för regeringen. I följd häraf ha de sven- ' ska centrala verken i viss mån varit organ för en själfstyrelse i äldre mening, d. v. s. oberoende af regeringsdirektiv i annan form än allmänna instruktioner och således alltid vid de särskilda ärendenas handläggning och afgörande med möjlighet och skyldighet att efter egen uppfattning afgöra dessa. I regel sker afgörandet numera efter föredragning genom beslut af verkschefen allena, inom vissa verk i närvaro af lekmannafullmäktige, hvaremot förr kollegialt afgörande genom omröstning var den vanliga formen. RM- Centralbanor, järnv. Se Yästra centralbanan och östra centralbanan. Centralbenet, anat. Se Tärs, sp. 495. Centralberg. Se Månen, sp. 211. j Centraldepressiön, geol. o. geogr., är det järn- \ förelsevis plana och jämna område, som innanför j isranden bildas af en glaciär eller en inlandsis, l där isen aflagrat sin bottenmorän och glider fram i öfver densamma under ständig afsmältning. "Vid- skånska slätten "söder om landsvägen" och åtskilligt af Öst-Själlands slätter centraldepressioner från den yngre baltiska isströmmen, där dock sammanhanget skenbart afbrytes genom vattentäckningen. K. A. G. Central falls [se'ntrəl få'lṡ], stad i staten Rhode Island, Förenta staterna, vid floden Blackstone, 6 km. n. om Providence. 24,174 inv. (1920). Tillverkning af bomulls-, ylle-, läder-, pappers- och glasvaror samt maskiner. C. blef stad 1895. Centralförbundet för nykterhetsundervisning. i Jfr Nykterhetsrörelsen, sp. 227. j 'Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A.). 1 Till hvad som meddelats i hufvudarbetet må läggas följande. Kontoret för rättshjälp åt obemedlade nedlade sin verksamhet 1913, sedan Stockholms stad inrättat ett efter ungefär samma principer ordnadt rätts-; hjälpskontor. ; Den i Stockholm 1906 öppnade sociala utställ-; ningen har för kortare tider flyttats till andra plat-I ser inom och utom Sverige. Till Baltiska utställ-| ningen i Malmö 1914 åstadkom förbundet en synnerligen instruktiv och värdefull social utställning. Utbildningskurser i praktiskt socialt arbete i ha anordnats för sådana personer, som egnat sig åt l verksamhet inom yrkes-, bostads- eller barnavårds-| inspektion, socialt arbete vid industriella verk eller eljest åt mera kraf vande sociala arbetsuppgifter. Utredningar och undersökningar ha utförts på flera sociala områden. Den mest omfattande af dessa rörde fattigvårdsfrågan. Uppslaget därtill var en donation, som 1905 öfverlämnades till förbundet för detta syfte. Den för ändamålet tillsatta kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free