från allmänheten mottaga insättningar å sparkasseräkning samt å vissa andra bankmässiga räkningar, som icke medföra skyldighet att vid anfordran återbetala insatt belopp. Centralmakterna, de under Världskriget 1914--18 med hvarandra förbundna Tyskland och Österrike-Ungern jämte deras bundsförvandter Turkiet och Bulgarien. Centralmassiv, geol., geogr., äro massor af kristalliniska bergarter (äfven kristalliniska skiffrar) af högre geologisk ålder än de i kedjebergens yttre delar förekommande sedimentära bildningarna, hvilka i midtzonerna komma till synes under täcken af dessa yngre sediment. Benämningen "central"massiv härrör från en äldre tid, då man ansåg dem som de centrala, mest upplyfta delarna af hela bergsstråket. Vid densamma låder också en viss oegentlighet, då ju bergskedjorna ingalunda förete någon symmetrisk byggnadsplan, utan äro bildade genom sammanskjutning förorsakad af ett ensidigt tryck. Benämningen ersättes alltmer af den neutrala termen massiv. K. A. G. Centralprojektion. Se Linearritning, sp. 664. Centralprovinserna och Berar, eng. Central provinces and Berar, provins i Brittiska Indien sedan 1 okt. 1902, då Berar sammanslogs med Centralprovinserna, omfattar 339,256 kvkm. med 15,976,966 inv., 47 på 1 kvkm. (1921), hvaraf de omedelbara provinserna 258,522 kvkm. med 13,908,514 inv., 54 på 1 kvkm., näml. Centralprovinserna 212,511 kvkm. med 10,827,302 inv., 51 på 1 kvkm., och Berar 46,010 kvkm. med 3,081,212 inv., 67 på 1 kvkm., samt Centralprovinsernas vasallstater 80,734 kvkm. med 2,068,482 inv., 26 på 1 kvkm. Berar bildar inom C. en egen "division" med 4 distrikt. E. A-t. Centralslutare. Se Momentfotografi. *Centralsol. Se Kapteyn, J. C., sp. 886. *Centralstation. -- 3. Om automatiska och halfautomatiska telefonstationer se Telefon, sp. 705--708. Centralteatern. Se Stockholms teatrar. Suppl. *Centraltryckeriet fick 1901 en paragonafdelning med specialmaskiner för kassakontrollblock. 1913 anslöts bolaget till A.-b. Sveriges litografiska tryckerier. Arbetsstyrkan var omkr. 450 personer 1922. Bolaget sysselsatte s. å. 5 rotationsmaskiner, 80 boktryckspressar och 24 litografiska pressar. Tillverkningsvärdet uppgick 1921 till omkr. 4,5 mill. kr. *Centralverkstäderna, statens järnvägars verkstäder i Örebro. Den officiella benämningen är numera Hufvudverkstaden, Örebro. Nedanstående planritning anger storlek och läge af de byggnader, som anläggningen efter gradvis skeende utvidgning nu omfattar.

Plan af Hufvudverkstaden, Örebro. 1. Lokomotivuppsättningsverkstad. -- 2. Hjulverkstad. -- 3. Smedja. -- 4. Afträden. -- 5. Skjul för lokomotivdelar m. m. -- 6. Skjul för plåt, tuber m. m. -- 7. Presenningsverkstad. -- 8. Kokhus för impregneringsändamål. -- 9. Skrotgård. -- 10. Kolbås. -- 11. Järnförråd. -- 12. Skjul för gjutsand. -- 13. Vagnreparationsverkstad. -- 14. Transformatorhus. -- 15. Vattentorn. -- 16. Bleckslagar- och telegrafverkstad jämte förråd. -- 17. Plåtslagar- och spårväxelsverkstad. -- 18. Skjul för plåtbockningsmaskin. -- 19. Kontorsbyggnad. -- 20. Portvaktsstugor. -- 21. Virkesbod. -- 22. Hufvudförråd. -- 23. Marketenteri. -- 24. Ångcentral. -- 25. Skjul för utrustningsetfekter. -- 26. Vagnsmedja. -- 27. Velocipedstall. -- 28. Kokhus för asfalt. -- 29. Skjul för virkesmaskiner. -- 30. Tvättanstalt. -- 31. Maskinverkstad. -- 32. Skjul för beklädnadsplåt. -- 33. Brädgård. -- 34. Byggnadscentralförrådet.

Till förtydligande af den i planens underskrift meddelade förteckningen öfver byggnaderna (hvarvid kan jämföras beskrifningen i hufvudarbetets art. samt den äldre planritningen där) må anföras följande, med anslutning till ordningssiffrorna i ofvanstående fig.-underskrift. 1. Lokomotivuppsättningsverkstaden. I denna afd. finns nu plats för omkr. 30 lokomotiv, och förut där inrymda såväl maskinverkstad och kopparslagarverkstad som verktygsförråd och kontorslokaler ha numera flyttats till andra platser. -- 2. Hjulverkstaden m. m. Denna inrymmes nu i den byggnad, som förut utgjorde plåtslagarverkstad,