och förutvarande pannrum och verktygsförråd ha utvidgats och apterats till metall- och babbitsgjuteri samt kopparslagarverkstad. -- 3. Smedjan. Denna upptar nu hela byggnaden, som därjämte utvidgats, och bleckslagarverkstaden har inrymts i annan byggnad. De förnämsta af de nytillkomna byggnaderna äro, bortsedt från tillbyggnader och utvidgningar af de gamla, följande: 13. Vagnreparationsverkstad. Denna byggnad, af nära 1,84 hars ytinnehåll, inrymmer äfven målar-, snickar-, polerar- och tapetserarverkstäder, och där utföras utom reparationer och ombyggnader äfven nybyggnad af vissa särskilda vagntyper. Till denna afd. hörande mindre smides- och plåtslageriarbeten utföras i den s. k. vagnsmedjan (26). -- 16. Bleckslagar- och telegrafverkstad m. m. Dessa afd. inrymmas i byggnadens öfre våning, och den nedre utgör dels förråd för bl. a. färdiga effekter från dem, dels en afd. för reparation af elektriska motorer. -- 17. Plåtslagar- och spårväxelsverkstad. Utom reparation och nytillverkning af lokomotiv- och andra ångpannor samt tillverkning af spårväxlar o. d. utföres i denna afd. äfven tillverkning af broar, vändskifvor och hvarjehanda bangårdsmaskinerier. -- 19. Kontorsbyggnad. Däri inrymmas expeditionslokaler för den centrala ledningen med räkenskaps- och inköpsafdelningar samt ritkontor. -- 23. Marketenteribyggnad. Denna inrymmer lokaler äfven för läkarmottagning och intressekassa samt bostad för maskinist. Dessutom har där inredts revisionsverkstad och profningsrum för Kunze-Knorr-bromsapparater. -- 24. Ångcentral. Denna anläggning, som omfattar 6 större ångpannor med modernaste utrustning, lämnar ånga hufvudsakligen för uppvärmning af samtliga verkstads- och öfriga lokaler, men anlitas äfven för laddning af ett eldlöst lokomotiv, som bestrider all vagnväxling inom verkstadsområdet. I samma byggnad inrymmes äfven en transformatoranläggning med dithörande anordningar för distribuering af den elektriska energien, och i en öfre våning finns badinrättning för verkstadens personal. -- 30. Tvättinrättning. Där utföres såväl fin- som groftvätt medelst moderna ångtvättmaskiner. Själfva det inhägnade verkstadsområdet utgör f. n. (1923) omkr. 30 har. Af öfrigt till anläggningen hörande markområde utgöra omkr. 11,5 har koloniträdgård, som i lotter uthyres till personalen. Antalet vid hufvudverkstaden anställd personal uppgår f. n. (1923) till omkr. 1,200 man. *Centrifug (sp. 1469). Tillverkningen af mjölkcentrifuger, vanligen kallade separatorer, har upptagits af ett flertal firmor, med konstruktioner, som afvika blott i afseende på mindre väsentliga detaljer, sedan de alla efter utgången af alfapatentets giltighetstid utrustats med alfainsatser. Jämte de äldre sätten för drifkraftens öfverförande, medelst snöre och skrufväxel, används äfven ångturbin, som på senare tid (först af A.-b. Baltic, sedan af A.-b. Separator) används för att drifva ej blott själfva separatorn, utan äfven samtidigt de med denna samverkande maskinerna, såsom pastör, mjölk- och vattenpumpar samt kärna. Dessa kombinerade maskinaggregat, vanligen kallade turbinmejeri, medföra fördelen af mindre behof af utrymme, förenklad montering, mindre bränsleåtgång samt mindre personal. De passa bäst för smärre mejerier. Däremot ha skumning och kärning i samma maskin (s. k. radiator) öfvergetts. Skumningsförmågan har ytterligare fullkomnats, så att skummjölkens fetthalt vid maskinseparering kan nedbringas till 0,08 och vid handseparering till 0,15 proc. H. J. Dft. Uppgiften å sp. 1468, rad 14 uppifr., att sockersaft genom perforerad trumma afskiljes ur melass, är oriktig. Det är på detta sätt, som i sockerfabrikerna sirapen skiljes från råsockret (se Socker, sp. 221, 4). Centrifugala nerver, anat. o. fysiol. Se Nerver, sp. 798. Centrifugälsikt. Se Kvarn, sp. 364. Centripetälacceleratiön. Se K r a f t. Centripetala nerver, anat. o. fysiol. Se N e r-ver, sp. 798. Centrola^rus, zool. Se Grässnultran. Centrolepidäcea?, bot. SeFarinosse. Centrosoju'8, ry. (af soju'8, förening). Se K o o-peration. Suppl. Centrötus, zool. Se Stritar, sp. 347. Cepang, folkstam. Se Himalaya-folk. CephalaWhus L., bot., ett släkte af 6 buskar och träd, hörande till fam. Rubiacece, underfam. Gin-chonoidece. De trattlika blommorna sitta i hufvud, bladen äro motsatta eller kretsställda. Frukten är en snurrformig klyffrukt. C. occidentalis från Nord-Amerika med gulhvita, svagt välluktande blommor odlas som prydnadsbuske. G. L-m. Cephaläria Schrad., bot., ett släkte af 30 fleråriga örter, förekommande till största delen i östra Medelhafsområdet och hörande till fam. Dipsaca-cece. C. tatarica med stora gulblommiga blomhuf-vud blir i sitt hemland (Ukraina) 3 m. hög och odlas i Sverige ofta som en ståtlig prydnadsväxt i trädgårdarna. G. L-m. *Cephalaspis, paleont., föres numera ej till ganoiderna, utan jämte några andra af de äldsta kända ryggradsdjurresterna, såsom Coccosteus (se d. o.), till en från de egentliga fiskarna skild grupp: Placodermata (se d. o.). Cephalodiscus, zool., ett släkte bland de rygg- CeplialotUxcn* dodccalopli.u*. (25 ggr nät. storl.) radslösa djuren, som erbjuder viktiga öfverens-stämmelser med Enteropneusta (se B a l a n o g l o s-