sus), utan att dess släktskapsförhållanden hittills kunna anses vara fastställda. Liksom detta djur är C. utrustad med ett som ryggsträng tydt organ; de förras snabelliknande "tapp" motsvaras af munskifvan och deras "krage" af på armar sittande, ciliebeklädda tentakler, genom hvilka de mikroskopiska näringsämnena införas i munnen; ett par springor på tarmkanalen kan tydas som gälöppningar. De helt små (högst några mm. långa) djuren äro omgifna af rör och bilda på föremål i hafvet fastväxta kolonier. De ha världsvid spridning. C. har sammanförts med ett annat släkte (Rhabdopleura) till gruppen Pterobranchia. ^L--e. Cephenomyia trompe, zool. Se Styngflugor. Cephidæ, zool., halmstekelfamiljen. Se Växtsteklar, sp. 491--492. Cephus, zool. Se Halmstekel. *Cerambycidæ, zool. Se vidare Långhorningar. Cerambycinæ, zool. Se Långhorningar. Ceramius, zool. Se Masaridæ. Ceraospongia, zool. Se Svampdjur, sp. 819. Ceratiocaris, zool. Se Phyllocaridæ. Ceratium, num. Se Miliarense. Ceratocolus, zool. Se Rofsteklar, sp. 612. Ceratopogon, zool. Se Knott. Ceratostigma Bunge, bot., ett släkte af fleråriga örter och buskar, hörande till fam. Plumbaginaceæ. C. plumbaginoides, inhemsk i norra Kina, har vackra blå blommor och mot hösten röda örtblad samt odlas som prydnadsväxt i trädgårdarna, men uthärdar i Sverige ej vinterkölden utan täckning. ^{G. L--m.} Cerceris, zool. Se Guldsteklar, sp. 613, och Rofsteklar, sp. 612, med fig. Cercidiphyllaceæ, bot., en familj af träd i Japan, hörande till ser. Ranales. Blommorna äro enkönade och sakna hylle, ståndarna äro talrika, frukten baljkapsel. Familjen innehåller endast 1 släkte, Cercidiphyllum, med 2 arter, af hvilka C. japonicum lämnar material till de bekanta japanska lackerade trävarorna. ^{G. L--m.} Cercidiphyllum, bot. Se Cercidiphyllaceæ. Suppl. Cercomonas intestinalis, bot., zool., en i människans tarmkanal förekommande parasit, tillhörande gruppen Flagellata (se d. o.). Cercopithecidæ, zool. Se Hundaporna. Cerealis (Cerialis), Quintus Petillius, romersk krigare, lefde under l:a årh. e. Kr., förde under kejsar Neros tid befäl i Britannien och blef fullständigt slagen år 61, tog 69 framstående del i Roms eröfring af Vespasianus' anhängare, nedslog 70 batavernas uppror under Civilis och blef 71 ståthållare i Britannien, där han tillfogade briganterna svåra nederlag. Cerebrala nerver, anat. Se Nerver. Cereoideæ, bot., underfam. af fam. Cactaceæ, utmärkt af ytterst små fjällika, smart affallande blad och tornar utan hullingar. Hit höra släktena Cereus, Phyllocactus, Epiphyllum, Echinocactus, Mamillaria, Rhipsalis m. fl. ^{G. L--m.} *Ceres. Se Sergel, fig. 3. Cerithium, zool. och paleont. Se Tertiärsystemet, sp. 963. Ceritjord. Se Jordartmetaller, sp. 115. *Cerium. Cermetall ingår i legeringen Auermetall. Ceroxid utgör en beståndsdel i glödstrumpor (se Glödljus). ^{K. A. V--g.} Cerknica [-nitsa], slovenska namnet på Zirknitz. Cerna, biflod till Vardar i Macedonien. Se Tjerna. Cernauti (Cernaut), rumänska namnet på Czernowitz (se d. o.). *Černavoda. Under Världskriget intogs därvarande brohufvud (försvaradt af 3:e rumänska arméns högra flygel) 24 okt. 1916 genom ett öfverraskande anfall af de från Rasova utefter Donau framryckande bulgarerna (3:e armén, Tosjev, tillhörande härafdelningen Mackensen), hvarefter staden besattes följande dag. Rumänerna hade dock dessförinnan hunnit spränga den stora järnvägsbron öfver Donau. Jfr Världskriget, sp. 210. ^{H. J--dt.} Cerny, Frederick, pseudonym för Frederick Guthrie (se denne). Černy [tje'rn<over>y</over>], Jan, tjechisk botanist. Se Tjechiska litteraturen, sp. 178. Ceroplastes, zool. Se Sköldlöss. *Cerrito, Fanny. Enligt en annan uppgift föddes hon 13 maj 1819. När hon aflidit, är okändt. Cerro del Mercedario. Se Mercedario. Cerro de Neiva [näi'va]. Se Neiva 2. Cerro Duida. Se Duida. Cerro Jalama [chal<over>a</over>ma]. Se Gáta. *Certosa di Pavia finns afbildadt å pl. X och XIV till art. Byggnadskonsten. Cerura, zool. Se Gaffelsvansar. Cervantes, Vicente. Se Cervant. *Cervantes, M. de. -- I samband med C.-jubileet 1916, som gaf upphof till åtskillig C.-litteratur, utkommo 1917 C:s arbeten i sv. öfv. (af M. L. Wistén) "Fyra noveller", "Tvenne sedelärande berättelser" och "Valda noveller" (2 bd). Jfr P. Hallström i "Konst och liv" (1919). Cervelatkorf, kokk., en sorts fläskkorf, behandlad med salpeter och salt, hvitpeppar och finsiktadt socker, enrisrökes i en ej för varm ugn. Detta är receptet för tysk cervelatkorf, hvaraf de bästa sorterna komma från Braunschweig och Gotha. Af kännare anses den italienska (bäst i Bologna), som kallas salami, ännu finare. I den ingå äfven oxkött, finskuret späck och rödt vin; den kallrökes. Oxtarmarna böra ha legat ett dygn i vin med kryddor. *Cervera y Topete, P., dog 1909. Cervetri [tʃer-] l. Cerveteri, stad i prov. Roma, Italien, på ruinerna af Cære, 31 km. n. v. om Rom. 2,005 inv. (1911). Se Cære. *Cervia. Biskopsstiftet C. sammanslogs 1907 med ärkestiftet Ravenna. Cervikalkatarr (af lat. cervix, hals). Se Kvinnosjukdomar, sp. 418. *Cervin. -- 2. K. G. C:s son Karl, f. 17 aug. 1850, dog 4 nov. 1919, då bankirrörelsen öfvertogs af hans son Tage C. (f. 1892). *Cervus. -- C. elaphus. Se Kronhjorten. -- C. campestris. Se Pampashjorten. Československá Republika [tʃes-], officiellt namn på Tjecho-Slovakien. *Cesnola, L. P. di, dog 21 nov. 1904 i New York. Cessante causa cessat effectus, lat., när orsaken faller bort, upphör verkan.