*Croker, R., föddes 1841 på Irland, tillbragte sina sista år där och dog 29 april 1922. Cromarty [krå'meti], earl af. Se Mackenzie, John. Cromer [kråu'me], earl af. Se Baring 10 (äfven i Suppl.). Cromer forest bed [kråu'mə få'rist be'd], geol. I de höga strandklintarna vid badorten Cromer på Norfolks kust äro intressanta lagerserier af sand, grus och lera blottade, som hvila på Cragbildningar (se Crag. Suppl.) och täckas af moränbildningar; däribland finnas såväl sötvattens- som saltvattens- och bräckvattensbildningar. Den intressantaste delen af lagerserien är bräckvattensbildningen Cromer forest bed, som ligger nära basen af lagerserien och hvilar på de lägre sötvattensaflagringarna med en tempererad flora och täckes af söt- och saltvattensbildningar med småningom boreal och arktisk organismvärld. Dessa Cromer bildningar skulle sålunda vara yngre än tertiären och räknas till kvartären, men å andra sidan äro de aflagrade före nedisningens början i England och sålunda preglaciala. I Cromer forest bed finnas dels tempererade hafsmollusker (Mya truncata, Tellina baltica och Cardium edule), dels en tempererad landflora med ek, al, bok, gran, idegran samt skogstall (Pinus silvestris) och bergtall (se Tallsläktet), dels en numera till största delen utdöd däggdjursfauna, som t. o. m. tyder på ett något varmare klimat, med 3 arter elefanter (mammuten saknas) och 3 arter noshörning samt flodhäst och Machairodus m. fl. -- I norra Europa förekomma sparsamt preglaciala bildningar, stundom på sekundärt lagerställe inom moränbildningarna; de ha t. ex. funnits flerstädes i Danmark (vid Köpenhamn vid Frihamnens anläggning och flera andra ställen) och förefinnas möjligen i Skåne i den s. k. Alnarpsflodens (se d. o. Suppl.) bildningar. Dessa jämföras i allmänhet med Cromer forest bed, hvilken sålunda kommer att stå som jämförelseskala för andra preglaciala bildningar i nordvästra Europa. K. A. G. Cromlix [krå'mliks]. SeDunblane. *Cromwell. -- 2. Oliver C. Hans namnteckning meddelas å pl. I till art. Autograf. *Cronartium. SeTörskate. *Cronje, P. A., dog 3 febr. 1911 i Klerksdorp. *Cronquist, A. V., dog 22 nov. 1910 på Stocksund. Cronsioe [-jo], C. A. Se Sjöcrona. *Cronström, I. Om hans fädernesläkt se Kock, M. Cronwright [kråunråit], S. C. Se Schreiner 2. *Crookes, sir William, dog 4 april 1919 i London. Crookeska rör [krukska], fys., med insmälta elektroder försedda glasrör, i hvilka luften starkt förtunnats, afsedda för studiet af katodstrålarnas (se d. o.) egenskaper. Jfr Crookes, sir W., och Ionisering, sp. 828. T. E. A. *Cropsey, J., dog 1900. Cros [krå], Charles, fransk skald, f. 1842 i Aude, d. 1888 i Paris, var skicklig fysiker och fantasifull, spirituell poet, hvars monologer och bisarra verser äro mycket kända. Se A. Österling, "Fränder och främlingar" (1921). R-n B. *Cross, R. A., dog 8 jan. 1914 i Broughton in Furness. Crosse [krass], Henri Edmond, Iransk målare, hette eg. Delacroix, f. 1856 i Douai, d. 1910, studerade i Lille och i Paris, slöt sig till impressionisterna och därefter till Seurats och Signacs pointillisin. Hams målningar - bl. a. landskap och Veneziarnotiv - utgöra en mosaik af färgfläckar, ega stark ljusverkan och ofta mycken dekorativ skönhet. G-g N. Cross examination [krå's igsäminéYjn], eng., jur., korsförhör (se d. o.). Crossocosmia, zool. Se Parasitflugor. Crossogaster, zool. Se Fikonsteklar. Croto [krå'tå] 1. C r o't o n, stad. Se K r o t o n. Crotonoideæ, bot., underfam, af fam. Euphor-biacece, utmärkt däraf, att hvarje fruktblad har 2 fröämnen. Mjölksaft kan förekomma. Hit höra de flesta euforbiacéerna. G. L-m. *Croup (strypsjuka), med. Se Krupp. Croupade [kropa'd], fr., ridk. Se K r o p a d. *Crowe, J. A. - Hans broder Eyre C. dog 12 dec. 1910. - J. A. C:s son sir Eyre C., f. 30 juli 1864, inträdde i brittiska utrikesministeriets tjänst 1885, blef där 1912 biträdande understatssekreterare och 1920 permanent understatssekreterare. Hans ställning i ministeriet under Världskriget var mycket inflytelserik, ej minst i fråga om Englands förbindelser och konflikter med de neutrala staterna. Han erhöll 1917 knightvärdighet. *Croy. - 4. K. E. - Karl C. dog 28 sept. 1906. Ättens nuv. hufvudman är hans son Karl, f. 1889, gift 1913 med Nancy Leishman från Förenta staterna. Cru [kry], fr. (växt), beteckning vid klassifikation af franska viner. Se Bordeaux-viner. Cruciger, Elisabet, född von Meseritz, tysk psalmförfattarinna, d. 1558, var sedan 1524 gift med Luthers och Melanchthons vän doktor Gäspar C. i Wittenberg och en förtrogen väninna till Luthers maka Käthe. Hennes redan före giftermålet författade psalm Herr Christ, der einig Gottes soJin införlifvades med Luthers första sångbok och öfversattes till svenska af Olaus Petri (1819 års psalmbok n:r 50). E. N. S-g. Cruhs, J. Se Kruse, J. *Cruikshanks trågapparat, fys. Se Galvaniskt element, sp. 664. Cruppi [krypi'], Louise, född Crémieux, fransk författarinna, f. 4 mars 1862 i Le Havre, gift 1882 med Jean C. (f. 1855, advokat, sedan handels- och justitieminister, f. n. senator), har tagit initiativ till åtskilliga föreningar och sammanslutningar för och af kvinnor (de första af kvinnliga studerande, en af kvinnliga intelligensarbetare) samt lifligt deltagit i organisationen af hjälparbetet för af kriget drabbade franska kvinnor och barn. Fru C. har äfven varit verksam som författarinna; utom bidrag till "Revue bleue", "La grande revue" m. fl. tidskrifter har hon författat romaner (Avant l'heure, 1905, La famille Sanareus, 1922), skådespelet Répudiée (uppf. 1908) och en utförlig sympatisk bok om de moderna svenska författarinnorna, Femmes écrivains d'aujourd'hui en Suède (1911). R-nB. Crusher 1. Crusher gauge [kra'J8 géVdj], krigsv., stukningsapparat (se d. o.). Crusius, Filip. Se Krusenstjerna, sp. 98. *Crusius, 0., dog 29 dec. 1918 i München.