187 Crusta lactea-Cuba 188 Crusta la'ctea, med. Se Mjölkskor f. Cruveilhier [kryveijé], J. Se M edi c i n, sp. 1432. Cryptoce^halus, zool. Se Säckbaggar. Cryptocerata, zool. Se Vattenskinnbag-gar. Cryptocerus, zool. Se Myror, sp. 104. Cryptogramme crispa, bot. Se Krus braken. Cryptohypnus, zool. Se Knäpparfamiljen. Cryptops horte;nsis, zool. Se S c o l o p e n-d r i d se. Cryptorrhy^chus lapathi, zool. Se Y i f l a r, sp. 349. Grys (C r u i j s), C o r n e l i s, rysk sjömilitär, f. 1657 i Stavanger, d. 1727 i Petersburg, gick i holländsk örlogstjänst, men trädde 1698 i rysk, deltog i arbetet för flottans utveckling och stred till sjöss mot svenskarna. Efter en motgång mot dem 1713 dömdes han till döden, men benådades 1714 med förvisning till Kazan. Han återkallades redan 1715, blef Viceamiral och efter Nystadsfreden (1721) amiral af blå flaggan. * C. S. A., förkortning för Centralförbundet för socialt arbete (se d. o.). *Csåky, A., dog 15 dec. 1912. *Csanåd. Befolkningen var 145,248 pers. 1910. Gränstrakterna i ö. tillhöra sedan freden i Trianon (4 juni 1920) Rumänien. Csernagora [tjä'r-], Gerna-, C sorn a-, Czernagora (-hora), bergsrygg i Karpa-terna (se d. o., sp. 1146, där namnformen är Czornahora). *Cservenka tillhör nu Jugo-Slavien. *Csik tillhör sedan 1919 Rumänien. Rumänska namnformen är Cic. Csikös [tji'kåj], ung. (af csikå, föl), den ungerske hästvaktaren på "pusztan", hvars oförvägna gestalt förr spelade en stor roll i ungerska folkdiktningen och äfven behandlats af konstpoesien, såsom af Petöfi, Lenau och Karl Beck. Numera, då åkerbruket tagit öfverhand på ungerska stäppen, har dess romantik till stor del försvunnit och csikösen blifvit en vanlig medborgare, dock i en pittoresk klädedräkt: kort skjorta med vida ärmar, långa, hvita linnebyxor, rund hatt, med knappar prydt läderbälte och sporrförsedda stöflar. *Csorba-SJÖn är afbildad i art. T å t r a. Ligger nu i Tjecho-Slovakien. Csornahora. Se Csernagora. Suppl. *Ctenophora, zool. Se Harkrankar. *Cuba. Folkmängden var 2,899,705 pers., 25 på 1 kvkm., 1919, hvilket utgör nära 84 proc. tillväxt de sista 20 åren. 74,3 proc. voro hvita och 25,7 proc. färgade. C:s indelning och befolkning synas af följande tabell: <table> <td> <td c>Kvkm. <td c>Inv. <td c>På 1 kvkm. <td>Camagüey (Puerto Principe) <td r>26,098 <td r>228,913 <td r> 8,7 <td>Habana <td r> 8,221 <td r>698,383 <td r>85 <td>Matanzas <td r> 8,444 <td r>312,704 <td r>38 <td>Oriente <td r>36,850 <td r>735,810 <td r>20 <td>Pinar del Rio <td r>13,500 <td r>266,198 <td r>20 <td>Santa Clara <td r>21,411 <td r>657,697 <td r>31 </table> Förutom de i hufvuduppl. nämnda städerna märkas Guantánamo, Santa Clara, Manzanillo, Pinar del Rio, Sancti Spiritus och Trinidad, hvar och en med mer än 40,000 inv. Immigrationen är mycket stor och räknade 80,448 pers., hvaraf 39,573 spanjorer, 24,187 från Jamaica, 10,044 från Haiti, 1,236 kineser, 1,227 nordamerikaner och 1,005 från Puerto Rico (1919). Emigranternas antal 1917 var 71,599. -- Folkundervisningen har gått ofantligt framåt. Statsskolorna hade 334,671 lärj. och 6,151 lärare (1919); s. å. inrättades 223 nya skolor. -- 560,392 har voro planterade med sockerrör 1919--20, och s. å. funnos 192 sockerbruk. Sockerproduktionen var 3,7 mill. ton till 1,005,45 mill. doll. värde. Tobaksprodukterna uppskattades till 2,37 mill. doll. s. å., och 1918--19 exporterades 135,29 mill. cigarrer och 9,04 mill. askar cigarretter. Honungsskörden var 8,41 mill. hl. och värderades till 5,55 mill. doll. (1919--20). Produktionen af rom var 522,318 hl. (4,94 mill. doll.) och af sprit 262,612 hl. (2,82 mill. doll.) 1919. Boskapsbeståndet var 3,97 mill. st. nötboskap, 779,496 hästar och 64,570 mulåsnor s. å. Statsskogarna omfatta omkr. 1,76 mill. har. Mineralfälten omfattade 370,566 har, hvaraf järnmalm 164,889 har, kopparmalm 100,411 har, olja 41,426 har, manganmalm 17,144 har och asfalt 14,753 har. 1920 funnos på C. 314 handelsbolag med 229,7 mill. doll. kapital. Importen beräknades s. å. till 1,955 mill. kr. och exporten till 3,848 mill. kr. Främst med afs. på såväl import som export kommo Förenta staterna; därefter följa i ordning beträffande import öfriga Amerika, Spanien, England och Frankrike samt beträffande export England, Frankrike, öfriga Amerika och Spanien. Exportvärdet för socker beräknades till 1,468,3 mill. kr. och för tobak till 147 mill. kr. (1919). S. å. ankommo till C. 80,436 fartyg om 203,98 mill. nettoton och af gingo från C. 88,789 fartyg om 203,44 mill. nettoton i utrikesfart. Järnvägarnas längd var 5,150 km. s. å., hvarjämte de särskilda sockerplantagerna hade 4,490 km. i anknytning till hufvudlinjerna. 1920 funnos 749 post- och telegrafkontor samt 9 stationer för trådlös telegrafi. -- 1914 infördes på C. ett nytt myntsystem med guldpeso som enhet af samma värde som gulddollarn. Guldmynt om 20, 10, 5, 4, 2 pesos och 1 peso ha präglats af samma'vikt och värde som motsvarande dollar i Förenta staterna. Silfver präglas i mynt om 1 peso samt 40, 20 och 10 cent, hvarjämte nickelmynt om 5, 2 och 1 cent finnas. Guld får präglas i obegränsad mängd, men silfver endast till 12 mill. pesos värde. Äfven Förenta staternas mynt är lagligt betalningsmedel. 31 dec. 1920 uppgick summan prägladt mynt till 33,649,450 doll. (23,786,750 guld; 8,413,140 silfver och 1,449,560 nickeldoll.). Statsskulden var 88,306,100 doll., hvaraf 49,644,000 doll. till utlandet (s. å.). -- Senaten består nu (1923) af 24 medl., 4 från hvarje provins, valda för 8 år. Den förnyas till hälften hvart fjärde år. Representanternas hus har (s. å.) 83 medl., valda för 4 år, och förnyas till hälften hvartannat år. Presidenten och vicepresidenten kunna ej omedelbart omväljas. -- Nationalfärgerna äro blått och hvitt. Om flaggans utseende se färgpl. till art. Flagga. Vapnet är en tredelad sköld med symboliska bilder, en frihetsmössa ofvanför och på sidorna en eklöfs- och en lagerkrans. Historia. De politiska förhållandena i den kubanska republiken blefvo, sedan amerikanerna 1902 öfverlämnat regeringsmyndigheteh åt presi-