dent T. Estrada Palma, snart i högsta grad förvirrade. Häftiga partistrider mellan maktlystna kotterier pågingo ständigt, regeringspartiet tillät sig hänsynslöst valsvek vid valen, och oppositionen svarade med revolutionshot. President Palma nödgades sept. 1906 begära amerikansk militärhjälp för ordningens upprätthållande och förhindrande af inbördeskrig och plundringar. Amerikanske presidenten Roosevelt lät då två af sina kabinettsministrar, Taft och Bacon, bege sig till C. för att mäkla fred mellan partierna; snart tillkallade de militärmakt, Palma afgick, och 29 sept. öfvertog Taft som provisorisk regent C:s styrelse för den tid, som kunde kräfvas för återställande af ordning, fred och allmänt förtroende. Upprorsmännen nedlade genast vapen, och redan i okt. kunde Taft återvända efter att ha öfverlåtit ledningen af den provisoriska styrelsen åt Charles E. Magoon, förut guvernör öfver Panamakanalzonen. Den provisoriska regeringen genomförde en rad författningar kompletterande lagen om precisering af presidentens befogenhet, reformering af provinsförvaltning och domstolsväsen m. m. När ordnade förhållanden fullt återvändt, utlystes val till president och kongress, och 28 jan. 1909 öfverläts ånyo C:s styrelse åt inhemska myndigheter, hvarjämte de amerikanska trupperna lämnade ön. Den nye presidenten José Miguel Gómez (1909--13) tillhörde det liberala partiet och hade ibland att bekämpa lokala oroligheter, bl. a. ett negeruppror 1912. Hans efterträdare, den konservative general Mario G. Menocal (1913--21) upprätthöll kraftigt ordningen, förbättrade skolväsen och hälsovård samt genomdref betydliga anslag för samfärdselns förbättrande och utveckling af landets naturliga resurser. Giltigheten af hans återval 1916 bestreds af liberalerna under förre presidenten Gómez' ledning, men dennes revolutionsförsök misslyckades. C. förklarade 7 april 1917 krig mot Tyskland, och 1918 infördes allmän värnplikt. Normala förbindelser med Tyskland återupprättades okt. 1920. En ny, under amerikansk medverkan utarbetad vallag af 1919 tillämpades första gången vid presidentvalet i nov. 1920, då Gómez var liberal kandidat och hans forne vicepresident, doktor Alfredo Zayas, kandidat för ett af de konservative understödt nationellt samlingsparti. Efter långvariga tvister om valsvek förklarades Zayas vald och tillträdde 20 maj 1921 sitt ämbete. Kongressens långsamhet vid behandlingen af en del trängande reformfrågor framkallade 1922 nya varnande erinringar från amerikansk sida. E. A-t. V. S-g. Cuba-granadille [-di'lj], bot. Se Inga. Cubranovic [tjubranå7vitj], A n d r i j a. Se S e r-bokroatiska litteraturen, sp. 154. Cubro Cojkovic [tjubrå kå7jkåvitj], pseudonym för serbiske författaren S. S. Milutinovié (se d. o.). Cuchulinn, sagohjälte. Se O s si a n. CuculifVrmes, zool. Se Fåglar, sp. 186. CuciTllus non facit mo7nachum, mlat. ordspråk: "kåpan gör icke munken", "mam skall icke döma hunden efter håren". Cucurbitäles, löt., växtserie bland Metachlamy-decB med en familj, Cucurbitaceoe. Seriens plats i systemet är osäker. Några förf. placera den vid Parietales, andra (t. ex. Engler) vid Campanu-latce. G. L-m. Qudra, indisk kast. Se Sudra. *Cui, Cesar, dog i sept. 1918 i Vilna. *Cuia. Se M a 11 e, sp. 1267 och fig. å sp. 1266. *Cul. - C. -de-lampe [ky do lä'p], boktr., ornamentalt slutstycke i bok. -. C. de Paris [da pari'], falsk bakdel, turnyr. - C.-de-sac [da sa7kk], återvändsgränd; svår situation utan utväg. "Clllebra. - 2. Se vidare Panamakanalen. Culemborg, stad. Se Kuilenburg. Culicidae, zool. Se Stickmyggor. Cullinan [kalinan], den största hittills funna diamanten. Se Ädelstenar, sp. 1157. Culp, Julia, holländsk sångerska, f. l okt. 1881 i Groningen, elev af Amsterdams konservato-rium och Etelka Gerster i Berlin, har från 1902 uppträdt som romans- och oratoriesångerska i de flesta europeiska länder och Amerika. I Stockholm konserterade hon 1909. Hennes stora och varma altröst, fulländade fraseringskonst och synnerligen stämningsfulla tolkning af skilda slags sånger ha förskaffat henne framgångar öfverallt. E- F-t. *Cum3ö. Nya gräfningar påbörjades 1910, och stora fynd gjordes 1912. *Cumberland. - 4. Hertig Ernst August af C. afsade sig 28 febr. 1907 sina anspråk på Braunschweigs tron till förmån för sin son Ernst August, f. 1887 (se E r n s t, tyska furstar. SuppL). Cumberlandkaka, fcofcfc., efterrätt af smördeg, risgryn, madeiravin, konjak, socker, makroner, muskot och äggulor. Cume7iska sibyllan. Se Sibylla, sp. 341 och 343. Cummings [kabins], William Häyman, engelsk musiker, f. 1831, d. 1915 i London, utbildade sig först till sångare, var 1879-96 sånglärare vid k. musikakademien i London, dirigerade från 1882 Sacred harmonic societys samt 1892-96 Philharmonic societys orkester och blef 1896 föreståndare för Guildhall-musikskolan. Han komponerade kyrkliga sånger m. m., höll musikföreläsningar, skref biografier öfver Purcell (1882; 2:a uppl. 1899) och Handel (1904) samt Biographical dictio-nary of music (1892) och medarbetade i Groves musiklexikon m. m. E. F-t. Cummings [ka7mi^s], Bruce Frederick, engelsk författare under namnet W. N. P. B a r-b el Ho n, f. 1890, d. 1919, var 1911-17 amanuens vid naturhistoriska museet i South Kensing-ton. Fattig och sjuklig, arbetade han likväl energiskt med biologiska undersökningar och skref en psykologiskt mycket intressant dagbok, utg. 1919 och 1920 under titeln The journal of a disappoin-ted man och A last diary (med biogr.). Utdrag därur utgåfvos 1922 i sv. öfv. som "Ur en bruten mans anteckningar". E-n B. Cumont [kyma7], F ra n t z, belgisk filolog och arkeolog, f. 1868, 1892 professor vid universitetet i Gent, sedan 1899 tillika konservator vid de kungl. museerna i Bruxelles, har inlagt stor förtjänst om utforskningen af den s. k. synkretistiska religionsperioden under romerska kejsarrikets tid. Grundläggande är hams hufvudverk, Textes et monuments figurés relatifs aux mystéres de Mithra (1894-99), i kortare framställning i Les mystéres de Mithra