239 Danmark 240 att begagna sockenkyrkan för kyrkliga handlingar och gudstjänst med sin själfvalde präst. Slutligen gafs vederbörande stifts präster och "menigheds-raad" något inflytande vid besättandet af ledigt biskopsämbete, dock utan att biskopsval i egentlig mening infördes. E. Ebg. Försvars vase n. Den i hufvudarbetet, sp. 1283, omnämnda (parlamentariska) kommissionen aflämnade 1908 fyra förslag, och ur dessa utarbetades ett förslag till försvarslag, som 30 sept. 1909 blef antaget af riksdagen och tillika med en värnpliktslag af 8 juni 1912 genomfördt. 1919 tillsattes en ny parlamentarisk militärkommitté, som af-gaf tre, rätteligen fyra, förslag, och det, som antogs och som härordningslag utgafs 7 aug. 1922, öfver-ensstämmer i hufvudsak med vänsterns. Den nya lagen medför förminskning och försämring af härs-makten. Armén utgör ett generalkommando och 3 divisioner, af hvilka l på Själland. Infanteriet utgöres af gardet med 2 linjebat., l reservbat. och l linjekulsprutekomp., 8 linjereg., hvart och ett med 2 linjebat. om 2 linje- och 2 reservkomp., l reservbat. med 4 komp. och l linjekulsprutekomp., äfvensom 3 reservreg. på 3 båt. och l kulsprutekomp. Härtill komma ytterligare 2 landstormsutbildnings-bat. Kavalleriet minskas till 3 reg. på 2 linjeskva-droner, l reservskv. och l trängafd. Artilleriet ökas till 3 fältartillerireg. med tills. 9 lätta och 9 tunga linje-, 18 lätta och 9 tunga reservbatt. Kustartilleriet utgör l båt. med 5 linje- och 2 reservkomp., ingenjörtrupperna 3 pionjärbat. och l telegrafbat. med tills. 5 linje och 8 reservkomp. Till allt detta komma en flygkår och en teknisk kår, den senare bestående af endast officerare. Befälet är till ytterlighet inskränkt. Det utgöres af officerare, officianter (en ny klass tjänstemän, motsvarande de förre fast anställde underofficerarna), jämställda med de lägsta officersgraderna, och sergeanter i reserven, af hvilka en del i tjänstgöring. Rekryteringen sker genom allmän värnplikt såsom förut, men till tjänstgöring uttages årligen utom vid landstormen omkr. 7,050 man (förut 11,302). Tjänstetiden är såsom förut 8 år i linjen, 8 i förstärkningen. Den första tjänstgöringstiden är vid infanteriet 150 dagar med kvarhållande af en del i ytterligare 90 dagar, inkallelse i två omgångar, vid gardet 305, vid kavalleriet 425 dagar, vid artilleriet 215 dagar, med kvarhållande af en del i ytterligare 195 dagar, vid kustartilleriet 245 dagar, vid ingenjörtrupperna 200 dagar med kvarhållande af en del i ytterligare 210 dagar. För alla tillkomma två repetitionsöfningar om 28 dagar. Till landstormen hänföras alla, som icke ingå i hären eller flottan. 1,500 man af dessa inkallas årligen till 60 dagars öfning. Underofficerarna utgöras af sergeanter i reserven och korpraler; de förre utbildas i sergeantskolor vid truppslagen. Officerssko-lans yngsta klass har ersatts med en "officiantklass" för utbildning af sergeanter i reserven till officianter. Näst äldsta klassen (ettårig) kallas "officersklass", afsedd för utbildning af fasta officerare, de högsta klasserna, för officerares vidare utbildning, kallas "specialklasser". Dessutom innehåller skolan en kurs för kaptener och en för öfverstelöjtnanter af reserven. F. ö. finnas löjtnantsskolor vid truppslagen för utbildning af löjtnanter i reserven, artilleriskjut-skola, pionjär- och telegrafskola samt flygarskola. Generalitetet utgöres af 2 generallöjtnanter (den ene kommenderande general, den andre inspektör för infanteriet) samt 9-10 generalmajorer (divisionschefer, truppslagsinspektörer, chef för generalstaben). I infanteriets beväpning ingå Madsens rekyl-gevär. Artilleriet har 7,5 cm. snabbskjutande stålkanoner. C. O. N. Till krigsmakten till lands böra ytterligare hänföras de frivillige korps, organisationer af män, som frivilligt ställa sig till förfogande för försvaret. Från 1866 finns Akademisk skyttekorps, bestående af studenter, och under försvarsrörelsen på 1900-talet stiftades bortåt ett halft tjog andra frivilliga kårer, som 1910 samlades under en centralkommitté, utrustades med rekylgevär, motorcyklar, automobiler o. s. v. och träffade till en del aftal med krigsministeriet om medverkan vid landets försvar. Efter Världskriget ha många af dem upphört med sin verksamhet. !'. E-t. Det fasta försvaret. Efter långvariga parlamentariska strider löstes D:s segslitna befästnings-fråga genom 1909 års urtima riksdags beslut, som gick ut på slopandet af Köpenhamns landbefästningar senast 31 mars 1922 samt modernisering af de tidigare färdigbyggda sjöbefästningarna och anläggning af en del nya sådana, bl. a. vid Isefjordens mynning, vid MasnedÖ å Själlands västkust, vid Harbölle på Mön, på Yejrö mellan Själland och Lolland och vid Grönsund mellan Mön och Falster för tillsammans 13,? mill. kr. Vid Världskrigets början beslöts i "kronråd" 9 aug. 1914 Beltens spärrning med minor, och detta utfördes sedan utan dröjsmål, hvarjämte åtskilliga rustningsarbeten å befästningarna utfördes; men efter krigets slut beslöt dock riksdagen 9 mars 1920, att Köpenhamns landbefästning skulle omedelbart nedläggas och verken desarmeras samt därefter öfverlämnas till finansministeriet, undantagande Garderhöjfortet, som skulle tillfalla "Den frivillige selvbeskatning til fsedrelandets forsvar" med villkor dock, att fortet ej vidare användes till befästning. Lagen härom utfärdades 17 mars. Slutligen föreslogs 1921 nedläggning äfven af en del af Köpenhamns sjöbefästningar, och 1922 bifölls detta förslag (se vidare Köpenhamn). L. W.-son M. Författning och förvaltning. "D:s riges grundlov af den 5 juni 1915" är nu gällande författning. I författningen infördes 1920 den ändring, att konungen ej ensam kan förklara krig eller sluta fred, förbund eller andra öfverenskommelser med främmande makter. Likaså skall den ed på grundlagen, som förut afkräfdes konungen, ämbets-och riksdagsmännen, aflösas af en "högtidlig försäkran". Efter ministerskiftena 1908-10 kan det parlamentariska statsskicket anses vara fastslaget så till vida, att ingen ministär kan förbli vid styret, om ett flertal i folketinget uttalar sig mot densamma; dock är det ej nödvändigt, att ministären rent af har ett flertal bakom sig eller att alla dess medlemmar ha säte i riksdagen. I spetsen för ministären står en statsminister (förut en konseljpresident), och ministeriernas (departementens) antal är 10: utrikes-, försvars-, finans-, justitie-, kyrko-, undervisnings-, inrikes-, handels- och jordbruksministerierna samt ministeriet för de offentliga arbetena, hvarunder järnvägsstyrelsen sorterar. Ministern för Island har sedan 1918 icke säte i statsrådet. - R i k s d a-