241 Danmark 242 gens sammansättning och vallagen äro väsentligt ändrade. Rösträtten har utsträckts till kvinnor och tjänstefolk, och rösträttsåldern är nedsatt till 25 år, så att väljarantalet mer än fördubblats (1920: 1,586,259). Folketingets medlemmar väljas för 4 (förut 3) år, och antalet får ej öfverstiga 152 (1923 är det 149); af dessa väljas 24 i Köpenhamn med Frederiksberg och 8 i Sönderjylland, på bägge ställena proportionellt, medan de öfriga väljas genom en egendomlig blandning af val: enmansvalkretsar och proportionella val. Amten delas nämligen i 93 "opstillingskredse", medan rösterna af-ges i de särskilda kommunerna: när röstningen är slutad, sammanräknas rösterna för hvarje amt, och därefter uträknas, huru många platser böra tillkomma hvarje särskildt parti (för att beteckna ett sådant fordras en förklaring af 10,000 väljare) efter dess styrka, och platserna ges då åt de kandidater, som fått de flesta rösterna. Denna fördelning sker med hjälp af de 24 tilläggsmandat, som ytterligare äro bestämda. Samtidigt med valet al folke-tingsman af göres, hvilka som skola vara ersättare ("aflöser") för hvarje särskildt partis representanter i händelse af dödsfall eller afgång. Landstingets ombildning är ännu fullständigare än folketingets. Hela den förra klassindelningen af väljare med särskilda elektorer för de högst beskattade och med omedelbara väljare är nämligen afskaffad. Rösträttsåldern har höjts till 35 år (antalet valmän 1920 var 1,120,747), och medlemsantalet får ej öfver-skrida 78 (76 år 1923). Af dessa väljas 55 i större kretsar, näml. hufvudstaden (Köpenhamn med Frederiksberg) 10, Själland och Lolland-Falster 12, Fyn 6, norra Jylland 12 och södra Jylland (hvartill hör Sönderjylland) 15, medan Bornholm och Färöarna välja l hvar. Landstinget väljes för 8 år och förnyas till hälften hvart 4:e. Elektorerna väljas proportionellt, och därefter uträknas, huru många platser hvarje särskildt parti skall ha. I st. f. de 12 lifstidsmedlemmar ("kongevalgte"), som konungen förr utnämnde, väljas nu 19 af landstinget själft på 8 år sålunda: när valperioden utlupit eller när upplösning egt rum, väljer det af gående landstinget proportionellt 19 till det nya; dock förutsattes, att landstinget kan upplösas endast under alldeles särskilda förhållanden. Folketinget anses däremot vara det tongifvande, och provisoriska lagar skola därför liksom finanslagen först behandlas där. För landstingsmännen väljes ett motsvarande antal ersättare. Amtens antal har genom Sönderjyllands återförening ökats (till 25) med 4, näml. Haderslevs, Aabenraa, Sönderborgs och Tönders, hvart och ett med en amtmand, ett amtsraad och en amtsassessor till amtmandens hjälp under öfvergångstiden. En lag om lagskipningens omorganisation i öfverensstämmelse med grundlagens stadgande om offentlighet och muntlighet samt om jury i kriminalmål hade P. A. Alberti redan 1908 fått antagen af riksdagen, och denna lag blef följande år formellt reviderad för att ej bära Albertis namn. Den blef dock ej satt i verkställighet, emedan några därmed sammanhängande förhållanden dessförinnan måsfe ordnas. Någon enighet rörande frågans rätta lösning uppnåddes emellertid ej, och först 1916, efter omsorgsfull revision, hvarvid lagskipning och förvaltning fullständigt skildes från hvarandra, blef lag-skipningsreformen ändtligen fastställd, hvarefter den 1919 trädde i verksamhet. Två "landsretter" upprättades i st. f. de förra "landsoverretterne", nämligen "östre landsret", för öarna (i Köpenhamn, med 18 led.) och "Vestre landsret" för Jylland (i Viborg, med 13 led.) samt en "Söndre landsret" (i Sönderborg, med 5 led.). För Köpenhamn fastställdes en "byret" (med 21 led.) i st. f. de förra "Hof- og stadsret" och "Kriminal- og po-litiret". Det öfriga landet är indeladt i 97 "rets-kredse", hvar och en med sin "underret", och 72 "politikredse", hvar och en med sin "politimester", af bägge slagen resp. 9 och 7 i Sönderjylland. I några större "retskredse" finnas flera än en underdomare. Åklagarmyndigheten utöfvas af "rigsadvo-katen" i förening med 8 statsadvokater. Äfven kvinnor kunna uttagas till jurymän. 1911 upprättades ett "statspoliti" för brottslingars efterspanande. - I kyrkligt hänseende indelas D. numera i 9 stift (förut 7), nämligen Köpenhamns (Köpenhamn och Frederiksberg, gamla Köpenhamns och Frederiksborgs amt samt Bornholm och Färöarna), Roskilde stift (de öfriga amten på Själland; biskopssäte: Roskilde), Fyns (ön Fyn m. m.; säte: Odense), Lolland-Falsters (de bägge öarna; säte: Nykjöbing), Aarhus' (Aarhus', Skanderborgs och Randers' amt och ön Samsö och många härad af Viborgs amt; säte: Aarhus), Aalborgs (Aalborgs och Hjör-rings amt; säte: Aalborg), Yiborgs (Viborgs och Thisteds amt samt norra delen af Ringkjöbings amt; säte: Yiborg), Ribe (Ribe, Ringkjöbings och Tönders amt; säte: Ribe) och det nya sönderjylländska Haderslevs stift (Haderslevs, Aabenraa, Sönderborgs och Vejles amt; säte: Haderslev). Kommunalväsen. Genom kommunallagen af 1908 utsträcktes rösträtten till skattskyldiga kvinnor, medan den rätt, som tillkom den högst beskattade femtedelen af valmännen att särskildt välja en del af "byraadens" och "sogneraadens" medlemmar, bortföll, och dessa väljas nu alla proportionellt. Kvinnorösträtt och proportionella val infördes samtidigt i Köpenhamn. 1916 infördes samma ordning vid "amtsraaden" (ung. motsvarande de svenska landstingen), och därmed afskaffades den sista återstoden af privilegierad rösträtt. Hvart "sogneraad" väljer ur sin midt minst 3 elektorer, och samlingen af elektorer väljer proportionellt medlemmarna i amtsraadet. 1919 öfverlämnades åt "byraaden" att själfva välja sin ordf., hvilken som borgmästare sköter stadens förvaltning. Om f l a g g a n se färgplansch till art. Flagga. D. har 2 ordnar: Dannebrogsorden och Elefantorden (se dessa ord). Historia. Det fruktbärande lagstiftningsarbete, som inledts efter systemskiftet 1901, fortsattes med växande framgång under ministären J. K. Christensen (1905-08). BL a. företogos 1905 några viktiga ändringar i straffrätten (skärpt straff för våldshandlingar och sedlighetsförbrytelser, höjning af minimiåldern för utkräfvande af kriminellt ansvar af omyndiga, villkorlig dom) samt åtgärder för tuberkulosens bekämpande; 1906 afskaffande af den offentliga prostitutionen och samnordisk lagstiftning om köp; 1907 införande af metersystemet, upprättande af arbetslöshetskassor och ny fiskerilag : 1908 ny kommunallagstiftning (med rösträtt för skattebetalande kvinnor och proportionella val), en tull-lag i frihandelsvänlig riktning, flera lagar om