Danmarks afholdsforening-Danmarks geologiske undersögelse 246 repade möten mellan de tre konungarna och motsvarande ministermöten, alla åsyftande att under Världskriget trygga de tre rikenas neutralitet. Ministären Zahles styrelse företedde emellertid äfven stora skuggsidor. Medan dess ledande män under striderna om försvarsfrågan 1909 dristigt påstått, att framtida krig vore omöjliga till följd af nutidens höga kultur och att man därför utan fara kunde inskränka armén till en liten polisstyrka, måste den dock, när Världskriget 1914 utbröt, utrusta och underhålla en talrik "säkerhetsstyrka", företaga viktiga utvidgningar af befästningarna och utge många millioner kr. till andra försvarsändamål, öfverdrifven rundhändthet visades vid de åtgärder, som vidtogos för att hindra dyrtid och arbetslöshet, och principen om 8 timmars arbetsdag genomfördes på utprägladt doktrinärt sätt med stora kostnader för statskassan. Den maktfullkomlighet, som kriget helt naturligt beredt ministären, användes äfven för utfärdande af allehanda prisregleringsförordningar, förbud och andra restriktioner i näringslifvet, så att detta småningom helt råkade under regeringens rätt godtyckliga för-mynderskap. Alla vande sig att lita till regeringen som den enda hjälparen mot allt ondt och att anse statskassan nästan outtömlig. De stora rikedomar, som under kriget strömmade in öfver landet, medförde dittills okänd slösaktighet och vällefnad samt vild jakt efter ekonomisk vinning utan som småaktig ansedd hänsyn till medlen. Därigenom för-slappades den offentliga moralen, och samtidigt försvagades i hög grad arbetarnas arbetslust. -I rent politiskt afseende var ministären Zahles styrelse ej alltid lycklig. Under den stora krigsfarans tryck enades man 1916 om, att en medlem från hvarje af de tre andra partierna skulle inträda i den radikala ministären såsom "kontrollminister", men redan året därpå utträdde högerns och vänsterns representanter, missnöjda öfver de andra regeringsmedlemmarnas politik, medan däremot socialdemokraternas representant kvarstannade och senare öfvertog omsorgen om arbetarnas behof, något som ytterligare ökade ministärens beroende af detta parti. Zahle hade tidigare lefvat af gå, så snart kriget var till ända, men ministären klamrade sig dock kvar vid makten, fastän valen i april 1918 - sedan den nya grundlagen trädt i kraft - minskat dess majoritet i folketinget till endast ett par röster. Då äfven denna majoritet bortföll, kräfde konungen i mars 1920, att ministären skulle begära afsked, och han aflägsnade den på egen hand, när den vägrade efterkomma hans uppfordran. Förgäfves sökte Köpenhamns arbetare genom massdemonstrationer och hot om storstrejk framtvinga Zahles återinsättande. En ren expeditionsministär (först under 0. Liebe, sedan under M. P- Friis) bildades, och de i april s. å. företagna nya valen utföllo till förmån för konungens ingripande, i det att vänstern erhöll 49 och högern 28 mandat, medan den radikala gruppen fick endast 17 och socialdemokraterna 42. Detta omslag medförde (april) en ny ministär Neer-gaard, hvari ingingo de bägge förutvarande konseljpresidenterna Kl. Berntsen och J. K. Christen-sen, den förre som försvars- och den senare som kyrkominister. Den nya ministärens första uppgift - närmast efter tryggandet af allmän fred och ordning - var att fullborda Sönderjyllands återförening med D., såsom den åvägabragts genom den enligt Versailles-fredens (1919) bestämmelser hållna folkomröstningen 10 febr. 1920 med en majoritet för D. af tre fjärdedelar af de afgifna rösterna (se härom närmare art. Slesvig iSuppl.). Denna lyckliga tilldragelse, som gaf D. upprättelse för olyckan 1864 och för danskhetens förtryckande under ett halft sekel i Nord-Slesvig, firades 25 juli 1920 med en stor fest på Dybböl banke, hvarefter konungen genomreste det nyvunna landet. I sept. s. å. företogos val till riksdagens bägge ting, och därvid inträdde i folketinget 8 representanter för Sönderjylland, hvaribland endast en tysk. Under de båda närmast följande åren infördes efter hand dansk lagstiftning och förvaltning i Sönderjylland, hvarvid stor hänsynsfullhet visades den tyska minoriteten. För statskassan medförde Sönderjyllands återförening med D. en utgift på 240 mill. kr. - Nästa uppgift för regeringen var att frigöra näringslifvet från de många hämmande band krigsåren medfört och att sålunda återupprätta dess nödvändiga själfständighet. Därefter gällde det att åvägabringa jämvikt i budgeten genom en rad tunga skatter och medelst sträng sparsamhet. En ny försvarsordning, af 1922 (se ofvan, sp. 239), nedsatte väsentligt arméns styrka och bragte ned de årliga försvarsutgifterna till omkr. 50 mill. kr. För dessa uppgifter försummade regeringen icke den civila (i all synnerhet icke den sociala) lagstiftningen: samhällets omvårdnad utsträcktes till de kroniskt sjuka (liksom till de tuberkulösa), och de förut rätt obestämda ålderdomsunderstöden ersattes af en "åldersränta" med fasta årliga bidrag och med behörig hänsyn till den grad af sparsamhet vederbörande tidigare visat. Den skall utfalla först med 65 :e lefnadsåret, och denna ålderdomsförsäkring medför för staten en årlig utgift af omkr. 70 mill. kr. Slutligen har myndighetsåldern nedsatts från 25 till 21 år. E. Ebg. Danmarks afholdsforening. Se Nykterhetsrörelsen, sp. 228. Danmarks biblioteksforening. Se Bibliotekarie-föreningar. Suppl. Danmarks geologiske undersögelse upprättades 1888 för den geologiska kartläggningen af Danmark och därmed förbundna vetenskapliga och praktiska arbeten. Den ställdes under ledning af dåv. professorn i mineralogi vid Köpenhamns universitet J. F. Johnstrup i nära anknytning till universitetets mineralogiska museum. Vid Johnstrups död (1894) öfverlämnades ledningen åt en kommission af 3 personer med dåv. chefen för generalstabens topografiska afdelning, öfverste L. le Maire, som ordf.; denna kommission hade sedan under omkr. 20 år ledningen af D. G. U., och efter le Maires död (1913) fick statsgeologen V. Madsen, hvilken ända sedan D. G. U:s upprättande varit anställd vid densamma, ledningen och utnämndes 1917 till direktör. D. G. U. har kartlagt skilda delar af Danmark och publicerat kartor i skala 1: 100.000 samt ett antal vetenskapliga arbeten rörande Danmarks geologi. Sedan 1911 har D. G. U. i förening med landtbruks-myndigheter upptagit den ytterst viktiga frågan om undersökning af åkerjordens kalkhalt och kalk-behof. - D. G. U:s personal utgöres af 4 statsgeologer, l af delningsgeolog och ett växlande antal assistenter. K. A. G.