247 Dannemarie-Dannemora grufvor 248 Dannemarie [dannmari], ty. Dammerkirch, by i franska dep. Haut-Rhin, 20 km. ö. om Belfort och 8 km. v. om Altkirch. 1,044 inv. (1921). D., som före freden i Versailles 1919 tillhörde Tyskland, var i Världskrigets början föremål för upprepade strider mellan fransmännen (Elsassarmén, Pau) och tyskarna (härafdelningen Gaede). Byn intogs slutligen i början af sept. 1914 af de förre, hvarefter gränsen mellan de af de båda motståndarna besatta områdena i sydvästra Elsass under hela kriget kom att gå mellan D. och Altkirch. Jfr Världskriget, sp. 168. H.J-dt. Dannemarksfjärden, vik i Karlskrona skärgård v. om de öar, på hvilka staden ligger. I dess innersta del utfaller Silleån. O. Sjn. *Dannemora grufvor. Till följd af läget invid Grufsjön, hvars yta ligger 7 m. lägre än hällen vid den viktigaste grufvan, Mellanfältet, har grufbryt- Fig. 1. Nybyggda anrikningsverket. ningen städse haft att kämpa mot svårigheter att utestänga det från sjön inträngande vattnet. Långa tider ha delar af grufvorna varit afstänffda till följd af öfversvämningar och dyrbara anordningar måst vidtagas för att skydda dem mot vattenflödet. Utom häst- och vinddrifna "konster" infördes tidigt vat-tendrifven konst (jfr Vattenkonst 2), men då detta ej förslog, anlades 1694 en damm mot Grufsjön. 1728 pröfvade man M. Triewalds "eld- och luftmaskin", som dock snart visade sig olämplig. Därefter sökte man sänka sjön genom att borttaga ett fall i Fyrisån vid Vattholma, 20 km. s. om D. Resultatet af alla dessa dyrbara arbeten blef dock ej tillfredsställande, och först genom anläggning i början af 1800-talet af en s:ra nitdamm med bakdamm af cement och lera blefvo grufvorna något så när skyddade från öfversvämning, hvarjämte senare kraftiga pumpar insattes utanför granitdammen samt i centrala vattenbassän-ger inom grufvorna. Under det senaste årtiondet ha stora förändringar i grufdriften egt rum. 1914- 16 elektrificerades D. med kraft från Älfkarleby. Strax därpå byggdes anrikningsverk (fig. 1), som togs i bruk 1919. Brytningen sker numera öfvervägande medelst magasins- och skifbrytning, ehuru pallbrytning också användts i enstaka grufvor. Borrningsmaskiner användas i regel. Uppfordringen eger rum i sex schakt, af hvilka det djupaste når 340 m. af- Fig. 2. Centralschaktets lafve och skrädhus invid grufvan Storrymningen (Mellanfältet).