289 Delfiand-Delos 290 Delfiand. Se Holland, sp. 978. Delgado. SeGrauDelgado. Suppl. Delgifning. Se Kungörelse och Publikation. En landskommuns eller kyrkoförsamlings beslut anses vara kommunens medlemmar delgifvet den dag, då protokollets justering tillkännages i kyrkan. Eesolutioner och utslag anses ock vara menigheten eller ett större antal personer delgifna genom uppläsning från predikstolen. - En stadskommuns beslut anses delgifvet, då protokollet inför magistraten offentligen justeras. N. H. * Delhi. 1. Divisionen D., som efter 1912 benämnes A m b a l a, omfattar numera en areal af endast 38,380 kvkm., som enligt 1911 års census hade 3,777,967 inv. Hufvudstad är Ambala. - 2. Distriktet D. har, sedan provinsen D. (se nedan) ut-brutits, uppdelats på distrikten Kohtak och Gur-gaon. - 3. Staden D. har 1911, då Georg V och drottning Mary 12 dec. kröntes där vid en dur-bar, gjorts till Indiens hufvudstad och regeringens säte. Stora anordningar ha vidtagits för att s. om det gamla D. uppföra ett "Imperial Delhi" af betydande omfång med vicekonungens palats, regeringsbyggnader och andra praktbyggnader. Kriget har dock försenat uppförandet. D. hade 1911 232,837 inv. - 4. Provinsen D., bildad l okt. 1912 af en del af det gamla distriktet D. i Pun-jab samt en öster om Jumna belägen del af Centralprovinserna, omfattar 1,493 kvkm. med 486,741 inv. (1921). 1-4. O. Sjn. *Deli. 1. Orten har en betydande försöksstation för tobaksodling, upprättad af ett åttiotal stora plantageföretag. Det står under ledning af svensken filos, doktor Björn Palm och har en stab af 14 européer och omkr. 100 infödingar. Deli'kt och K v as idel i'k t, jur., äro romerska rättsvetenskapens uttryck för vissa omständigheter, som föranleda uppkomst af skuldförhållanden (obligationer). Såsom delikt (lat. delictum, fel, förbrytelse; äfven ordet maleficium, illgärning, förekommer i de romerska rättskällorna) upptogs i romerska rätten dels rättsstridigt skadande af annans sak (damnum injuria datum), hvilket föranledde ersättningsanspråk enligt den s. k. lex Aquilia, dels ock stöld, rån, svek, hot, förolämpning (furtum, rapina, dolus, metus, injuria)', äfven rättsstridigt förfarande med annans fasta egendom betraktades i vissa fall som delikt. Påföljden af begånget delikt var skadestånds- 1. restitutionsskyl-dighet och, i särskilda fall, böter. - Uttrycket kvasidelikt har bildats efter de justinianska institutionernas (se Institutiones) rubrik De obligationibus quae quasi ex delicto nascuntur (om skuldförhållanden, som uppkomma likasom af brott). Under denna rubrik heter det bl. a., att den, som bebor ett hus, hvarifrån något kastats ut eller slagits ut med skadegörande verkan, kan förpliktas att ersätta denna skada dubbelt; vidare att skeppare, gästgifvare eller stallvärd, som under sin yr-kesutöfning mottagit främmande egendom, likaledes kan åläggas att betala dubbla beloppet af den skada, som hans folk vållat å egendomen. Till kvasideliktsobligationerna ha ock brukat hänföras slafegares ansvar för slafvens delikt och husdjurs-egares ansvar för skada, som djuret på oförutsedt vis orsakat: skyldighet att ersätta skadan eller ock utlämna slafven resp. djuret ("noxal-anspråk", se Tryckt den 24't 23 N o x a). - Äfven i modern rätt talas om delikt i betydelsen skadegörelse såsom anledning till ett skuldförhållande ("deliktsobliga-tion"; jfr Fordran och Skadeersättning). C. G. Bj. Delin, K a r l (C a r 1), rättslärd, f. 15 april 1865 i Dädesjö, Småland, blef student i Lund 1884 och egnade sig först åt matematiken, i hvilket ämne han sålunda skref sin gradualafh. (Vber zwei ebene punktsysteme, die algebraisch auf einander bezogen sind, 1893), på grund hvaraf han vann filos, doktorsgrad och docentur vid universitetet i Lund 1893. Han lämnade denna docentur 1900 och öfver-gick till juridiska fakulteten, blef juris kandidat 1902, docent i romersk rätt i Lund 1905 och vid Stockholms högskola 1907 samt innehar sedan 1909 högskolans professur i rättshistoria och romersk rätt. Vid Lunds universitets jubelfest 1918 promoverades han till juris hedersdoktor. Hans juridiska författarskap omfattar bl. a. afh. Om det romerska skilj emannainstitutets utveckling under den för-justinianska rätten (1905), Om äkta och oäkta börd samt om oäkta barns rättsställning enligt romersk rättsutveckling (1907) och Om oäkta börd samt om oäkta barns rättsställning enligt äldre svensk rätt I (1908). C. G. Bj. 'Delisle, L. V., dog 22 juli 1910 i Chantilly. *Delitzsch. - 2. F. D. lämnade professuren 1920 och dog 23 dec. 1922 i Langenschwalbach. Delius [di;li8s], Frederick, engelsk tonsättare, f. 1863 (af tyska föräldrar) i Bradford, elev af kon-servatoriet i Leipzig, är sedan 1890 bosatt i Frankrike och har gjort sig känd genom orkesterverk (Över the hills, Paris, en norsk svit m. m.), operor (bl. a. Fennimore and Gerda), pianokonsert, stråkkvartett, flera sångverk med orkester (A mäss of lif e, efter Nietzsches "Zarathustra", Songs of sunset m. fl.) samt smärre sånger. E. F-t. Della Santa, L u i g i, italiensk operasångare (baryton), f. 1822 (dödsåret okändt), uppträdde från 1841 på teatrar i Italien och Grekland, 1848 -49 i Stockholm vid V. Gallis italienska operasällskap och var därefter 1850-53 anställd vid K. teatern i Stockholm. Han vann där stort bifall för utmärkta egenskaper både som sångare och som skådespelare. Bland hans roller på vår operascen voro Karl V i "Ernani", Figaro i "Barberaren i Sevilla", Dulcamara i "Kärleksdrycken", Orovist i "Norma" och Macbeth. E. F-t. * Dellen. Sjöarna äro ganska djupa. Norra D. har ett djup af 48 m., Södra D. af 50 m. Delle Se7die, E n r i c o, italiensk sånglärare, f. 1826 i Livorno, d. 1907 i Paris, debuterade 1851 som barytonist i Italien, sjöng sedan i Wien, London, Petersburg och 1861 i Paris, där han blef kon-servatorielärare och utbildade äfven svenska operaartister, bl. a. Kristina Nilsson. E. F-t. *Dellwik, K. A. Se G e n e r a t o r g a s, sp. 919. - 2. Axel D., son till K. A. D., bergsingenjör, f. 3 jan. 1866 i Säbrå, sjöofficer 1886, genomgick Stockholms bergsskola 1888-89, var 1893-1912 förste grufingenjör vid Luossavaara-Kiirunavaara a.-b:s grufvor i Malmberget samt är sedan 1912 disponent för Dannemora grufvor, hvars omdaning är hans verk (jfr Dannemora grufvor. Suppl.). O. Sjn. * Delos. Utgräfningarna ha fortsatts, och bety- 35 b., S. 10