Delp.-Demokrati dande delar af staden ha blottats, bl. a. teatern, som lämnat högst beaktansvärda bidrag till vår kännedom om den grekiska teaterns historia. N. ö. om det heliga området ha stadiet och gymnasiet utgräfts samt i närheten ett utmärkt väl bibehållet bostadskvarter, bl. a. en judisk synagoga. På Kynthosbergets topp och sluttningar har en hel rad af smärre helgedomar, delvis tillhörande orientaliska gudomligheter, upptäckts - Ett stort antal inskrifter har ytterligare tillkommit. Många, delvis utomordentligt väl bevarade, freskomålningar, som ställa de pompejanska i ny belysning, ha kommit i dagen. På ön har upprättats ett museum. A. \v. P-n. *Delp. F. Delpino dog 14 maj 1905 i Neapel. Han blef professor 1875 i Genua och 1884 i Bologna samt var sedan 1894 föreståndare för botaniska trädgården i Neapel. Med samma framgång som inom blombiologien och symbiosen forskade han inom morfologien och ekologien. C. Lmn. Delphax, zool. Se Lyktstritar och S t rita r, sp. 346. Delphm, Teodor, apotekare, kemist, f. 16 sept. 1868 i örslösa församling, Skaraborgs län, aflade apotekarexamen 1895, tjänstgjorde som analytiker å instruktionsapoteket "Nordstjärnan" i Stockholm 1897-1912 och erhöll sistnämnda år apoteket "Kronan" i Uppsala jämte apoteket å Sätra brunn. D. deltog 1903 i utpröfning af metoder för undersökning af arsenik i handelsvaror, redigerade "Svensk farmaceutisk tidskrift" 1907-12 och blef led. af Svenska läkaresällskapet 1907. Han har offentliggjort många uppsatser, mest af farmaceutisk-kemiskt innehåll. Därjämte har han (i förening med G. Fr. Bergh, A. Blomquist och R. Westling) utgett "Kommentar till Sv. farma-kopén" (Edit. VIII, 1904-06) och författat dess supplement I (Arsenikundersökningar) och II (Viktsanalytiska metoder), båda 1907. För sin andel i kommentararbetet erhöll D. Svenska läkaresällskapets jubileumspris. C. G. S. *Delphinapterus, ZOOL Se Hvaldjuren, sp. 1386. *Delphinium, bot. Se Ranunculacese. Delphinus, latinisering af M er s w i n (se d. o.). Delpino [-pina], F ed er i c o. Se Delp. (äfven i Suppl.). 'Delsbo. 1. Socken. Se F o l k d r ä k t, pl. II. Delsbostintan. Se B l u m e n t h a l, I. A. Suppl. * Delta, geoL Yid de glaciala smältvattensflodernas utlopp i Ishafvet uppstodo deltabildningar, hvilka nu kunna iakttagas som slätter eller platåer af grus och sand. - Under bilden af Kvikkjokks-deltat (sp. 115-116) kallas fjället t. h. Mammatsch; bör vara N a m m a t j. K. A. G. * Delta del Orinoco benämnes numera Delta A m a c u r o. Det har rika järngrufvor och exporterar kakao. Deltastrålar (d - s t r å l a r). Se R a d i o a k t i-v i t et, sp. 870. 'Delyannis. - 2. N. D. dog 1910. Delängersån, norra mynningsarmen för Dellen-sjöarnas aflopp, hvilket i Iggsjön grenar sig i två armar, af hvilka D. utfaller vid Saltvik i Hudiksvallsfjärden, under det att den södra, Iggesundsån, utfaller 9 km. i s. v. i Iggesundsfjärden. O. Sjn. De löjliga mötena (Les rendez-vous bourgeois), komisk enaktsopera med musik af N. Isouard och librett af F. B. Hoffman, uppf. i Stockholm 122 ggr 1814-62 och länge rundtorn i landsorten. De löjliga preciöserna (Les précieuses ridicules), komedi af Moliére (se denne, sp. 844, där äldre titlar på sv. öfv. af pjäsen anföras), uppf. i Stockholm f. g. 1768, senast 1922. Demantoid. Se Ä d e l s t e n a r, sp. 1161. *Demavend. Se Persien, sp. 529, fig. 1. Dembelsjön. Se Suaisjön. Demblin (Deblin), polska namnet på I v a n-g or o d (se d. o. 2). Dembre, Dembre tschai. Se Myra. *Dementia. D. paralytica. Se Ryggmärgssjukdomar, sp. 1336. - D. prcécox. Se Sinnessjukdom, sp. 637. De Mille, James. Se Canadensiska litteraturen. Suppl. *Demir Hissar, nu Siderokastra, tillhör sedan 1913 Grekland, nomos Serrhai. 4,337 inv. (1920). Under Världskriget besattes det vid D. liggande klippfästet Dovo Tepe, sedan grekerna utrymt detsamma under protester, 10 maj 1916 af en fransk truppafdelning, tillhörande orientarmén (Sarrail), hvilket gaf anledning till 2:a bulgariska arméns (Todorov) offensiv, besättandet (29 s. m.) af det viktiga fort Rupel (n. om D.) och slutligen, 18 aug. s. å., stadens besittningstagande. D. hölls sedan besatt af bulgarerna trots orientarméns försök att återtaga densamma (och forten), så länge kriget varade. Jfr Världskriget, sp. 215, 231 och 249. H. J-dt. DemiuYgpi. Se Eupatrider. DemodFcidae, zool. SeHårsäckskvalster. * Demokrati. Inom moderna stater med demokratisk styrelseform har denna vanligen gestaltat sig som parlamentarism (se d. o.). I denna form har demokratien i betydelse, åtminstone i teorien, af "styrelse af folket, för folket och genom folket" trängt igenom i de flesta civiliserade länders statsskick, under de senaste årtiondena vanligen genom gradvis skeende utveckling (så i Norge, Danmark, Sverige m. fl. stater), flerstädes (t. ex. i Turkiet, Tyskland och Ryssland) på revolutionär väg. Socialdemokratien, som tidigast intog en skarpt utpräglad stridsställning mot "kapitalistsamhället", äfven då detta framträdde i den politiska demokratiens gestaltning, har i ett flertal länder i praktiken inordnat sig i det nya demokratisk-parla-mentariska systemet som ett parti bland de andra om makten täflande. I Ryssland däremot har ur socialdemokratien framgått en kommunistisk ("bol-sjevikisk") rörelse, som trängt sig fram till makten i staten med ett program, som åt "arbetarna, soldaterna och bönderna" förbehåller den politiska makten med uteslutande af andra klasser inom folket (se B o l s j e v i k e r. Suppl. och Ryssland. Suppl.). Under Världskriget uppträdde de allierade makterna i propagandasyfte som ensamma bärare af demokratiens grundsatser, hvilka påstodos vara hotade i händelse af seger för motsidan. De allierades seger däremot skulle, förklarades det, göra världen "tryggad åt demokratien" ("safe for democracy"). I de nya, till stor del ur det till 1917 autokratiska Ryssland utbrutna stater, som uppkommo i samband med kriget, infördes genomgående ett demokratiskt styrelsesätt efter mönstret af fransk eller engelsk parlamentarism.