341 Djereddin-Djur 342 Memories of a turkisk statesman 1913-1919 (1922). C. O. N. /Djereddin. Se Barbaross a. Suppl. *Djezair-i-Bahr-i-Sefid är nu deladt på Turkiet, Italien och Grekland. Till Turkiet höra endast Imbros och Tenedos, Italien håller sedan 1912 Rhodos, Astropalia samt en del af Sporaderna besatta, de öfriga öarna tillhöra Grekland. *Djezire-es-Saher är en mindre riktig form i st. f. Djeziret-ez-zahr. 'Djibouti står nu genom en 7$9 km. lång järnväg till Addis Abeba i förbindelse med Abessinien, hvars handel nu till betydande del går öfver D. Till hamnen ankommo 1911 222 fartyg om 633,848 ton. 1919 var importen värd 75,s mill. frcs och exporten 143 mill. *Djidde har sedan tillkomsten af Hedjasbanan tse d. o.) förlorat mycket af sin betydelse, men ett utdragande af järnvägen öfver Mekka till D. är planeradt. D. tillhör nu konungariket Hedjas. Djihan (Djihun), flod i Mindre Asien, upprinner i Kurdistans västra gränstrakter, flyter i sydvästlig hufvudriktning, förbi staden Albistan, mottar fr. h. bifloden Kurma-su och fr. v. Ak-su, s. om Marasch, samt utmynnar i Ajasviken, en flik af Alexandretteviken. Längd omkr. 350 km. Den f. a. omkr. 50 km. längre åt v. i Alexandretteviken utmynnande Sihun (Seihun) har under tidernas lopp stundom haft samma mynning som D. Djupborrning. Se Borrmaskiner. Suppl. Djuped, by i Styrnäs församling, Västernorrlands län, på Ångermanälfvens vänstra (östra) strand. Där gjordes i juni 1919 ett fynd af silfversmycken och 1,444 silfvermynt från vikingatiden (omkr. 700 angelsaxiska från Ethelreds och Knut den stores tid, resten hufvudsakligen tyska från Otto den store till Konrad I, 7 kufiska, l ungerskt, 2 Olof Skötkonungs) . Djupeld, artill. SeTir progressif. Djuphafsbildningar, geol., geogr. Om de bildningar, som aflagras på bottnen af nutidens djuphaf, diatomacéslam, globigerinaslam, pteropodslam, ra-diolarieslam och röd djuphafslera, deras egenskaper och bildningssätt, se H a f, sp. 984-985. K. A. G. Djuphafsfiskar. Se Fiskar, sp. 417. Djupharf. Se Harf. Djupkylning, landtbr., betecknar kylning af mjölk till 5° C. eller lägre värmegrad för att motverka mjölkens syrning. Dylik djupkylning anses önskvärd beträffande mjölk, som är afsedd att säljas till människoföda, och bör ske omedelbart efter mjölkningen för att hindra bakterierna i mjölken att börja föröka sig och angripa mjölkens beståndsdelar. Man utför den vanligen genom att låta mjölken rinna öfver en med is afkyld mjölkkylare (se d. o.). H. J. Dft. Djuprämen, en omkr. 3,5 kvkm. stor sjö, belägen 221 m. ö. h. i Ramens socken, Värmland, afrinner ull Svartälfven (Gullspångsälfven). O. Sjn. Djupsjön. 1. D. i Dal, 76 m. ö. h., omkr. 3 kvkm., belägen på gränsen mellan Tisselskogs och Ånimskogs socknar, afrinner till Upperudsälfven. - 2. D. i Jämtland, på gränsen mellan Kalls och Offerdals socknar, 381 m. ö. h., 5 kvkm., afrinner till Nälden och Indalsälfven. - 3. Norra och S ö d r a D., i Alsens och Mörsils socknar, Jämtland, 489 m. ö. h., 3,6 kvkm., 7 km. s. om sjön Liten, afrinna till denna sjö. l-3. O. Sjn. Djupt i hafvet pä demantehällen, början af en mycket sjungen dikt till berömd folkmelodi. Se Näckens polska. Djuptryck (Fotogravyr, Koppartryck). Se Tryckpress, sp. 99, och Fotogravyr. Om djuptryck i trä se Trägravyr. Djupträsk, sjö i öfverkalix socken, Norrbottens län, 38 m. ö. h. Vid dess utlopp i Kalix älf ligger öfverkalix kyrka. Mot n. fortsattes sjön af Grundträsket och har tills, med detta en areal af omkr. 15 kvkm. O. SJD Djupvärmebehandling, med. Se Värmebehandling. *Djur. En gammal iakttagelse på paleontolo-giens område är, att en djurgrupp (art, släkte, familj o. s. v.) försvinner från jordklotet, utan att efterlämna afkomlingar. Med afseende på den geologiska lifslängd, som olika djurgrupper uppnå, har man skilt på persi-stenta (konservativa) och variabla typer. De förra skulle kännetecknas däraf, att de lefvat oförändrade under flera geologiska tidsåldrar, medan de senare kort efter sitt framträdande förändras och utveckla stor formrikedom för att jämförelsevis kort efter sin blomstringsperiod dö ut, utan att efterlämna afkomlingar. Gifvetvis kan en sådan indelning vara berättigad och fruktbringande, endast ifall det gäller djur med likartade lifsvillkor. Sålunda tillhöra hafsdjuren i allmänhet i mycket högre grad än landt-djuren de konservativa typerna, ett sakförhållande, som otvifvelaktigt betingas af den större enformighet, som under långa tidsperioder råder i hafvet i jämförelse med förhållandena på land. I öfverensstämmelse härmed äro de äldsta släktena i nutidens djurvärld, de, som uppträdde på vår jord redan under silurtiden, utan undantag hafsdjur. Sådana äro t. ex. vissa släkten bland blötdjuren (jfr C a p u l u s. Suppl.) och bland armfotingarna (jfr L i n g u l a, Lingula-släktets förekomst redan under kambriska perioden, såsom uppges i den åberopade artikeln, är dock ej säkerställd) samt bland Foraminifera (se Rhizopoda), medan man ej med säkerhet känner några landdjur från samma tid. Mot den invändningen, att måhända under silurperioden öfver hufvud inga landmassor med organiskt lif funnits, kan anföras det faktum, att land växter samt en vinge af någon kackerlack-liknande insekt blifvit anträffade i silurlager. Till de variabla typerna har man räknat sådana grupper som Nummulites-ldimil-jen (se N u m m u l i t e s), som först uppträdde under den mesozoiska perioden, utvecklade under ter-tiären en yppig rikedom med vidsträckt geografisk utbredning, för att mot denna periods slut försvinna från jordklotet på några få släkten när; hit höra äfven r u d i s t e r n a (se d. o.), som finnas endast i kritsystemet, och Amblypoda (se U n g u l a t a), som äro kända endast från eocentiden, m. fl. Oriktigt är att, såsom ofta sker, räkna till denna kategori äfven sådana djur som graptoliter och trilobiter, som visserligen dö ut redar under den paleozoiska perioden; men enär typen redan är färdig under kambrium och trilobiterna redan i äldre kambrium t. o. m. äro högt differentierade, så känna vi intet om tidpunkten för deras uppkomst. Ej sällan öfver-gå urspr, variabla typer till persistenta: deras om-bildningsfönnåga aftar, inga nya arter eller släkten