Djurgården-Djurpsykologien 348 stribution and origin of lif e in America" (1911). Jfr ock art. Reliktformer. L-e. 'Djurgärden. I topografiskt hänseende har D. de senaste årtiondena undergått betydande förändringar. Nordiska museet har färdigbyggts (1907; se fig. 2 till art. Nordiska museet), största delen af Tivoliområdet inf örlif väts med Skansen under namnet öfre och Nedre Solliden (1901) och en större byggnad (Liljevalens konsthall) 1916 uppförts för tillfälliga utställningar, hvarjämte ett flertal privata villor, bland dem prins Vilhelms Oakhill, uppförts samt Frisens park efter konstslöjdutställningen i Stockholm 1909 undergått en genomgripande om-planering - allt på Södra D. Än större förändringar ha skett på Norra D., där bl. a. Vet. akad. sedan 1915 har sitt eget hus, Naturhistoriska riksmuseet sedan 1916 har dels en hufvudbyggnad, dels byggnader för botaniska samlingar och för hval-museum (se fig. l-4 till art. Vetenskapsakademien), Nobelinstitutet för fysikalisk kemi sedan 1909 har egna byggnader vid Frescati, Skogshögskolan sedan 1915 har eget nytt hus (se fig. till art. Skogshögskolan) samt Veterinärhögskolan sedan 1912 har 12 särskilda byggnader (se fig. 3 o. 4 till art. Veterinärhögskolan). Vid Lilla Värtan har anlagts Stockholms frihamn (öppnad för trafik okt. 1919). Södra D. prydes nu af följande monument och statyer: Bellmans byst (1829, af J. N. Byström, vid Bellmansro; se pl. I till art. Litografi), Bellmans staty (1872, af A. Nyström, på Hasselbacken), Orfeus (1907, af T. Lundberg, strax bortom Nordiska museet), A. Hazelius (byst, 1907, af J. A. Wetterlund, framför uppgången till Skansen), Gosse med fisk (1908, af T. Lundberg, midt emot Frisens park), Karl X Gustaf (ryttarstaty, 1908, af N. Malmqvist, på trappan framför Nordiska museet), Karl XV (ryttarstaty, 1909, af K. Friberg, nära Biologiska museet), Idyll (grupp, 1909, af Kr. Eriksson, på Kärleksudden), Fången viking (1913, af J. Börjeson, invid Hasselbacken), Bågskytten (1916, af K. Milles, på hög kolonn, vid Liljevalens konsthall), Gunnar Wennerberg (1916, af K. Eldh, vid Kaptensudden), Gustaf Fröding (byst, 1921, af E. Rafael-Rådberg, midt emot Djurgårdsbrunn) och Gosse lekande med svan (1922, af T. Lundberg, på Rosendalsterrassen). - Utvärdshuset Alhambra nedbrann i april 1923. E- A-t. Två områden på Norra D. fingo efter med-gifvande af 1905 års lagtima riksdag försäljas för kronans räkning, det ena s. om Valhallavägens förlängning åt ö. och det andra n. om Djurgårdsbrunnsviken, och 1910 tillsattes den s. k. Djurgårdskommissionen, med uppgift att förvalta och försälja områdena i fråga. 1911 erhöll kommissionen enahanda uppdrag i fråga om Veterinärinstitutets dåv. område i rärheten af Karlaplan, hvarefter 1913 åt kommissionen uppdrogs att försälja vissa tomter å det s. k. Fredriks-hofsområdet. 1920 uppdrog K M:t åt kommissionen att vidtaga vissa förberedande åtgärder för in-förlifvande med Stockholms stads planlagda område af nya delar af Norra D. Tomtförsäljningen har hittills inbringat, i rundt tal, följande belopp: tomter å de områden, hvilkas försäljning medgetts 1905, 8 mill. kr., å Veterinärinstitutets förutvarande område 2,5 mill. kr. och å Fredrikshofsom-rådet l,75 mill. kr. De medel, som inflyta på grund af kommissionens verksamhet, förvaltas af Statskontoret. AJ nämnda medel ha bestridts kostnaderna för inköp och ordnande af öfningsfält vid Stockholm för armén tillhörande trupper (det s. k. Järfva-fältet), för uppförande af nya byggnader för Skogshögskolan och Veterinärhögskolan, för uppförande af bageri och hafremagasin å Karlsborg samt ett intendenturetablissemang i Boden m. m. Af samma medel bestridas jämväl vissa kostnader för ordnande af gator inom de till försäljning upplåtna områdena. Kommissionen bestod till 1919 af l ordf. och 2 led., men har sedan dess bestått af 2 led., af hvilka den ene är verkställande led. och chef. G. A. H. W-n. Djurgårdskommissionen. Se Djurgården. Suppl. Djurkvalster, zool. Se Gam a si d se. Djurmasker. Se Mask, sp. 1157. * Djurplågeri. Genom lag 12 juli 1907 utsträcktes brottsbegreppet i Straffl. 18: 16 till att omfatta uppenbar grymhet i behandling af djur i allmänhet, äfven vilda sådana. Stadgandet har genom lag 6 maj 1921 underkastats vissa redaktionella ändringar, i det att dels såsom exempel på uppenbar grymhet omnämnts misshandel, öfveransträngning och van-vård, dels brottet uttryckligen betecknats som djurplågeri, dels ock slutligen den omständigheten, att djurplågeriet är af svår beskaffenhet, angetts såsom särskild kvalifikationsgrund. - Enligt särskild lag 6 maj 1921 har polismyndighet tillerkänts rätt att. om djur är utsatt för djurplågeri af svår beskaffenhet och rättelse ej sker på tillsägelse af myndigheten, omhändertaga djuret samt, där sådant finnes af omständigheterna påkalladt, låta aflifva eller försälja detsamma. O. B. Djurpsykologien har till föremål undersökningen af djurens psykiska tillstånd. Djurens psyke har under tidernas lopp bedömts mycket olika: än har djurets förstånd ansetts som nästan likvärdigt med människans, än har man uppfattat alla varelser med undantag af människan endast som maskiner. Möjligheten af en djurpsykologi öfver hufvud har af flera nyare forskare ifrågasatts på den grund, att människan blott genom sig själf känner det subjektiva, det psykiska; utanför sig själf iakttar hon ju endast rörelsefenomen. Denna negativa hållning med afseende på djurpsykologien är företrädesvis en reaktion mot tidigare forskares antropomorfistiska öfverdrifter. En psykologisk tolkning af djurens beteende genom analogislut är dock i vetenskapligt afseende lika berättigad, som när det gäller våra medmänniskors, barns eller sinnessjukas psyke. Visserligen torde ett tillfredsställande objektivt påvisande af medvetande vara ogörligt. Dock har det kunnat fastställas, att vissa på den mänskliga organismen verkande retningar framkalla ett utslag å gal-vanometern, då dessa retningar bli medvetna, medan detta utslag uteblir, om samma retning på grund af anestetiska medels användning ej blir medveten. Äfven hos djur (kattor) har denna undersökningsmetod lämnat samma resultat, såvida man kan utesluta medverkan af andra omständigheter. Tyvärr är metoden åtminstone tills vidare ej användbar på lägre djur. Något, som mycket försvårar bedömandet af djurens sinnesförnimmelser cch således ock af den psykiska utvecklingsgraden hos olika djur, ligger ock i den olika intensitet, med hvilken samma slags