395 Droysen-Drummond 396 Fig. 2. Teatersalongen och scenen (med fälld ridå) i teaterhuset på Drottningholm. (Till art. Drottningholm, sp. 394.) målare i miniatyr, var högst verksam, blef hof-målare och förmögen. D. är representerad i Louvre af två konstnärsporträtt. - 2. F r a n-cois Hubert D., den föregåendes son, ofta kallad Drouet le fils, f. 1727, d. 1775, var elev af sin fader och hade redan i unga år lysande framgång med sina porträtt af damer och barn ur den förnäma världen. Han blef konungafamiljens och noblessens målare på modet. Bland hans otaliga porträtt märkas dubbelporträtt af Dau-phins söner (1756), grejven af Artois som barn med sin lilla syster, som rider på en get (1763), porträtt af konstnärerna Edmé Bouchardon och Guill. Coustou (båda 1759, i Louvre), m:me de Pompadour vid sin sybåge (1763), m:me Du Barry (flera; än är hon klädd i jaktdräkt, än framställd som Flora, än som sångmö, 1768 o. f.), Ludvig XV (1773, Versailles), Marie-Antoinette som Eele (Chantilly) m. fl. D. är den mest lysande af målarna med detta namn; hans målningar stå äfven i våra dagar högt i pris. D. är rikt representerad i franska privatsamlingar. - 3. Ger-main Jean D., den föregåendes son, f. 1763 i Paris, d. 1788 i Rom, var först elev af sin fader, sedan af David och akademien, debuterade 1782 med Den förlorade sonen (i kyrkan S:t Roche i Paris) och vann Rompriset 1784 för Kristus och äktenskapsbryterskan, som öfverraskar genom återklang af Poussins stil (Louvre). I Rom målade han under de år han ännu fick lefva Den döende gladiatorn (museet i Rouen) och Marius i fängelset (Louvre). l-3. G-g N. *Droysen. - 2. G u s t a v D. dog 10 nov. 1908 i Halle. *Drude. 1. K. Oscar G. D. har inom den floristi-ska växtgeografien spelat en ledande roll (se Y ä x t-geografi, sp. 475). Drue'ntia. Se D u r a n c e. 'Drufsocker. Se äfven Stärkelsesocker. Drufsvart, Frankfurtersvart, kem. tekn., målarfärg framställd af den förkolnade återstoden af jäst, drufskal m. m. vid vinfabrikationen. G. L-m. Drumann [drö-], Wilhelm Karl August, tysk historieskrifvare, f. 1786 i Darmstadt (fursten-dömet Halberstadt), d. 1861 i Königsberg, vid hvars universitet han var professor (1817-21 e. o., 1821-56 ord.), skref bl. a. Geschichte Roms in seinem ubergange von der republicani-schen zur monarchischen verfassung, öder P om-pejus, Caesar, Cicero und inre zeitgenossen (6 bd, 1834-44; 2:a uppl., ombesörjd af Gröbe, 1899 ff.). Drummond, W. H. Se Canadensiska litteraturen. Suppl. *Drummond, skotsk adlig släkt. 5. Sir J ames Er i c D., halfbroder och presumtiv arf tagare till 15: e earlen af Perth, brittisk diplomat, f. 17 aug. 1876, anställdes i utrikesministeriet 1900, var där privatsekreterare åt understatssekreterarna lord Fitzmaarice (1906-08) och Th. Mc Kinnon Wood (1908-10) samt sedermera privatsekreterare åt premiärminister Asquith (1912-15) samt åt utrikesministrarna Grey (1915 -16) och Balfour (1916-19). Han erhöll 1916 knightvärdighet. I ett bihang till den 28 april