413 Duraluminium-Duseborg 414 läge var till senaste tid okändt. Af engelska soldater 1920 först blottade ruiner ledde till flyktig undersökning af amerikanen J. H. Breasted och 1922 ff. till grundligare studium af Frantz Cumont (se denne. Suppl.), som identifierat orten, utgräft bl. a. 2 tempel med betydelsefulla fresker, påträffat pergamentblad, innehållande juridiska urkunder m. m. Duraluminium, tekn. Se Aluminiumlegeringar. Suppl. *Durand. - 2. Sir H. Mor tim er D. afgick från ambassadörsposten i Washington 1906 och har sedan skrifvit lefnadsteckningar öfver schah Nadir (1908), sir Alfred Lyall (1913) och fältmarskalk White (1915). *Durand, M. A., dog 31 maj 1909 i Paris. 'Durand, C h a r l e s, dog 18 febr. 1917. Durande [dyrä'd], J. F. Se D u r a n d e s k u r. Suppl. Durandes kur [dyrä;ds], farm. med., uppkallad efter läkaren Jean F r a n c o i s Durande (f. i början af 1700-talet i Dijon, d. där 1794, professor i kemi och botanik vid akademien där), utgöres af terpentinolja (5 dlr) löst i eter (20 dlr) eller sether spirituosus (Hoffmanns droppar), hvaraf intagas 15-30 droppar flera gånger dagligen vid gallstenskolik. Proportionerna anges f. ö. olika. Durande själf uppger 2 dlr terpentinolja och 3 dlr eter. Ibland har terpentinoljan getts enbär. - Till sin kur mot gallsten leddes han af den alldeles oriktiga föreställningen, att dessa stenar bestode af harts, som kunde lösas i terpentinhaltig eter. Om kuren gör nytta, beror detta på helt andra förhållanden; möjligen stillas smärtorna däraf eller häfves kramp i gallgångarna. C. G. S. *Durango. 1. D. hade 1912 509,585 inv. Durazno. 1. Departement i centrala Uruguay, Syd-Amerika, vid Yi och Rio negro. Areal 14,315 kvkm. med 57,219 inv. (1919). -- 2. Hufvudstad i departementet D. vid Yi, järnvägsknut. *Durazzo tillhör nu den oafhängiga staten Albanien och har tidtals varit dess hufvudstad. D. besattes under Världskriget af serberna 21 dec. 1915. 29 dec. besköts hamnen af en österrikisk flottilj, och därpå bombarderades D., trupplägret utanför staden och italienska ångare i hamnen af österrikiska flygare flera gånger i slutet af jan. och början af febr. 1916. 23 febr. slogos italienarna och Essad pascha af österrikarna vid D., som den 27 besattes af dem. Italienarna utförde, dock utan resultat, ett torpedanfall i D.-bukten 25 juni, hvarefter italienska flygare bombarderade D. 19 gånger 1916--18. 4 okt. 1918 anfölls det af en engelsk-italiensk eskader. Den 15 i s. m. besattes D. för en tid framåt af italienarna. L. W:son M. *Durban. Den hvita befolkningen var 1921 54,230 pers. D. är hufvudorten för en stor hvalfångstindustri, som upprättades 1908, och har reguljär ångbåtsförbindelse med Sverige genom rederi.-a.-b. Transatlantics linje på Syd-Afrika. 1919 ankommo dit från Sverige 13 svenska fartyg om 36,584 nettoton. Svenska helgelseförbundet har en missionsstation för sulukaffrerna i D. E. A-t. *Durbar. Invid Delhi hölls 12 dec. 1911 en ryktbar durbar, hvarvid Georg V och hans gemål kröntes till kejsare och kejsarinna af Indien och monarken tillkännagaf regeringssätets flyttning från Calcutta till Delhi samt flera viktiga ändringar i Brittiska Indiens administrativa indelning, särskildt det partiella upphäfvandet af den impopulära "delning af Bengalen", som lord Curzon genomfört 1905. *Durga. JfrBhairava. Suppl. *Durham. 1. Grefskapet D. hade 1,478,506 inv. 1921, med frånräknande af de tillhörande county boroughs 943,670 inv. -- 2. Staden D. hade 17,329 inv. 1921. Universitetet omorganiserades 1908, hvarvid det delades på två afdelningar, en i D. och en i Newcastle upon Tyne med tills. omkr. 75 lärare och 1,500 studenter. Dess "fakulteter" äro sju: arts, letters, theology, law, medicine, science och commerce, de båda senare uteslutande vid Armstrong college i Newcastle. 1 o. 2. O. Sjn. DuYian, bot., benämning på frukten af Durio zibethinus-, den liknar en melon endast i afseende till storleken. G. L-m. Durkheim [dyrkäm], Émile, fransk sociolog, f. 15 april 1858 i Épinal, d. 15 nov. 1917 i Paris, var 1882--86 lärare vid lyceer i landsorten samt blef professor 1887 vid universitetet i Bordeaux och 1902 vid Sorbonne. Han bidrog till grundläggandet af en ny riktning inom sociologien, skild från den psykologiskt och biologiskt färgade äldre sociologien och med de kollektiva företeelserna till objekt. Bland hans arbeten må nämnas Éléments de sociologie (1889), De la division du travail social (1893; 2:a uppl. 1901), Les règles de la méthode sociologique (1895; 5:e uppl. 1907), Le suicide (1897) och Les formes élémentaires de la vie religieuse, le système totémique en Australie (1912). D. författade i samarbete med E. Denis propagandaskriften Qui a voulu la guerre? (1915). Sedan 1896 utgaf han "Année sociologique". *Durm, J., dog 5 april 1919 i Karlsruhe. 'Durnovo [durnavå7]. - 2. P. N. D. dog i sept. 1915 i Petersburg. Durre, folkstam. Se Himalayafolk. d'Urville-sjön [dyrvi'l-], del af Södra Ishafvet utanför Adélie land, uppkallad efter Dumont d'Urville (se d. o.) af Mawsons antarktiska expedition 1911--14. Dusart [dysär] 1. Dieussart [diösär], Jean B a p t i s t e, fransk skulptör (födelse- och dödsår okända), kom sannolikt till Sverige under senare delen af 1650-talet. Möjligen hade arkitekten Jean De la Vallée någon delaktighet i hans öfverflyttning. Han medverkade i utsirandet af Eiddarhuset i Stockholm, där han bl. a. utförde de allegoriska statyerna Freden och Kriget på byggnadens tak (se om dem art. Riddarhus). I M. G. De la Gardies tjänst utförde han skulpterad prydnad för dennes palats i Stockholm och för Jakobsdal, där han modellerade byster, porträttstatyer och olympiska figurer för parken, samt sannolikt äfven för De la Gardiesläktens grafkapell i Värnhems kyrka (stora statyer i bly af Jakob och M. G. De la Gardie}. D. var en typisk barockbildhuggare; hans konst tyckes ha varit en ytlig dekorativ prydnads-konst. Hans öden äro i öfrigt obekanta. Jfr A. Hahr, "Konst och konstnärer vid M. G. De la Gardies hof" (1905). G-gK Duschik, folkstam. Se Kurderna. Duseborg, herrgård i Gammalkils socken, Östergötland, med underlydande i Nykil, omfattar 31/» mtl med en areal af 900 har, hvaraf 112 har åker;