415 Dutchman's log-D. Y. G. 416 tax.-v. 426,500 kr. (1920). D., som in på 1700-talet hette Vinas, tillhörde på 1600-talet släkten Stackelberg, på 1700-talet Duse, på 1800-talet Forsbeck. Nuv. egare sedan 1922 är V. Hanzon. O- S j n. DutchmarTs log [da'tjmans lå'g]. Se Logg, sp. 975. Dutton [da'tn], Clarence Edward, amerikansk militär och geolog, f. 15 maj 1841 i Wal-lingford, Conn., d. 1912, studerade vid Yale-uni-versitetet, deltog i inbördeskriget och inträdde 1875 i Förenta staternas geologiska undersökning, där han deltog i de geologiska pionjärarbetena i västern, och 15 år arbetade han i Rocky mountainsområdet. 1887 fick han ledningen af arbetena inom "vulkanisk geologi" vid Geologiska undersökningen, och inom militärtjänsten avancerade han 1890 till major. D. redogjorde för sina forskningar i många framstående arbeten, af hvilka flertalet behandlar frågor från den dynamiska geologien. Han beskref Colorado canon och framställde därvid en teori om dalbildningen. Vulkaner i Arizona och södra Colorado samt på Hawaiiöarna skildrade han, och han gaf en framställning af det stora jordskalfvet i Charleston 1886. Hans namn är särskildt fäst vid den synnerligen viktiga och i senare år alltmer uppmärksammade teorien om isostasi (se d. o. Suppl.) i jordskorpan, hvilken han först framställde. Enligt denna råder i jordskorpan en tendens till utjämning af rubbningar af jämviktstillståndet, hvilka åstadkommits genom massförflyttningar i eller på jordskorpan, vare sig dessa förorsakats af denudation och aflagring eller af tektoniska rörelser. K. 4. G. Du val [dyva'1], Pierre Louis, fransk restauranggrundläggare. Se Duvalrestau-r a n g e r. - D:s son A l e x a n d r e D. (f. 1845, d. 1922) utvecklade med kraf* faderns blygsamma företag till dess nuv. omfång och var en originell, allmänt känd bulevardfigur. *Duval, M. M., dog l mars 1907 i Paris. Duval, Paul, fransk författare. Se L o r-r a i n, J. Duvals skilsmässa [dyvägs; Les surprises du divorce], framgångsrikt lustspel af Bisson (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1889. *Duvernoy, V. A., dog i mars 1907 i Paris. Dux [do7ks], Claire, tysk sångerska, f. 2 aug. 1886 i Bromberg, utbildad i Berlin och Milano, har haft sin verksamhet som operaartist delad mellan Berlins hof opera, Covent-garden-teatern i London och Metropolitan opera house i New York, hvarjämte hon företagit konsert- och gästspelsresor. I Sverige gaf hon konserter 1919 och 1920 samt uppträdde då under senhösten 1919 på K. teatern i Stockholm som Grefvinnan i "Figaros bröllop", M:me Butterfly, Mimi i "Bohéme" och Martha. En utmärkt klar och smidig sopranröst med tjusande vacker klangfärg, fulländad sångkonst jämte glittrande käckt humör och ansenlig dramatisk karakteriseringsförmåga ha samverkat till att förvärfva henne internationell berömmelse som en af samtidens mest uppburna sångerskor. E. F-t. Dvalkullor, bot. Se T r o 11 i u s. Dvandva, gramm., en från den indiska språkläran hämtad term, som betyder, att lederna i ett sammansatt ord äro tänkta koordinerade, sidoställda, i motsats mot de (vanligare) fall, då den ena leden bestämmer den andra. Dvandvasammansättningar äro t. ex. tjugufem (= tjugu och fem), döfstum (döf och stum), bittersöt (bitter, men söt), blågul flagga (dels blå, dels gul), medan däremot t. ex. gulgrön ( = gult grön), mörkbrun (mörkt brun) icke äro dvandva. Se G. Cederschiöld, "Fresta duger" (1914). R-n B. *Dvina är förbunden med Volga och Neva genom Alexander af Württemberg-kanalen från Kubinskoje-sjön till Sjeksna. D-vitamin, fysiol, kem. Se Vitaminer. Suppl. Dvärgbarrvecklaren, zool. Se Vecklar-fjärilar, sp. 959. Dvärghägern, zool. Se H ä g r a r. *Dyärghöns. Se Höns, pl. fig. 12. Dvärgmyskhjorten, zool. Se Tragulina. Dvärgnät, zool. Se Spindeldjur, sp. 722. Dvärgpinscher, zool. Se Hunden, sp. 1316, pl. III, fig. 8, 9. Dvärgspetsen, zool. Se H u n d e n, sp. 1316, pl. III, fig. 10. *Dvärgspett, zool., benämning både på lilla hackspetten (Picus minor, se Hackspettsläktet) och på en liten (9 cm. lång), i nordliga delen af Syd-Amerika förekommande, med mjuka stjärtpennor försedd fågel (Picumnus minutus). L-e. Dy, kem., tecken för d y s p r o s i u m s (se d. o. Suppl.) atom vikt. *Dybböl. På Dybbölhöjden hölls 25 juli 1920 (70-årsdagen af slaget vid Isted) en återföreningsfest i närvaro af konungaparet, ministrarna och riksdagens ledamöter samt flera tiotusental personer från hela Danmark för att fira Sönderjyllands anknytning till moderlandet efter den verkställda folkomröstningen. 1922 inköptes för insamlade medel största delen af den mark, hvarå danska skansarna lågo 1864, i afsikt att inhägna denna minnesrika plats och för framtiden vidmakthålla den som gemensam dansk folkegendom. E. Ebg. *Dybeck, R. En minnessten öfver D. aftäcktes i Odensvi 28 juli 1917, 40-årsdagen af hans död. Dybeck, Karl Vilhelm, skogsman, f. 11 maj 1877 i Gäfle, blef student 1897, tog afgångs-examen från Skogsinstitutet 1903 och blef 1906 länsjägmästare i Kopparbergs län. Han har infört fläktanordning vid fröklängning (patent 1914, nytt sökt 1922), som är af stort värde. Dess princip är, att vid klängning af tall- och grankott råvaran utsattes för torr, varm luftström, framdrifven af fläktar. D. har varit led. af kommittéer för skogs-och jaktvård samt skrifvit flitigt i fackpressen m. m. *Düben. Den 1718 till friherrlig upphöjda ättgrenen (n:r 135) är utslocknad äfven på kvinnolinjen. 'Diicher. Grefliga ätten Diicker (sp. 1148) utslocknade på kvinnolinjen 16 april 1909. * Diicker, E. G., rysk-tysk målare, dog 1916. D. Y. G., studentförening vid Lunds universitet, stiftad 1896 och som namnet anger (D. Y. G. = "Den yngre gubben") afsedd att utgöra en fortsättning af föreningen D. U. G. (se d. o. Suppl.), liksom denna starkt radikalt orienterad. Från att vara hufvudsakligen en diskussionsförening för studenter utvecklas D. Y. G. i början af 1900-talet till att bli en socialt arbetande förening, som träder i kontakt med den organiserade arbetarrörelsen och gör