för att kort därefter återtaga offensiven. Under 1916 var D. hufvudsakligen föremål för luftangrepp från tysk sida. Under 1917 fortsattes striderna v. och s. om D., men först 18 febr. 1918, sedan kriget med Ryssland återupptagits, lyckades tyskarna intaga D. Sedan D. efter freden återlämnats till ryssarna, eröfrades det af letter och ester från bolsjevikerna 30 sept. 1919. L. W:son M. Dynameter (af grek. dy'namis, kraft, och me'tron, mått), instrument för bestämning af förstoringen hes en astronomisk kikare. Denna förstoring beror af objektivets och okularets brännvidder och kan undersökas på följande sätt. Sedan okularet inställts så, att ett föremål på oändligt afstånd (t. ex. en himlakropp) synes fullt skarpt, riktas kikaren vid dagsljus mot himmelen. Då uppkommer ett stycke utanför okularet en bild af objektivöppningen i form af en liten ljus cirkelformig fläck. Enligt en lätt bevisad sats ur optiken är förhållandet mellan objektivets diameter och denna bilds diameter lika med kikarens förstoring. Den förnämsta svårigheten vid tillämpningen af denna metod ligger i det exakta uppmätandet af bildens diameter. För utförande af denna uppmätning uppfann Ramsden 1779 dynametern, som består af en mycket tunn genomskinlig hornplatta, på hvilken flera fina parallella linjer äro uppdragna på lika afstånd från hvarandra. På denna platta får den ofvannämnda bilden af objektivöppningen falla. Med tillhjälp af ett förstoringsglas räknar man det antal delstreck på plattan, som upptas af bildens diameter. Flera andra inrättningar för samma ändamål ha senare uppfunnits. B-d. Dynamitprojektil, artill Se Lufttorped. *Dünamünde, hvars officiella namn nu är Daugavgriva, hade 1920 tillika med det närbelägna Bolderaja 2,086 inv. D. eröfrades under Världskriget 4 sept. 1917 af tyskarna (8:e armén, v. Hutier) och förblef i tysk besittning till krigets slut. Jfr Världskriget, sp. 226. H. J-dt, Dynastinae, zool. Se Jättebaggar. *Dyner. Se Sahara, sp. 341. Dyngö, lotsplats. Se F j ä 11 b a c k a. Dynjanfoss. Se Ni del ven. Dyoteletism, kyrkohist. Se Monoteleter. Düren, Adam von. Se Adam från D ii-r e n. Suppl. *Dürer, A. Afbildningar af D:s arbeten finnas i art. Döden, sp. 1217, Ecce homo, Heliga tre konungar, Medalj, fig. 4; och Melanchthon. Dyrgrip (af dyr, kostbar, och grip, värdeföremål, med denna betydelse förekommande redan i våra landskapslagar), värdeföremål, dyrbarhet, ett ord, som länge tillhörde sagostilen. ("Pojken som stal jättens dyrgripar"), men numera brukas, merendels med en skämtsam eller lätt ironisk anstrykning, i hvardags- och tidningsspråket, särskildt i kåserande stil. R. G. Düring, Ernst von, tysk läkare, dermatolog och syfilidolog, f. 1858 i Hamburg. Efter aflagda examina och fortsatta specialstudier, bl. a. hos Unna i Hamburg 1887-89, blef han 1889 professor i dermato- och syfilidologi i Konstantinopel. D. torde vara mest känd för sina omfattande undersökningar öfver syfilis och speciellt hereditär syfilis i Mindre Asien och sin kamp mot denna sjukdom, som där hade en oerhörd utbredning och rent endemisk karaktär. Dessa undersökningar verkställdes 1899-1902. D. återvände därefter till Tyskland, blef professor i sitt fack i Kiel, men lämnade efter några år sin professur för att efter Lahmann öfvertaga chefskapet för sanatoriet Weisser hirsch vid Dresden. L- Mbg. *Dyrlund, N. K. F., dog 27 febr. 1917. *Dyrssen. 1. Gerhard D. afgick 1921 från landshöfdingämbetet.

-- 2. Vilhelm D. lyckades under sin sjöministertid (till dec. 1907) genomdrifva en afsevärd ökning af flottans militära personal samt anslag till ammunition, torpeder, skjutförsök m. m., men något förslag till fortsatt pansar-båtsbyggande framlades icke af honom. 1909 insattes D. i kommittén för utredning af olika pansarbåtstyper och kämpade med framgång för förslaget om den s. k. F-båten. 1916 afgick D., som 1911 blifvit vice amiral, från befattningen som högste befälhafvare för kustflottan och blef stations-befälhafvare vid flottans station i Stockholm samt utnämndes vid sitt afskedstagande i mars 1923 till amiral. -- Hans broder Gustaf D. befordrades 1910 till konteramiral och var till 1920 förordnad chef för Marinförvaltningen. Han blef viceamiral 1917 och tog afsked i mars 1923. D. har varit led. eller ordf. i ett flertal kommittéer, bl. a. 1899 års kustartillerikommitté, Sjökrigsskolekommittén, marinberedningen, marinundervisningskommissionen, sakkunniga rörande flottans förrådsverksamhet. 2. H. W--l. *Dyrtidstillägg beviljades af 1907 års riksdag efter enahanda grunder som föregående år (se bd VI, sp. 1186). Tillägget anslogs af 1908--10 års riksdagar under namn af extra lönetillägg efter något afvikande grunder. Vid 1910 års riksdag antogs äfven en provisorisk lönereglering för statsdepartementen och några centrala ämbetsverk, och under detta och följande år 1911 fastställdes en mängd nya löneregleringar för stater och kårer. Därmed försvinna lönetilläggen ur riksstaten. Den genom Världskriget inträffade allmänna prisstegringen nödvändiggjorde ett förbättrande af statstjänstemannens ekonomiska ställning. 1916 års riksdag anvisade en s. k. krigstidshjälp med vissa angifna belopp att utgå till vissa lägre aflönade tjänstemän, som voro familjeförsörjare. Krigstidshjälpen höjdes 1917, och s. å. infördes ett s. k. krigstidstillägg till tjänstemän i allmänhet. Höjningar i krigstidshjälpen och krigstidstillägget egde rum vid 1918 års lagtima och urtima riksdagar. En del af krigstidstillägget, 365 kr., kallades då grundplåt. 1919 beviljades ej någon krigstidshjälp, och krigstidstillägget benämndes då dyrtidstillägg. Det bestämdes att utgå efter glidande skala i visst förhållande till ett s. k. grundtal, som af K. M:t fastställdes med ledning af Socialstyrelsens beräkningar om lefnadskostnadernas höjning eller sänkning. Dyrtidstillägg ha äfven beviljats af 1920--23 års riksdagar, hvarje