465 Egnahemsförening-Egypten 4G6 melse med af K. M:t särskildt föreskrifna grunder; att för dess egnahemslånerörelse antagits reglemente, som godkänts af egnahemsinspektören i Jordbruksdepartementet; att en å statens vägnar utsedd led. i bolagets eller föreningens styrelse skall ega delta i överläggningarna, men ej i besluten, och att ett statens ombud skall ega deltaga i granskningen af bolagets eller föreningens räkenskaper och förvaltning. De viktigaste bestämmelserna i nyssomnämnda, för bolagsordnings eller stadgars fastställande gällande grunder äro. att under bolags eller förenings bestånd icke må till aktieegarna, resp. medlemmarna för något år utbetalas mer än viss, i bolagsordningen resp. stadgarna bestämd procent å inbetalt aktiekapital eller gjord insats; att vid bolags eller förenings upplösning till aktieegarna eller medlemmarna icke får utbetalas mer än som svarar mot inbetalt kapital och utdelning därå för alla år efter den beslutade, nyssberörda räntesatsen, och att bestämmelser skola vara intagna rörande användningen af dels under verksamheten uppstående och tillfälliga vinstmedel, dels de tillgångar, som kunna återstå, sedan aktieegare, resp. medlemmar erhållit hvad de enligt de omförmälda bestämmelserna ega rätt att utfå. - F. n. (juni 1923) ha 12 egnahems-a.-b. och 31 egnahemsföreningar lån ur egnahemslånefonden. Uppgifter om bolagen och föreningarna, deras styrelser, senaste årets verksamhet etc. ingå i "Kalender över svenska lantbruket", utg. genom Landtbruksstyrelsens försorg. A. ö-n. Egnahemsförening. Se Egnahemsbolag. Suppl., sp. 464. Egnahemsinspektör, Statens. Se Egna hem. Suppl., sp. 463. Egnahemskonsulent. Se Egna h em. Suppl., sp. 464. Egnahemslån, Egnahemslånefonden. Se Egna hem, sp. 1456 och 461-462 i Suppl. Egnahemsnämnd. Se Egna hem. Suppl., sp. 464. Egnahemsombud. Se Egna hem. Suppl., sp. 464. Egoce'ntrisk (af ego, se d. o., och ce'ntrum, se d. o.), som gör sitt jag till medelpunkt för världen; stundom: som gör människan till världens midt-punkt. *Egogradering. Se vidare Gradering 2. *Egostyckning, jur. Genom lag 17 juni 1917 har förordnats, att i Värmlands, Gäfleborgs, Väster-norrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län egostyckning ej må ske eller förordnande för landtmätare att verkställa egostyckning meddelas, utan att K. M:ts befallningshafvande gett tillstånd till egostyckningen. H. Rhn. Egra, stad. Se H e d j i r. Egregia, löt. Se Alger, fig. 6 A, och L a-minariacese. Egremont [e^remånt], stad i engelska grefsk. Cumberland, vid Eden, 8 km. s. ö. om Whitehaven, nära Irländska sjön. Järnmalm och kalksten brytas i närheten. 6,584 inv. (1921). Egremont [e^remånt], earler af. Se W y n d-h a m 2. Egri Palanka, stad i Jugo-Slavien (Serbien) inom det 1913 från Turkiet förvärfvade området (vilajetet Kosovo), vid floden Kriva, nära bulgariska gränsen, 80 km. ö. n. ö. om Skoplje. 5,000 inv. E., först turkisk, sedan serbisk gränsfästning, intogs Öfre Egypten Nedre Egypten Öp ^ y ^ ^ ~ ^3 . W {Y1 .- ' ff Distrikt iro . Kvkm. 109 Inv. Inv. på 1 kvkm . 790,939 - 444,617 - 30,984 - 91,090 - 30,996 - 892,246 199,6 955,497 279 986,643 378,7 1,659,313 252,8 528,581 570 1,072,636 683,6 981,197 493,3 253,340 582,4 452,893 427,7 507,617 292,9 863,234 578,6 524,352 508,6 840,317 430,3 763,922 453 exandria ............. 49 miette ................ 28 nalområdet (Port Said Dch Ismailia) ..... fi BS ......... ..... fi Behere (Beheira) ...... 4,470 Charkieh (Sharqiya).. 3,424 Dakahlieh(Daqahliya) 2,605 Gharbieh (Gharbiya) 6,563 Kaliubije(Qualyubiya) 927 Menufije (Menufiya).. 1,569 Assiut (Asyut) ...... 1,989 Assuan (Aswån) ...... 435 Beni Suef 1 fiftO Faium ............... ... 1,733 Girge (Girga) 1,492 Gise (Giza) . . 1 031 Keneh (Quena) .. Minie (Minva) ..... .... 1,953 .... 1,683 17 okt. 1915 af bulgarerna, men återtogs i slutet af sept. 1918 af ententearmén. H. J-dt. * Egypten, numera själfständigt konungarike, omfattar enligt vanligaste beräkningar 906,430 kvkm. (hvartill komma däri ej inräknade ökenområden 35,362 kvkm.) med 12,750,918 inv. (1917; enl. uppskattning 1922 13,551,000). Dess nuv. administrativa indelning framgår af följande tabell, hvari dock endast den bebyggda delen ("kulturlandet") till storlek angetts: Af den odlingsbara jorden (3,sa mill. har) voro 2,24 mill. har odlade 1921, och af befolkningen voro 62 proc. jordbrukare, hvaraf nära 92 proc. småbrukare. Af hvete skördades s. å. l,oo? mill. ton och af korn 0,26 mill. Äfven hirs och ris odlas i stor myckenhet. Af socker exporterades s. å. 7,471 ton för 5,6 mill. kr. och af bomull för omkr. 511 mill. kr. Jordbruket har i hög grad främjats genom fullbordandet af Assuandammen (se d. o.) 1912, genom nybyggning 1910 af den 1909 instörtade dammbyggnaden vid Menufijekanalen samt genom en mängd andra 1912 påbörjade arbeten för reglering af Nilens öfversvämningar. 1920 fastställdes en plan för nya storartade bevattningsanläggningar, som bl. a. innebar uppförande af en ny dammbyggnad vid Djebel Aulia, i närheten af Kartum, och en "barrage" vid Nag Hamadi, i öfre E., hvilka arbeten beräknas öka den odlingsbara jordarealen med omkr. 7,4 mill. har. Industrien har raskt utvecklats sedan 1912, då exporten af petroleum från Suesvikens stränder började (178,284 ton 1921). Stora oljeraffinaderier ha anlagts i Sues. Manganmalm bryts (55,065 ton 1921), och af fosfat erhöllos 122,024 ton s. å. 1922 exporterades för 11,36 mill. kr. tobak. Den de senaste årtiondena ofantligt ökade utrikeshandeln nådde s. å. 92,oso mill. egypt. pd värde, hvaraf 48,vie mill. pd för exporten. 87,9 proc. af utrikeshandeln gingo öfver Alexandria 1919. Järnvägarnas längd 1922 var 4,892 km. (med inräkning af Anglo-egyptiska Sudan 7,306 km.). 1915-16 kom E. medelst järnväg of ver Sinaihalfön och 1918 genom en svängbro öfver Sues-kanalen (borttagen 1921 såsom hinderlig för kanaltrafiken) i direkt förbindelse med Jerusalem. Åt s.