- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
471-472

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ehle, Nils Herman Nilsson-E. Se Nilsson-Ehle.

Ehlers, Edvard Lauritz, dansk läkare, f. 26
mars 1863 i Köpenhamn, blef 1891 med. doktor på
afh. Ekstirpationen af den syfilitiske initiallcesion,
studerade 1893–1909 vid skilda tillfällen på olika
trakter af jorden spetälskan och experimenterade
sedan 1921 framgångsrikt med ett nytt medel (vis-mut)
mot syfilis. E. var 1906–11 ledare af Frederiks
hospitals och Rigshospitalets klinik och är sedan 1911
öfverläkare vid Kommunehospitalet. Han är ordf. i
Dansk förening til könssygdom-menes bekaempelse
(sedan 1913) och i direktionen för Welanderhemmen. Han
har deltagit i det kommunala och politiska lifvet
(vänsterman). 1900–14 var han hufvudredaktör för
den internationella tidskr. "Lepra".

Ehrenberg [-bark], Victor, tysk rättslärd, f. 22
aug. 1851 i Wolfenbüttel, blef 1876 juris doktor
i Göttingen, 1877 docent där och 1882 professor i
Rostock, återvände 1888 till Göttingen som professor
samt flyttade 1911 till Leipzig, där han alltjämt
bekläder professur i tysk civilrätt och rättshistoria,
handels- och försäkringsrätt m. m. samt förestår
institutet för försäkringsvetenskap. Han är en
högt ansedd författare, särskildt på handels- och
försäkringsrättens område (Beschränkte haftung des
schuldners nach see- und handelsrecht, 1880, Die
riickversicherung, 1885, Die verantwortlichkeit
der versicherungsgesellschaft fur ihre agenten,
1892, Versicherungsrecht I, 1893, ingår i
K. Bindings "Systematisches handbuch der deutschen
rechtswissenschaft", Das "interesse" im
versicherungsrecht, 1915 m. fl. afh.). Han är
ock utgifvare af det stora verket "Handbuch des
gesamten handels-rechts" (började utkomma 1913). Måg
till R. v. Jhering (se denne), har E. (1894) utgett
dennes "Vorgeschichte der indoeuropäer" och är en af
utgifvarna af tidskr. "Jherings jahrbiicher fur die
dogmatik des biirgerlichen rechts", i hvilken han
själf offentliggjort flera afhandlingar.

C. G. Bj.

*Ehrenberg, Richard, dog i dec. 1921 i
Rostock. Hans tidskrift "Das Thünenarchiv" fick
snart till officiell titel "Archiv fur exakte
wirtschaftsforschung".

*Ehrenheim. – 2. P. E. dog 20 mars 1918. Han skref
Några minnen (1916).

Ehrenpreis [erenprajs], Markus, rabbin, författare,
f. 27 juni 1869 i Lemberg, Galizien, filos,
doktor i Erlangen 1895, därefter rabbin i Djakovår
och Esseg, Slavonien, blef 1900 öfverrabbin i
Bulgarien och 1914 i Stockholm. Han har författat
bl. a. afh. EmanationsleJire der kabbala des
i3. jahrhunderts, skrifvit essayer på hebreiska,
ty., sp. m. m. samt (jämte A. Jensen) redigerat
skriftserien "Nationernas bibliotek. Skildringar
av land och folk" (bulgarerna och polackerna 1918,
judarna 1920, ukrainerna 1921) och sedan 1920 "Judiska
litteratursamfundets skriftserie", hvaå ingår den
af E. tills, med R. Josephson utg. samlingen
"Nyhebreisk lyrik" 1870–1920.

*Ehrenreich, J. E. L., föddes 1722.

*Ehrenschiöld, Nils, har lämnat stoff till ett
treaktsskådespel af kapten E. von Horn, hvilket 1910
uppfördes på Sv. teatern i Stockholm.

*Ehrenstam. Släkten utdog 1920.

*Ehrenstrahl. 1. D. K. E:s Kurzer unterricht
utgafs 1918 af G. M. Silfverstolpe. Några af hans
taflor finnas återgifna i art. Hedvig Eleonora, Karl,
sp. 962, och Karusell.

Ehrenstråle, Helena Maria, sondotter till den i
hufvudarbetet omnämnde D. Ehrenstråle, skaldinna. Se Linnerhielm.

*Ehrenström. 1. J. A. E. Det rätta porträttet af
honom är här infördt, i st. f. det i hufvudarbetets
art., hvilket däremot framställer J. Fr. Aminoff
(se denne). Bägge porträtten äro tagna efter
den enda kända källan för dessa mäns konterfej,
näml. J. Pichlers kopparstick efter Bertons målning,
som framställer dem båda jämte G. M. Armfelt, inbegripna
i öfverläggning. Tillfogade namnunderskrifter på
kopparsticket äro omkastade, hvilket föranledt ovisshet
och misstag på mer än ett håll.
– 2. Marianne E. Se H. Schück, "Den sista
gustavianska hovdamen" (1919), och A. Blanck i
"Anna Maria Lenngren" (1922), där skalden Leopolds
svärmeri för henne och dikter om henne behandlas.

Ehrensvärd. Om Samfundet Ehrensvärd se d. o. Suppl.

3. K. A. E. Hans Brev utgåfvos 1916–17 i 2 bd af
Gunhild Bergh.

8. Karl August E., grefve, son till E. 7,
sjömilitär, f. 16 sept. 1858 på Tosterup,
Kristianstads län, blef underlöjtnant vid flottan
1878, kommendör 1905, konteramiral 1910 och
Viceamiral 1917. Han kallades vid den partiella
ministerkrisen i dec. 1907 till statsråd och chef
för Sjöförsvarsdepartementet i Lindmans ministär
samt innehade denna befattning intill juni 1910,
då E. afgick, närmast på grund af, att riksdagen
ej beviljade begärda anslag för nybyggnad af
örlogsfartyg. 1910–16 var E. stationsbefälhafvare
i Stockholm, 1916–18 inspektör af flottans
öfningar till sjöss, 1919 högste befälhafvare för
kustflottan och senare s. å. befälhafvande amiral
och stationsbefälhafvare i Karlskrona. Han blef 1892
led. och 1908 hedersled. af Örlogsmannasällskapet
samt 1905 led. af Krigsvet. akad. E. var led. af
kommittén för mariningenjörkårens omorganisation
(1904) och är ordf. i flottans pensionskassas
direktion (sedan 1919) m.m.

9. Johan Jakob Albert E., grefve, den föregåendes
broder, diplomat, f. 9 maj 1867 i Göteborg, blef
filos. kandidat i Lund 1887 och juris doktor 1895
på afhandlingen Om verkan af utländsk
straffdom i straffrättsligt hänseende. Han blef 1903
assessor i Svea hofrätt, 1905 expeditionssekreterare
i Civildepartementet och var febr. 1906–juni 1908
kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet. E. blef
envoyé i Bruxelles och Haag juni 1908, i Washington
okt. 1910 och var minister för utrikes ärenden i den
andra ministären Staaff okt. 1911–febr. 1914.
Han var därefter envoyé i disponibilitet och anlitades
som sakkunnig angående fideikommissbestämmelser,
blef aug. 1915 t. f. envoyé i Bern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free