483 Ekeberga-Eken 484 gar i straffen för fosterfördrifning och barnamord, dels ock straffskärpning för djurplågeri, vidare förslagen till lag om förvaltning af bysamfälligheter samt om egogränser (samtliga utom det sistnämnda i hufvudsak antagna af riksdagen). Med den öfriga ministären afgick han 13 okt. 1921. Han är sedan 19 april 1923 justitieminister i ministären Trygger. E. är led. af Landtbruksakad. (1911). c- G- BJ- *Ekeberga är nu eget pastorat i Uppvidinge kontrakt. 'Ekeblad. - 2. J. E. Hans Bref (1. "Från Kristinas och Cromwells hof", 1911; 2. "Från Karl X:s fälttåg samt lifvet i hufvudstaden", 1915) ha utgetts af N. Sjöberg. - 5. K. J. E. Hans dagböcker, 8 bd, omfatta åren 1760-66 och 1792- 1807. De förvaras i K. biblioteket. *Ekeby. - 3. Arealen är 11,279 har. 3,888 inv. (1922). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. - 5. Ekeby, Rinna och Blåvik. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. *Ekebyborna är nu annex till Hvarf-Styra pastorat i Linköpings stift, Aska kontrakt. Ekebybruk, tegel- och kakelfabrik i Bondkyrka socken vid Uppsala, tillhörig Uppsala-Ekeby a.-b. Ekebybruks tegel- och kukelfabrik. (aktiekapital 1,900,000 kr.), sysselsätter 200 arbetare och tillverkar kakelugnar, mur- och taktegel till ett årligt värde af 1,3 mill. kr. Tax.-v. (1922) för jordbruksfastighet 96,900 kr. och för fabrikerna 1,139,000 kr. Bolaget eger dessutom i Uppsala en fabrik för tillverkning af kakelugnar samt en för stenkärl och keramik med ett sammanlagdt tax.-v. af 0,5 mill. kr. och sysselsätter i dessa 100 arb. med ett årligt tillv.-v. af 700,000 kr. O. Sjn. Ekecrantz, Tor Emanuel, farmaceut, högskolelärare, f. 18 jan. 1856 i Stockholm, aflade apotekarexamen 1880 samt tjänstgjorde därefter under en följd af år på apotek, men återupptog studierna och aflade 1893 mogenhetsexamen samt blef 1901 filos, doktor i Uppsala. 1904-21 var han professor i kemi och kemisk farmaci vid Farma-ceutiska institutet samt 1904-14 och 1918-22 tillika dess föreståndare. E. uppsatte 1897 "Svensk farmaceutisk tidskrift"., hvars redaktör han var t. o. m. 1906. E. var sekreterare i Farmaceutiska föreningen 1894-1902 och dess ordf. 1916-20. Han har skrifvit bl. a. Vårt farmaceutiska undervisningsväsen (1898), Studier öfver benzaldoximer och deras reaktionsprodukter med diazometan (gradual-afh., 1900), Kort lärobok i organisk kemi (1906), Den kemiska forskningens historia (1907), Lärobok i farmaceutisk kemi (1909 - 10), hvartill kommer ett betydande antal mindre arbeten hufvudsakligen öfver kemiska ämnen, publicerade i olika in- och utländska facktidskrifter. T. D. Ekedahl, Nils Valdemar, pedagog, historiker, f. 4 febr. 1869 i Dref, Kronobergs län, blef filos, licentiat i Lund 1895 och filos, doktor 1897 på afhandlingen Studier öfver egoismen och altru-ismen i Herbert Spencers etiska system. E. blef vid Kristianstads högre allm. läroverk 1904 adjunkt i historia, geografi och modersmålet och 1905 lektor i historia och filosofi, var rektor där 1904 - 17 och är från 1917 rektor vid Malmö högre allm. läroverk. Han var 1902-06 folkskolinspektör. Bland E:s skrifter märkas The principal causes of the renewal of the war between England and France in i 803 (i "Transactions of the Royal historical society", VIII, 1894), Läsebok i allmän geografi (1899-1900), Bidrag till tredje koalitionens bildningshistoria, 1803 - 1805, I (1902), Lärobok i allmän geografi (jämte K. Enghoff ; 1906) och Anteckningar i svensk statskunskap (1909; 3:e uppl. 1921). V.S-g. Ekehorn, Johan Gustaf, kirurg, universitetslärare, f. 21 mars 1857 i Tjureda, Kronobergs län, blef 1881 filos, kandidat och 1891 med. doktor i Uppsala, där han 1892 - 93 var docent i kirurgi. Efter att ha verkat som lasarettsläkare i Härnösand (1892-98) och Sundsvall (1898-1909) var han professor i kirurgi 1909 - 16 i Uppsala och 1916 - 22 vid Karolinska institutet i Stockholm. Han har författat ett antal uppsatser inom sitt fack (Sammanställning af fall från urinvägarnes kirurgiska sjukdomar, 1909, m. fl.) oc-h utgett K. G. Lennanders "Gesammelte werke" (3 bd, 1912). E. är led. af Vet. soc. i Uppsala (1913). 'Ekelund, Vilhelm, utgaf 1906 Grekisk bukett, fria tolkningar af grekiska dikter, aforism-och essaysamlingarna Antikt ideal (1909), Böcker och vandringar (1910; 2:a uppl. 1923), Båge och lyra (1912), Tyska utsikter (1913), Nordiskt och klassiskt (1914), Veri similia (2 dlr, 1915-16), Metron (1918), Attiskt i fågelperspektiv (1919), På hajsstranden (1922) och Sak och sken (s. å.). 1913 utkommo Valda dikter, 1921 E:s Dikter i 3 bd. E:s författarskap intar en plats för sig i den svenska litteraturen. Energiskt har han sträfvat att i knappaste möjliga form ge uttryck för sin åskådning och taga ställning till världslitteraturens förnämste. Hans grundstämning är ensamhetskänsla, en trotsig subjektivism, som med lidelsefull skönhetsdyrkan förenar ett ofta orättvist och sterilt hat mot naturer och uppfattningar, som han finner världsliga, svaga och ointellektuella. I sina senare arbeten har han visat mera värme och med sympati skildrat t. ex. Emerson. Idealet är för honom antiken, som han ser i en romantisk dager. Svårmodig och ojämn, dragés han till klarheten, lugnet och måttan. Se Book i "Essayer och kritiker 1913-1914" (1915), A. Werin i "Ord och bild" (1918) och A. Österling i "Dagens gärning" (1921). Eken, Stora och Lilla, öar i Vänern n. om Kållandsö, Skaraborgs län, tills. omkr. 4 kvkm., begränsa i s. sundet mellan Stora Vänern och Dalbosjön. Afståndet till Lurö skärgård i Värmland, s. om Värmlandsnäs, är här endast omkr. 3 km. O. Sjn.