* Ekenæs, J. Hans förnamn är Jahn (ej John). Ekengren, Vilhelm August Ferdinand, diplomat, f. 10 nov. 1861 i Stockholm, d. 26 nov. 1920 i Washington, aflade kansliexamen i Uppsala 1895, började 1896 tjänstgöra på konsulsbanan och var bl. a. t. f. vice konsul i New York 1899-1900 och 1902-03. E. blef andre sekreterare i Utrikesdepartementet 1905, var legationssekreterare i Washington 1906-12 (därunder längre tider chargé d'affaires) och från mars 1912 till sin död envoyé där. E:s stoft hemfördes till Sverige på amerikanska slagskeppet "New Hampshire", som anlände till Stockholm 15 febr. 1921. Ekensholm, herrgård i Dunkers socken, Södermanlands län, omfattar med det underlydande Röhl 6 2/5 mtl, med en areal af 1,356 har, hvaraf 457 har åker, tax.-v. 569,200 kr. (1922). Hufvudbyggnaden, som är belägen på norra stranden af sjön Dunkern, uppfördes på 1820-talet i italiensk stil med platt tak af frih. Knut Kurck. E. egdes under 1600-talet af släkterna von Masenbach, Lillie af Ökna och Schönberg, reducerades 1684, men utbyttes följande år och gick i arf till släkten Carpelan (till 1792), har sedan egts af bl. a. släkterna Kurck och von Friesendorff. Röhl var redan på 1540-talet säteri, men har senare lydt under Ånhammar och Åkers styckebruk. Nuv. egare är friherrinnan Eva von Stockenström. O. Sjn. Ekenstam, Karl Teodor af, sonson till den i hufvudarbetet nämnde Karl Teodor af E., riksdagsman, f. 17 aug. 1858 i Mogata, Östergötlands län, blef student i Uppsala 1878 samt efter 1883 där aflagd hofrättsexamen 1886 vice häradshöfding och 1896 häradshöfding i Gottlands södra domsaga, hvilken han 1913 utbytte mot Hammarkinds och Skärkinds domsaga i Östergötland. E. var 1902-07 vice ordf. och 1908-13 ordf. i Gottlands läns landsting samt 1908-13 ordf. i Visby stadsfullmäktige. Han har varit led. för Gottland af Första kammaren 1899-1915 och är sedan 1921 led. för Östergötlands läns valkrets af Andra kammaren samt har under denna tid tillhört resp. nationella partiet samt landtmanna- och borgarpartiet. Han har varit led. af skolutskottet 1899 och egnahemsutskottet 1904, konstitutionsutskottet 1905-07 och 1921, lagutskottet 1908-15 och 1922-23 (första lagutskottet) samt i många år kanslideputerad. E., som utgett mindre skrifter rör. arrendelagstiftning, blef 1905 led. af Landtbruksakad. T-s. Ekenäs, landskommun, Nylands län, Finland, Raseborgs domsaga och härad. Pastorat af 2:a klass, Raseborgs kontrakt, Borgå stift. 124 kvkm. 2,283 inv. (1921), svensktalande. O. B-n. *Eker heter numera Eiker och är deladt i 2 pastorat, Övre och Nedre Eiker. *Ekern bär numera namnet Eikeren. *Ekerö. 1. E. omfattar nu 4,562 har med 1,658 inv. (1923). Ekeviken, bukt på nordsidan af Fårön, Gottlands län, mellan Norsholmen och Holmudden. Lastageplats och lifräddningsstation med god ankarplats för de största fartyg. O. Sjn. *Ekgonin, farm. kem. Se äfven Atropin. Suppl. * Ekgren, K. E., var stadsfullmäktiges vice ordf. 1887-1904, lämnade 1907 sina befattningar i hypotekskassan och dog 19 jan. 1908 i Stockholm. Ekhagen, sinnesslöanstalt invid Karlshamn. Se Idiotanstalt, sp. 356. Ekhammar, herrgård i Grefbäcks socken, Skaraborgs län, omfattar med underlydande 7 mantal; areal 1,368 har, hvaraf 257 har åker, tax.-v. 355,000 kr. (1921) med kvarn, såg och bränneri. E. tillhörde på 1600- och 1700-talen släkterna Hård, Günther, Adelswärd och Malling m. fl.; nuv. egare sedan 1906 fru A. Carlson och fru H. Johansson. O. Sjn. *Ekhoff, Emil, upptog i nov. 1918 den ursprungliga stafningen Eekhoff. Han blef 1910 antikvarie vid Vitt. hist. o. ant. akad. och tog afsked 1911. Han har ytterligare utgett bl. a. S:t Clemens kyrka i Visby (1912) och Svenska stavkyrkor jämte iakttagelser över de norska samt redogörelse för i Danmark och England kända lämningar av stavkonstruktioner (1916) samt, med anslag af riksdagen, det monumentala verket Visby stadsmur (bd II, planscher, 1922; bd I, text, är under arbete). *Ekholm, N. G., utnämndes 1913 till professor och föreståndare vid Statens meteorologiska centralanstalt, tog afsked 1918 och dog 5 april 1923 i Stockholm. Bland hans arbeten må ytterligare nämnas Beräkning af luftens månadsmedeltemperatur (1916). I Nordisk familjebok skref han en mängd artiklar, af hvilka Väderlek och Väderleksförutsägelse belysa också hans egen verksamhet på området. E. var led. äfven af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1910) och Landtbruksakad. (1914). Ekholm, Erik Eskil Gunnar, arkeolog, universitetslärare, f. 13 mars 1884 i Knifsta, Uppsala län, student 1903, amanuens vid universitetsbiblioteket 1910 (1907) samt filos. doktor och docent i nordisk och jämförande fornkunskap 1915, allt vid Uppsala universitet, har särskildt egnat sig åt utforskandet af stenålderskulturen (framför allt i Uppland) samt af de svenska hällristningarna från bronsåldern. Bland hans arbeten märkas Studier i Upplands bebyggelsehistoria. I. Stenåldern (1916), II. Bronsåldern (1921), bägge i Uppsala univ:s "Årsskrift", och Upplands hällristningar (1915) samt en rad uppsatser i "Fornvännen", "Ymer" och "Upplands fornminnesförenings tidskrift". Från hans hand stammar äfven en värdefull "Bibliographia Monteliana" (1922). T. J. A. *Ekipage. Numera används ordet äfven som sportterm i betydelsen ryttare med häst (vid kapplöpningar) samt om motorcykel med sidvagn ("sidvagnsekipage"). Ekkerö, hamnplats. Se Nordvaranger. *Eklund, P. G., dog 29 dec. 1911. - S. å. hade han fått emottaga en samling "Skrifter tillägnade P. G. E." Ur E:s föreläsningar och skrifter sammanställde L. Wollmer 1914 en Evangelisk troslära.