utsträckning tagits i anspråk för kommittéarbeten. Han har varit led. af den s. k. understödsföreningskommittén, af kommittéerna för sjuksköterskeväsendets ordnande, ang. statens oberoende af rusdrycksmedlen, nykterhetskommittén (1911--20), försvarskommissionen af 1918, kommittén för alkoholistanstalternas ordnande (1919) och för vård åt sedligt försummad kvinnlig ungdom samt är f. n. led. i kommittéerna för kommunikationsverkens lönereglering (ordf.), kvinnliga tjänstemäns löne-ställning, försvarsrevisionen, 1922 års löneregleringskommitté samt kommittén för riksdagsarbetets organiserande. Se "C. E., en hyllningsskrift på 50-årsdagen" (1922). T--s. Ekman, Sven Petrus, zoolog, f. 31 maj 1876 i Uppsala, student 1895, filos, doktor 1904 i Uppsala, docent i zoologi där 1904--09 samt från 1916, blef lektor i biologi och kemi 1909 vid Jönköpings högre allm. läroverk och 1916 vid Uppsalas. E. intar särskildt på den zoogeografiska sötvattensforskningens område en rangplats bland samtidens zoologer. Dessutom har han vid sina forskningar kommit in på och med erkänd framgång behandlat allmänna frågor af aktuell betydelse, såsom rörande plankton, reliktformer (se d. o.), polytop artbildning (se Konvergens. Suppl.). Bland hans många arbeten må nämnas Die phyllopoden, cladoceren und freilebenden copepoden der nordschwedischen hochgebirge (1904), Cladoceren und copepoden aus antarktischen und subantarktischen binnen-gewässern (1901--03), Über das crustacéenplankton des Ekoln und uber verschiedene kategorien von marinen relikten in schwedischen binnenseeen (1907), Artbildung bei der copepodengattung Limnocalanus durch akkumulative fernwirkung einer milieuverän-derung (1913), Studien uber die marinen relikte der nordeuropäischen binnengewässer (3 afh., 1913--14), Die bodenfauna des Vättern, qualitativ und quantitativ untersucht (1915) och Djurvärldens utbredning shistoria på den skandinaviska halfön (1922), hvilket senare arbete belönats med Letterstedtska priset. Till kännedomen om Sveriges ryggradsdjur har E. lämnat uppmärksammade bidrag i bl. a. Die wirbeltiere der ar kti sch en und subarktischen hoch-gebirgszone im nördlichen Schweden (1907). Dessutom har han författat bl. a. Norrlands jakt och fiske (i "Norrländskt handbibi.", 1910). L--e. *Ekman (sp. 111). 1. Karl E. var 1907-12 föreståndare för Helsingfors' musikinstitut, 1912- 20 dirigent för Mus. sällskapets i Åbo symfoniorkester och blef 1920 kapellmästare vid Svenska teatern i Helsingfors. Ekman, Frans Gösta Viktor, skådespelare, f. 28 dec. 1890 i Stockholm, debuterade 1908 vid Oskarsteatern, tillhörde 1908--11 Rönnblads landsortssällskap och 1911--13 Nya teatern i Göteborg samt har sedan oafbrutet varit anställd vid Svenska teatern, hvarjämte han uppträdt som filmskådespelare och gästspelat både i svenska landsorten och i Finland. Af hans roller må nämnas hertig Friedrich i Stein och Hallers "Majolika", Alexej Csorny i Lengyels och Birös "Katarina II", Lyckoper, Felix Tanner i Dregelys "Frökens man", Gustaf IV Adolf i Munthes "Magdalena Rudenschöld", lord Essex i Brita von Horns "Kring drottningen", Hadeln i Heibergs "Kärlekens tragedi", Billy i "Den gröna hissen", Fredrik den store i Presbers och Steins "Kungens dansös", Tonio i Bourdets "Herdestunden" och Delevis i Galsworthys "Vi och de våra". -- E. har trots sin ungdom medhunnit ett stort antal roller. Hans scenlyckliga yttre och sympatiska uppträdande gjorde honom till en idealisk förste älskare, och han har länge fått nästan uteslutande sådana uppgifter, i hvilka han snabbt vardt en af de mest uppskattade publikgunstlingarna. På senare år har han haft flera tillfällen att visa, att han äfven kan göra skarpt konturtecknade gestalter (juden Delevis, Fredrik den store som gubbe) och äfven visat en originell verkningsfull humor, som rår med både komedien och farsen. R--n B. Ekmans, Oscar och Maria, sjukhus, upprättadt genom donation af J. Oskar Ekman (se Ekman 3, äfven i Suppl.), beläget i örgryte, Göteborg, har plats för 50 patienter, företrädesvis från Örgryte församling. Eknön. 1. En 2 kvkm. stor ö i Slätbaken, 3 km. ö. om Stegeborg mellan Ettersundet i n. och Pålsundet i s., begränsar Slätbaken mot ö. mot Tränöfjärden. -- 2. En omkr. 10 kvkm. stor ö i Kalmar län, 16 km. s. s. ö. om Västervik. 1--2. O. Sjn. *Ekolsund såldes efter hof jägmästare Setons död 1911, gick genom flera händer och eges nu af C. Kempe. Ekolsundsviken. Se Mälaren, sp. 238. *Ekonomidepartementet i Finlands senat motsvaras numera af statsrådet; den administrativa rättskipningen, som jämväl ålåg departementet, tillkommer numera Högsta förvaltningsdomstolen (se d. o. Suppl.). O. B--n. Ekonomiska rådet, ett i nov. 1920 tillsatt, i okt. 1921 upplöst råd af 10 af K. M:t utnämnda ledamöter, hade till uppgift dels att stå till chefens för Finansdepartementet eller annan statsrådsledamots förfogande för muntlig rådplägning i ekonomiska frågor af statsfinansiell eller annan art, som hänskötos till rådet, dels att på anmodan afge skriftliga uttalanden i sådana frågor. Sedan april 1921 hade det ej varit sammankalladt. Ekonomisk förening. Se Förening (äfven i Suppl.). Ekonomisk geografi. Se Handelsgeografi. Ekonomisk karta. Se pl. II till art. Kartbeteckningar. Ekorrdörren, fjällpass i Undersåkers socken, Jämtland, nära norska gränsen, i n. begränsadt af Sylfjällen, i s. af Ekorrhammaren (1,445 m. ö. h.). O. Sjn. *Ekoverk. Se vidare Fjärrverk. Suppl. Eksingdalselven, flod, som flyter genom den långa, fr. v. till ö. gående Eksing(e)dalen, n. om Vossedalföret, och faller ut i Osterfjorden, n. ö. om Bergen, Norge. E:s alla vattenfall uppges i utbyggdt tillstånd representera 81,000 eff. hkr. K. G. G. Eksing(e)dalen. Se Eksingdalselven. Suppl. *Eksjö har nu en areal af 2,181 har, hvaraf 1,789 har land, med 6,267 inv. (31 dec. 1922), af hvilka betydligt mer än hälften bodde å villor och lägenheter utom den egentliga staden. Sedan 1915 har staden 4-årigt kommunalt gymnasium (sedan 1919 samgymnasium) med både latin- och reallinje. En ny läroverksbyggnad, inrymmande realskolan och gymnasiet, färdigbyggdes 1911.