Eksjös vapen.

skolan är numera 8-klassig. Ung. 3 km. s. v. om staden och på dennas område ligger "Jönköpings läns tuberkulossjukhus vid Eksjö" med plats för 113 patienter (invigdt 1915). E. är numera förläggningsort äfven för Kalmar regemente, hvilket 1920 inflyttade i sina nybyggda kaserner (se vidare Kalmar regemente. Suppl.). Af bankinrättningar finnas: E. sparbank, afd.-kontor af Smålands ensk. bank, A.-b. Sydsvenska banken och A.-b. Nordiska handelsbanken, hvilken i sig upptagit den i hufvudarbetet omnämnda Eksjö folkbank. Staden har 2 half veckotidningar, "Eksjötidningen" (höger) och "Smålandstidningen" (frireligiös och nykterhetsvänlig), hvardera med eget tryckeri. -- 1915 öppnades Eksjö--Österbymo järnväg (se d. o. Suppl.). Vid val till Andra kammaren hör E. till Jönköpings läns valkrets. -- E:s stadsvapen är numera fastställdt så, som ofvanstående fig. utvisar. And. Bjering. *Eksjö landsförsamling omfattar nu 10,603 har. 1,354 inv. (1923). Eksjö--Österbymo järnväg (sign. E. Ö. J.), smalspårig (0,891 m.), 34,6 km. lång, inom Jönköpings och Östergötlands län belägen järnväg, som eges och trafikeras af Eksjö-Österbymo järnvägs-a.-b., Eksjö. Järnvägen, som utgår från Eksjö station å Nässjö-Oskarshamns järnväg samt är framdragen i hufvudsakligen nordöstlig riktning genom Eksjö, Västra Eyds och Sunds socknar till österbymo marknadsplats inom sistnämnda socken, koncessione-rades 14 maj 1910 åt enskilda personer och öfver-läts 15 aug. 1913 å Eksjö-Österbymo järnvägs-a.-b. samt öppnades för trafik 18 dec. 1915. Vid 1921 års slut utgjorde den bokförda byggnads- och förrådskostnaden 1,427,036 kr., hvaraf för banan med husbyggnader 1,227,548 kr. och för rullande materiel 190,471 kr. Aktiekapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 707,800 kr. F. P. *Eksta. Till E. pastorat höra nu som annex utom Sproge äfven Levede och Gerum. *Ekstrand, Å. G., var öfveringenjör 1907--09 i Kontroll- och justeringsstyrelsen och 1909-13 i Kontrollstyrelsen. 1920--21 var han preses i Vet. akad. Ekstrand, Erik Einar, diplomat, f. 22 dec. 1880 i Nyköping, blef juris kandidat i Uppsala 1904, attaché i Utrikesdepartementet 1907, innehade flera konsulsuppdrag, bl. a. som konsul i Kiga 1913--16 och t. f. konsul i Chicago 1916--17, blef 1918 t. f. chef för Utrikesdepartementets handels-afdelning och legationsråd, var 1919--21 vice verkställande direktör i Stockholms superfosfatfabriks-a.-b. och är sedan dec. 1921 generalkonsul och chef för Utrikesdepartementets personal- och administrativa afdelning. E. visade rådighet och energi som chef för Svenska Röda korsets hjälpexpedition till hungerområdet i Samara 1921--22. V. S--g. Ekström, Johan (John) Petrus, teckningslärare, f. 8 aug. 1858 i Stockholm, utexaminerad från konstakademien 1879, blef efter tjänstgöring vid olika läroanstalter teckningslärare vid realläroverket å Norrmalm 1882. E. har tagit intresserad andel i den reformering af undervisningen i teckning vid våra läroanstalter, som egt rum under de senare årtiondena. Vid flera tillfällen har han som sakkunnig deltagit i officiella utredningar rörande denna undervisning, och som ledare af ett stort antal fortbildningskurser för lärare vid folk- och småskolor har han bidragit till att ge reformtankarna och de nya metoderna spridning bland de vidaste kretsar. E. har hopbragt utomordentligt rika och intressanta samlingar af skolhistoriskt värde och särskildt egnade att belysa tecknings- och välskrifningsundervisningens utveckling. Han har utgett en rad läroböcker och uppsatser rörande teckningsundervisningen. K. E. S--g. Ekström, Gunnar, präst, f. 7 nov. 1859 i Gunnilbo, Västmanland, blef student i Uppsala 1881, aflade teor. teol. examen 1885 och prästvigdes 1886. Han var komminister i Multrå, Härnösands stift, 1887-90, blef 1899 2:e och 1907 l:e komminister i Falun samt 1908 kyrkoherde där och 1911 kontraktsprost i Falu kontrakt. E. utnämndes till teol. doktor 1917 och var preses vid prästmötet i Västerås 1919. I samtliga kyrkomöten 1903--20 har E. representerat Västerås stift. Som komminister i Falun väckte E. genom talangfulla och sakligt starka inlägg en större allmänhets uppmärksamhet på åtskilliga missförhållanden i svenska prästerskapets aflöningssätt, särskildt komministrarnas svältlöner, och påyrkade en jämnare fördelning af de prästerliga inkomsterna. Han insattes i den stora prästlöneregleringskommittén 1897 och deltog i dithörande utredningsarbete, ända till dess de nya löneregleringslagarna för prästerskapet 1910 antogos. öfver hufvud har E. med lifligt intresse egnat sig åt och ingripit i aktuella kyrkliga angelägenheter. Inom den 1903 bildade Allmänna svenska prästföreningen har han spelat en betydande roll. Sin stämma har han gjort hörd genom ständiga inlägg i tidningspressen, framför allt i "Svensk kyrkotidning", till hvars redaktion han tidtals hört. Bland hans särskildt utgifna skrifter må nämnas Om prästernas studier (synodalafh., 1920). E. M. R. Ekström, Alfred, elektrotekniker, affärsman, f. 4 nov. 1873 i Viksta, Uppsala län, student 1892, filos. doktor i Uppsala 1897, genomgick högsta årskursen af elektrotekniska afd. vid Polytechnikum i Zürich, där han sedan 1898 var assistent i elektroteknik. 1899 tjänstgjorde han som assistent i fysik vid universitetet i Kiel. S. å. anställdes han vid A.-b. Telefonfabriken i Stockholm, blef dess disponent 1900 samt tjänstgjorde 1901--06 hos A.-b. L. M. Ericsson & Co. 1906 grundade E. och var 1906--21 verkst. direktör för Hemsjö kraft-a.-b. (se d. o. med fig.), hvilket han utvecklade till ett i sydöstra Sverige dominerande företag. E. har i samband därmed nedlagt ett förtjänstfullt arbete för landtbrukets elektrifiering. Sedan 1906 är E. äfven verkst. direktör i Djupafors fabriks-a.-b. och A.-b. A. H. Ekström. Han har i facktidskrifter publicerat ett stort antal afh. och föredrag rörande elektrotekniska frågor. Fmn. Ekström, Martin, militär, f. 7 dec. 1887 i Möklinta socken, Västmanlands län, blef 1905