509 Elektricitetsverksföreningen- Elektriska anläggningar 510 Amerika, Tyskland och England. Utvecklingen synes här liksom i Schweiz, Bajern m. fi. länder med riklig tillgång på vattenkraft gå i den riktningen, att naturkraftens ombildning till elektrisk energi försiggår vid de s. k. kraftverken, som sinsemellan förenas medelst högspänningskraftlednin-gar (en "riks-samlingsskena"), från hvilka de egentliga elektricitetsverken i sin ordning uttaga energi, som sedan transformeras och eventuellt omformas till likström för distribuering till konsumenterna. Som komplettering af i hufvudarbetets art., sp. 218 o. f., lämnade uppgifterang. Stockholms elektricitetsverk må nämnas, att 1907 insattes i ångcentra- Elektricitetsverksf öreningen. Se Svenska elektricitetsverksföreningen. Elektrld. Se Elektron, sp. 367. Elektrifiering, applicering af elektrisk drifkraft inom olika områden, t. ex. landtbrukselektrifiering, järnvägselektrifiering. Ordet används äfven helt generellt, t. ex. Sveriges elektrifiering, och betecknar då en genom planmässigt utbyggande af kraftstationer och kraftnät öfver landet förberedd utvidgad användning af elektrisk drifkraft inom skilda grenar af industriell och social verksamhet. Se Elektrisk ar b e t s of v er f ö r in g, Elektrisk landtbruksdrift, Elektriska järnvägar. Suppl., och Vattenkraftverk. J- K-r. Stockholms elektricitetsverk: maskinsalen i Värta-elektricitetsverket. len vid Värtan (jfr fig.) 2 ångturbingeneratorer ä 1,500 kw., 1909 2 st. ä 6,000 kw., 1914 l ä 7,500 kw. och 1917 ytterligare l ångturbingenerator ä 10,000 kw. Tills, med de förut befintliga 3 kolf-ångmaskinerna å 1,500 kw. är ångverkets sammanlagda effekt 37,000 kw. 1912-18 byggdes Untra-verket (se d. o.), som vid Värtaverkets 6,000 volt samlingsskenor kan lämna en effekt af omkr. 30,000 kw. 23 dec. 1919 levererades för första gången elektrisk energi till Stockholm från detta vattenkraftverk. Yid Brunkebergsverkets ledningsnät ändrades spänningen från 2 x 110 till 2 x 220 volt, och i samband därmed ombyggdes verket 1911 och 1912 till understation. Elektricitetsförbrukningens stegring i Stockholm framgår af följande siffror: - 1907 1912 1917 1922 Jfr Vattenkraftverk och Ånganlägg-n i n g. A. W-m. Total förbrukning i mill. kwt Däraf 3-fasenergi till industrien 13,281 __ 24,700 0,938 50,759 18,612 78,907 24,902 *Elektriska anläggningar ha i vårt land under de senaste åren gjorts till föremål för icke så få lagbestämmelser, bland hvilka här må nämnas följande: 1) Den i hufvudarbetet, sp. 231, omtalade föreskriften om skyldighet att söka K. M:ts tillstånd för utförande af elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd ("radioanläggning", jfr T e l e g r a f, sp. 755-756; hit hör också s. k. broadcasting) har - med anledning af den internationella radio-telegrafkonventionen i Berlin 3 nov. 1906 (numera aflöst af konventionen i London 5 juli 1912) - genom lag 31 aug. 1907 utsträckts äfven till dylik anläggning å svenskt fartyg, som ej är stationärt (där förut radioanläggning var fri). För användning af radioanläggning å främmande, icke stationärt fartyg inom svenskt hamnområde eller eljest å svenskt territorialvatten gäller numera en särskild k. kung. 13 maj 1921. Under Världskriget måste äfven i vårt land iakttagas vissa strängare bestämmelser ang. radio-telegrafering och -telefonering. - 2) Hvad angår expropriation för elektrisk anläggning innehåller nu gällande lag i ämnet 12 maj 1917 (se Expropriera. Suppl.) särskilda bestämmelser om expropriation för elektriska svagstromsledningar (telegraf- och telefonlednin-