- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
511-512

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Elektriska anläggningar - Elektriska automobiler - *Elektriska järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

511 Elektriska automobiler-Elektriska järnvägar gar e. d.), afseende att dels möjliggöra förenkling af expropriationsförfärandet i vissa punkter, dels reglera ändring eller flyttning af ledningarna. I samband med nu nämnda lagstiftning genomfördes ock vissa ändringar i lagen om elektriska anläggningar 27 juni 1902, till hvilken lag numera bestämmelserna om expropriation för starkströmsanläggningar sammanförts (jfr hufvudarbetet, sp. 232 -233). - 3) Det koncessionstvång, som enligt 1902 års lag bestod för medelspännings- och hög-spänningsanläggningar (se hufvudarbetet, sp. 233), har genom lagändring 31 aug. 1907 lindrats i fråga om dels sådana anläggningar å egen mark, dels rena distributionsledningar, förutsatt i bägge fallen, att allmän väg eller farled ej beröres och att öfverens-kommelse med husegare i anläggningens närhet träffats. - 4) Slutligen är att nämna den nya lagstiftningen om registrering af elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m. m. (en lag med vissa bestämmelser i nu sagda ämnen äfvensom en rad följdförfattningar, samtliga 22 juni 1920). Denna lagstiftning, tillkommen efter framställning af 1907 års riksdag, har hufvudsakligen följande syften: a) Genom registrering hos Kommerskollegium skall kunna till en rättslig enhet (en fast egendom) sammanföras en hel starkströmsanläggning. Såsom tillbehör till den fastighet, hvarå anläggningens hufvudstation finns, skola nämligen då anses de därmed förbundna, samma egare tillhöriga ledningarna och understationerna (transformator- och omformarstationer e. d.) å främmande mark äfvensom rättigheten att begagna denna mark för ledningarna eller understationerna. En följd däraf blir, att inteckningarna i förstnämnda fastighet omfatta jämväl ledningarna och understationerna; det blir vidare uteslutet, att dessa utmätas och försäljas särskildt för sig. b) Aftal om leverans af elektrisk energi (om "rätt till elektrisk kraft") må intecknas i den fastighet, hvarifrån energien skall levereras, likvisst blott om denna fastighets egare det medgett. Genom inteckningen tryggas rätten till elektrisk kraft liksom en nyttjanderätt (se I n t e c k-ning, sp. 752, 753-754). c) Äfven ett icke in-tecknadt aftal om upplåtelse af rätt till elektrisk kraft från fastighet skall, så framt det är skriftligen upprättadt, gälla gentemot ny egare af fastigheten, obetingadt om denna frivilligt öfverlåtits, och under vissa omständigheter jämväl efter försäljning å exekutiv auktion, d) Kraftabonnent, som ej erhållit honom tillförsäkrad myckenhet elektrisk kraft, kan under särskilda förutsättningar hos öfverexeku-tor utverka anordnande af tvångsförvaltning af den elektriska anläggningen. Onekligen präglas ifrågavarande lagstiftning i mer än ett hänseende af det försöksstadium, på hvilket man helt naturligt ännu befinner sig i fråga om lagligt reglerande af hithörande ämnen. Vunnen erfarenhet kommer tvifvelsutan att föranleda åtskilliga ändringar i lagstiftningen. C. G. Bj. Elektriska automobiler ha under de senaste åren nått en viss spridning för såväl person- som lasttrafik. Den elektriska automobilen drifves med hjälp af ett å densamma anbragt ackumulatorbatteri, vanligen af den lätta, alkaliska typen (Edison eller Jungner) med hjälp af en lågspänd (30--110 volt) likströmsmotor. Motorn placeras antingen i bilens tvärriktning med kraftöfverföring till hjulen med kedjor (se fig.) eller ock i längdriktningen med kraftöfverföring med kugg- eller skrufutväxling. Igångsättning och reglering af hastigheten ske med hjälp af startmotstånd och omkoppling af motorns

illustration placeholder Chassi till 2-tons elektrisk lastvagn.

fältlindning, eventuellt äfven genom omkoppling af batterispänningen. Elektriska bilar utmärka sig för stor enkelhet och driftsäkerhet med afseende på de maskinella anordningarna i förening med god ekonomi och skulle af denna anledning säkerligen nått en vida större spridning, om ej vissa praktiska svårigheter varit för handen beträffande ordnande af batteriladdningen. En allmän användning af dem förutsätter nämligen ett system af laddningsstationer tillräckligt tätt placerade för att motsvara batteriens aktionsradie, något som ännu ej knappast kunnat realiseras annat än inom stadsområden. På grund häraf har den elektriska bilens användning hittills inskränkts till städer och för transporter af mera regelbunden karaktär, såsom för vissa kommunala behof, för bryggerier, bagerier o. d. Äfven för omnibustrafik torde den ofta lämpa sig och har också inom detta område börjat finna användning. Särskildt i Amerika, där elektricitetsverken i viss utsträckning tagit sig an ej endast laddning, utan äfven underhåll af elektrobilar, har den därjämte funnit användning för privatbruk, på grund af sin utomordentliga lättskötthet och renlighet. Man har anledning att vänta en ytterligare utveckling och spridning af den elektriska automobilen, i den mån nämnda svårigheter med laddningsstationer för allmänt bruk bli afhjälpta och den elektriska bilens betydelse för ett rationellt utnyttjande af elektricitetsverkens s. k. öfverskottskraft vinner beaktande. J. K-r. *Elektriska järnvägar. Å utvecklingen af den elektriska järnvägsdriften har under de senaste årtiondena nedlagts ett intensivt arbete i olika länder. Före Världskriget genomförda järnvägselektrifieringar motiverades i regel mindre af ekonomiska än af trafiktekniska orsaker. I många fall gällde det att öka trafikkapaciteten genom ökning af tågens vikt och hastighet utöfver hvad vid ångdrift kunde uppnås, i andra fall att häfva olägenheten af sot och rök å större bangårdar och infartslinjer (t. ex. New York central- och Pennsylvania-banornas hufvudstationer i New York); vid vissa tillfällen slutligen att möjliggöra ökad trafikfrekvens i tunnelpassager, som ej vid ångdrift kunnat nöjaktigt ventileras (t. ex. Simplon, Great northern railway). I några länder, såsom Schweiz och Sverige, ha nationalekonomiska synpunkter spelat in, i det att man haft för ögonen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free