Europa. Utvecklingen i Amerika synes tendera mot enmanssystemets tillämpning vid allt större vagnar. Interurbana spårvägar ha särskildt i Amerika hastigt utvecklats, framför allt sedan driftspänningen på en del nyare banor höjts till 1,200 volt, hvarigenom systemets aktionsradie afsevärdt ökats. Karakteristisk för utvecklingen af dessa amerikanska banor är den alltmer ökade användningen af stålvagnar, hvarigenom brandrisken väsentligt minskats och motståndskraften mot kollisionspåkänningar ökats. Öfver hufvud taget har de interurbana spårvägarnas materiel under senare år alltmer förstärkts, så att dessa banor ofta nog i verkligheten göra samma tjänst som vanliga järnvägar. Af särskildt intresse är den moderna utvecklingen af storstädernas snabbtrafiksproblem. Då det visade sig, att vanlig i gatornas plan förlagd spårvägstrafik på grund af stark trängsel och otillräcklig körhastighet inom vissa delar af större städer ej nöjaktigt kunde fylla kommunikationsbehofvet, anlades (bl. a. i New York, Chicago, Berlin m. fl. städer) upphöjda banor (eng. elevated lines) på järnkonstruktioner öfver gatuplanet. Af estetiska och andra orsaker blefvo de emellertid mindre populära, hvarför man senare öfvergick till banor i under gatorna förlagda tunnlar (subways i de amerikanska storstäderna, tubes i London, untergrund i Berlin), som medge hög körhastighet, men ställa sig i allmänhet utomordentligt dyra i anläggning. En mellanform af snabbtrafiksbanor äro de s. k. försänkta banorna (ty. einschnittbahnen), som löpa under gatans plan i öppna kanaler och lämpa sig inom områden, där stadsplanen ännu kan anpassas för detta behof och tjäna som anslutningslinjer till de underjordiska banorna i mera centrala stadsdelar. Karakteristisk för alla slags moderna snabbtrafiksbanor är nödvändigheten att anordna elektrisk förregling af tågen, s. k. blockförregling, som medger utsändandet af en tät ström af tåg på en linje utan risk för kollisionsfara genom påkörning bakifrån (se Signal. Suppl.). Jfr Spårväg. J. K-r. Elektriska standardiseringskommittén. Se Elektrisk standardisering. Suppl. *Elektriska svängningar, fys. De elektriska svängningarna ha fått utomordentligt stor praktisk betydelse för den trådlösa telegrafien och telefonien (radiotelegrafi och radiotelefoni; se Telegraf, sp. 741--756, och Telefon, sp. 714). *Elektriska säkerhetsapparater. Den viktigaste nyheten på området är den 1909 af Siemens-Schuckert utbildade säkerhetsproppen för spänningar upp till 750 volt och strömstyrkor till 200 amp. Den liknar den gamla Edison-smältproppen, men har åtskilliga fördelar framför denna: den är i långt högre grad explosionssäker och är försedd med en afsmältningsindikator, hvarjämte oförväxelbarheten är bättre tryggad. Smältproppens ökade förmåga att släcka ljusbågen har ernåtts därigenom, att man fullständigt innesluter smälttråden i ett tjockväggigt porslinsrör, som kan uthärda mycket starkt tryck, och omger smältinsatsen, som i allmänhet utgöres af flera fina silfvertrådar, med kvartssand, som afkyler de vid smältningen bildade gaserna. Afsmältningsindikatorn utgöres af en liten metallbricka, som vid metallens smältning blir fri och, påverkad af en fjäder, faller ned i ett af ett glasfönster täckt hålrum i propphufvudet. Vid ett inträffande fel är en enda blick på centraltaflan, där alla säkerhetsmetaller äro anbragta, tillräcklig för att konstatera, på hvilken ledning felet är att söka (fig. 1). Oförväxelbarheten ernås därigenom,

Fig. 1. Säkerhetspropp med afsmältningsindikatorn nedfallen i propphufvudet. Fig. 2. (Öfverst) propphutvud, (i midten) smältpropp, (nederst) bottenkontakt.

att man omger bottenkontakten med en porslinsring, i hvilken smältproppens nedre del passar (fig. 2). Denna senare har större diameter vid högre strömstyrkor. I en bottenkontakt för en viss strömstyrka kan således väl en propp för lägre afsmältningsström, men icke för högre införas. Af ekonomiska skäl är säkerhetspatronen utförd i två delar, smältpropp och patronhufvud, af hvilka endast den förra behöfver ersättas, det senare är alltjämt användbart. Uppfinnaren har gett systemet namnet Diazed (af dia, oförväxelbarhet genom diameterpassning, z, förk. f. ty. zwei, tvådelad, näml. propp och hylsa, och ed, Edisongänga). A. W-m. Elektriska traktorer och trallvagnar (traktor af lat. tractare, kraftigt släpa fram) ha under

Elektrisk trallvagn. (Luth & Rosén, Stockholm.)

det senaste årtiondet, särskildt i Amerika, nått en betydande spridning på grund af mångsidigheten af deras användningsmöjligheter. Traktorerna utföras för bogsering af släpvagnar, å hvilka lasten anbringas, medan trallvagnarna anordnas med egen lastplattform. Båda typerna användas alltefter de lokala förutsättningarna framför allt vid hamnar och järnvägsstationer för transport af lättare gods samt inom större fabriker. En hel del typer af trallvagnar är i marknaden, skiljande sig med afseende på lastplanets dimensioner