Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 531-532 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Elektrisk belysning - Elektrisk bogsering - Elektrisk dispersion - Elektrisk dubbelbrytning - Elektrisk fartygsdrift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

välbekanta Geisslerröret, som var kändt redan på midten
af 1800-talet, kan sägas utgöra förebilden till dessa
lampor, hvilka äfven benämnas glimljuslampor. I vårt
land ha dessa lampor ej fått någon användning. De
ha numera endast historiskt intresse. Däremot ha
de lågvoltiga glimljuslamporna efter 1918 rätt
allmänt kommit till användning för reklamändamål,
som signallampor, nattlampor o. s. v. Till sin yttre
form likna lamporna vanliga glödlampor och utföras
för 220 volts spänning. De kunna användas för såväl
växelström som likström, men utföras endast för mycket
små effektbelopp, vanligen 5 watt. Ljusutbytet är
jämfordt med de vanliga glödlampornas mycket dåligt,
då en 5 watts lampa lämnar endast omkr. 1/3 hefnerljus
(sfäriskt medelvärde), motsvarande 15 watt per
hefnerljus. Att glimljuslamporna trots detta kommit
till användning, beror på, att volframglödlampor för
220 volt ej kunna utföras för mindre effekt än 16–18
watt. Elektroderna, som utföras af järnplåt, äro,
då lamporna användas för reklamändamål, utformade
till bokstäfver, stjärnor o. s. v., hvilka lysa
med ett svagt rödgult ljus i förtunnad neongas. På
grund af sin dåliga ekonomi kunna gifvetvis dessa
lampor ej konkurrera med volframglödlamporna för
vanliga belysningsändamål. Om elektrisk belysning
för fotografiska ändamål se Kvicksilfverlampa.
K. Ll.

Fartyg under bogsering genom slussen vid Gatun (Panamakanalen).

Elektrisk bogsering. För framförande af fartyg i
kanaler har i vissa fall elektrisk drifkraft kommit
till användning. Den vanligaste anordningen är
därvid bogsering med hjälp af elektriska lokomotiv,
löpande å skenor, förlagda utefter kanalbanken. En
typisk anläggning af detta slag och sannolikt den
hittills mest betydande finnes vid Panamakanalen
(se fig.). Fartygen framföras där genom slussarna
vanligen medelst 4 lokomotiv, som arbeta parvis,
ett på hvar sida framför och ett på hvar sida efter
fartyget. Kablar utlöpa från de främre lokomotiven
och fästas vid fartygets sidor nära
bogen; andra kablar förbinda de bakre lokomotiven
med fartygets akter. Kablarna manövreras genom
å lokomotiven anbragta speltrummor. Fartyget
bogseras af de främre lokomotiven, medan de bakre
ha till hufvudsaklig uppgift att hålla fartyget i
kurs samt att träda i funktion, då fartyget skall
stoppas. Bogseringsspåren äro försedda med kuggbanor,
i hvilka kugghjul å lokomotiven gripa in; därigenom
kommer lokomotivens dragkraft att begränsas endast af
motorernas öfverbelastningsförmåga. För tomgående
lokomotiv finnes ett returspår utan kuggbana, där
högre körhastighet används, sedan den för kuggbanan
afsedda drifanordningen urkopplats. Strömtillförseln
till lokomotiven sker med hjälp af i en kanal invid
spåren skyddadt anbragta kontaktskenor. Lokomotiven
äro utrustade med två 75 hkr motorer för
åkrörelsen och en 20 hkr motor för spelet.
J. K-r.

Elektrisk dispersion, fys., den spridning
motsvarande färgspridningen vid vanligt ljus (jfr
Dispersion), som inträffar, då elektriska vågor
med olika våglängd passera genom ett isolerande
ämne. Dispersionens storlek beror på förhållandet
mellan de respektive vågornas fortplantningshastighet
i luft och i ämnet i fråga. Dispersionen kan liksom
vid ljuset vara antingen normal, då brytningsindex (se
Ljusbrytning) växer, eller anomal, då brytningsindex
aftar med aftagande våglängd.
T. E. A.

Elektrisk dubbelbrytning, fys. Se Dubbelbrytning och
Kerr, J.

Elektrisk fartygsdrift. De tidigare försöken med
elektrisk drift af fartyg från om bord anbragt
ackumulatorbatteri som kraftkälla (se Elektriska
båtar) ha ej ledt till resultat af praktisk
betydelse. Däremot ha sedan ett 20-tal år tillbaka,
ehuru först på de senaste åren i större omfattning,
utförts anläggningar med elektrisk öfverföring
mellan fartygets kraftmaskin, i sådant fall antingen
ångturbin (jfr Ängturbin, sp. 1104) eller dieselmotor,
och propellern. Motiven för sådana sy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>