539 Elektrisk strålkastare-Elektrisk svetsning 540 är London och i hvilken ett stort antal länder, bl. a. Sverige, är representeradt. Kommissionen har upptagit äfven andra standardise-ringsfrågor på sitt program. Om standardisering af mera grundläggande natur, afseende spänningar, periodtal, profningsnormer o. s. v., endast långsamt och under stora vanskligheter kan genomföras internationellt, är detta i ännu högre grad fallet med standardisering af konstruktionsdelar eller typer. Dylik standardisering är därför än så länge till större delen nationell. I Sverige har sålunda genom den s. k. Elektriska standardiseringskommittén (konstituerad 1919 under samverkan mellan Svenska teknologföreningen och Sveriges elektroindustriförening) fastlagts svensk standard för isolerade ledningar, glödlampsfatt-ningar och pådrag för elektriska motorer, medan standardiseringsarbeten pågå (1923) å en hel del andra områden, såsom elektrisk banmateriel, trösk-vagnar, kokapparater m. m. I Tyskland har under de senaste åren standardiseringen af elektriska maskiner drifvits synnerligen långt, i det att bestämmelser fixerats rörande standardverkningsgrader m. m. Huruvida en så vidt-gående standardisering kan anses ur alla synpunkter lämplig, är ännu för tidigt att bedöma. J.K-r. 'Elektrisk strålkastare. Maugins strålkastare, med ljusbåge, är utmärkt af en egendomlig spegelkonstruktion för ljusknippets samlande. Spegeln består af en konvex-konkav glaslins, hvars konvexa yta är gjord speglande. Genom brytningen i linsen få de utgående reflekterade ljusstrålarna en med axeln parallell riktning. A. E-m. *Elektrisk svetsning (sp. 344). Man skiljer mellan bågsvetsning och motståndssvetsning. Bågsvetsning sker med hjälp af en mellan elektroder frambragt ljusbåge, som appliceras å svetsningsstället. Bågsvetsningen ställer jämförelsevis stora kraf på svetsarens skicklighet, emedan svetsningens jämnhet blir beroende af dennes förmåga att manövrera elektroderna. Den är att betrakta som en stålgjutningsmetod, kännetecknad af kontinuerlig smältning och gjutning, och på densamma ställas därför motsvarande fordringar: homogen finkornig produkt, fri från gasblåsor och insmält slagg samt

Fig. 1. Schema för ändsvetsning.

så obetydliga föroreningar som möjligt. För att ernå nödig stabilitet hos ljusbågen använder man vid likström på speciellt sätt lindade svetsningsgeneratorer, karakteriserade däraf, att deras spänning automatiskt inställer sig efter motståndet i yttre strömkretsen, samtidigt som de medge valfri inställning af magnetiseringen efter förefallande behof. Vid växelström användas likaledes speciellt konstruerade transformatorer med reglerbar spänning. -- Motståndssvetsningen kännetecknas däraf, att det för svetsningen nödvändiga värmet bildas genom strömöfvergång i beröringsytan mellan de föremål, som skola sammansvetsas. I princip skiljer man på elektrisk motståndssvetsning af tre slag: ändsvetsning, där de för svetsning afsedda arbetsstyckena fastsättas i två klämbackar och pressas mot hvarandra (fig. 1); punktsvetsning, som används i st. f. nitning af plåt och hvarvid kopparbultar leda strömmen till och från svetsningsstället, samtidigt som de trycka svetsningsstyckena mot hvarandra (fig. 2), samt sömsvetsning,

Fig. 2. Schema för punktsvetsning.

som utföres genom en tät rad af punktsvetsningar. Sömsvetsningen kan äfven göras så, att man ersätter punktelektroderna med rullelektroder, mellan hvilka de för hopsvetsning afsedda plåtarna valsas fram (fig. 3). Motståndssvetsningen lämpar sig för

Fig. 3. Anordning för sömsvetsning (med rullelektroder).

massfabrikation af kätting, rör, olika slags kärl o. s. v. Metoden är mycket enkel, och ingen särskild yrkesskicklighet kräfves för skötseln af de svetsningsmaskiner, som konstruerats på motståndsprincipen. Under de senaste åren har elektrisk svetsning nått en ganska betydande användning, bl. a. inom skeppsbyggeriet som ersättning för nitning, och det synes sannolikt, att denna arbetsmetod här kan få ett tillämpningsområde af stor omfattning. J. K-r.