Elektriskt elementarkvantum, fys., detsamma som enhetsladdning. Se Elektron. Elektriskt kraftfält. Se Fält 2 och Kraftfält. Elektrisk torkning har inom vissa industrier, t. ex. trämasseindustrien, kommit till användning för utnyttjande af elektrisk öfverskottskraft. Därvid förfares vanligen så, att en luftström får passera ett batteri af gjutjärnsmotstånd, hvilket upphettas af den elektriska strömmen. Den uppvärmda luften ledes därefter förbi den af en transportör framförda arbetsprodukten. J. K-r. *Elektrisk tågbelysning (sp. 346) har under de senaste 10 åren nått afsevärd utbredning, i väsentlig grad på grund af ökad insikt om faran af gasbelysning, hvilken ock numera på flera håll afskaffats i järnvägsvagnar. Elektrisk tågbelysning kan ordnas efter tre olika system: 1) ren batteribelysning med batteri på hvarje vagn; 2) på hvarje vagn en generator, drifven från en vagnsaxel och under gång laddande ett batteri, som afger ström, då vagnen står stilla; 3) central kraftkälla (omformare eller ångturbin) med ledningar, som gå genom tåget och reservbatteri på hvarje vagn. Batteribelysning är i princip synnerligen enkel. Batterierna insättas i lådor under vagnarna, anordnade på ett sätt, som särskildt lämpar sig för batteriutväxlingens underlättande. I vissa fall (preussiska statsbanorna, Norges statsbanor, franska nordbanan) laddas batterierna på sin plats i vagnarna genom anslutning till laddningsaggregat, som anbragts på bangårdarna. -- Systemet med från vagnsaxeln drifven generator uppfanns af Stone och började införas i England redan 1893. Härvid används en generator med två batterier, hvilkas inbördes samarbete regleras dels af en centrifugalanordning, dels af generatorns drifrem, som är så anordnad, att slirning uppträder, då belastningen stiger öfver ett visst värde. Systemet är jämförelsevis enkelt, men oekonomiskt. Ett annat dylikt system har förts i marknaden af den schweiziska firman Brown, Boveri & cie. Här används en generator parallellt med ett batteri; deras samarbete ombesörjes af en speciell regulator af komplicerad konstruktion, hvilken in- resp. urkopplar maskinen och i mån af behof äfven reglerar dess spänning, oberoende af hastigheten. Flera andra system finnas. I Amerika ha utbildats några system, vid hvilka i betydande utsträckning användas regulatorer af kolplattor, hvilkas motstånd varieras genom plattornas tryck mot hvarandra (Gould Simplex bliss och Safety electric light). De axeldrifna systemen torde hittills ha nått den största spridningen, men medföra vid vårt vinterklimat en viss risk med afseende på driftsäkerheten. -- Belysning från central kraftkälla har kommit till större användning hufvudsakligen i Amerika. Det vanligaste systemet består i anbringandet af en liten turbogenerator å lokomotivet, matad direkt från ångpannan. Samtliga vagnar måste vid detta system förses med genomgående ledningar och kopplingar. Anordningar äro träffade så, att lamporna kunna matas från de i vagnarna anbragta reservbatterierna eller från generatorn. Detta system är ganska ekonomiskt och lättskött och erbjuder vissa fördelar med hänsyn till elektrisk järnvägsdrift, då turbodynamon som kraftkälla utan vidare kan ersättas af en lämplig anslutning till det elektriska lokomotivets strömsystem. Till tiden före kriget voro hos skilda järnvägsförvaltningar i olika länder sammanlagdt omkr. 60,000 vagnar försedda med elektrisk belysning. I Sverige har denna belysningsmetod hittills fått föga spridning, men försök i större omfattning pågå (1923) vid Statens järnvägar. J. K-r. *Elektrisk ugn. Om Kjellins ugn se vidare Järnframställning i elektrisk ugn, sp. 401, och Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 553. Om Rennerfelts elektriska ugn se Rennerfelt, I., och Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 553. Om elektrisk ugn se äfven sistnämnda art., flerstädes. *Elektrisk uppvärmning. Inom industri och yrken har den elektriska uppvärmningen fått en ganska omfattande användning. Den elektriska saltbadsugnen för härdning af stålverktyg består af en chamotte-degel, innehållande ett salt (klorbarium eller klorkalium), genom hvilket en växelström ledes. Temperaturen i saltbadet blir synnerligen jämn och kan noga regleras, och de i badet nedsänkta föremålen äro fullständigt skyddade mot oxidation. Vid den elektriska nitvärmaren inspännes niten mellan ett par kontaktstycken, och genom densamma ledes växelström af låg spänning, omkr. 3 volt. Uppvärmningen försiggår mycket hastigt; så t. ex. värmes en 12 mm. nit af 30 mm. längd på 10 sekunder i en nitvärmare med omkr. 5 kw. effekt. Ugnar för varmlackering och emaljering ha i synnerhet i Amerika vunnit stor användning. Äfven den elektriska lödkolfven och limpannan ha sina särskilda företräden. Elektriska bakugnar för större bagerier äro mycket vanliga i Schweiz, där kraft under natten fås till billigare pris, och i Norge, där kraftprisen öfver hufvud taget äro mycket låga. Genom omsorgsfull värmeisolering har energiåtgången för bakning af mjukt groft bröd nedbringats ända till 0,45 à 0,3 kw.-timmar pr kg. bröd, beroende på ugnens storlek och antalet bakningar i följd. I förhållande till de fördelar, som vinnas (bättre och jämnare kvalitet, största renlighet, intet besvär med eldning och bortskaffande af aska samt obetydlig temperaturstegring i lokalen), spelar energikostnaden ingen afgörande roll. Äfven i Sverige har den elektriska bakugnen införts för bakning af knäckebröd. En sådan finns vid Tannefors i närheten af Linköping och en vid Öhmanska bageriet i Stockholm, båda för 70 kw. och en produktion af 100 kg. bröd pr timme. Ang. elektriska ångpannor se Ångpanna. Äfven inom bostaden och hushållet vinner det elektriska värmet alltmer insteg. För rumsuppvärmning är det naturligtvis mest öfverskottsenergi, som kan komma i fråga, oftast i samband med ackumulering (täljstenskaminer, kakelugnsinsatser), men någon allmännare användning af det elektriska värmet för detta ändamål torde icke vara att förvänta, åtminstone så länge den elektriska energien som nu alstras genom mekaniskt arbete. Däremot föreligga mycket stora möjligheter, då det gäller andra, mindre och så att säga mera kvalificerade värmebehof, t. ex. strykning, vattenvärmning i mindre skala samt matlagning. Det elektriska strykjärnet (se d. o.) är f. n. den mest använda elektriska värmeapparaten. En undersökning i Schweiz 1914 omfattande 28 elektricitetsverk med tills. 115,000 abonnenter visade, att 29 proc. af dessa använde