östan och västan (1908) och den historiska romanen Anckarström (2 bd, 3 uppl. 1910). Under samlingstiteln ”Historiska romaner” utkommo ”John Hall”, de båda böckerna om Gustaf IV Adolf och ”Anckarström” 1917--20 i ny uppl. Se biogr. af Jeanna Oterdahl i ”Ord och bild” 1922. Elkhorn [e′lkhån], flod i staten Nebraska, Förenta staterna, rinner upp i dess norra del och flyter omkr. 320 km. åt s. ö. till Missouris biflod Platte. *Elkin, W. L., lämnade direktorsplatsen vid Yaleobservatoriet 1910. Elkus [e′lkə′s], Abram Isaac, amerikansk jurist och diplomat, af judisk börd, f. 6 aug. 1867 i New York, var 1888--1916 praktiserande advokat i New York, juli 1916--juli 1917 amerikansk ambassadör i Konstantinopel, återgick därpå till advokatverksamheten och är sedan nov. 1919 domare vid staten New Yorks appellationsdomstol. E. utsågs hösten 1920 af Nationernas förbunds råd på amerikanska regeringens rekommendation till medlem af ”rapportörskommissionen” för Ålandsfrågan (se Åland, sp. 995) och besökte nov.--dec. s. å. med sina båda kolleger i kommissionen (Beyens och Calonder) Stockholm, Helsingfors och Åland. El-Ladikije, stad. Se Ladikije. Elland [e′lənd], stad i engelska grefsk. York, West Riding, 5 km. s. om Halifax. Textilvarutillverkning. Stora stenbrott. 10,554 inv. (1921). Ellberg, Ernst Henrik, musiker, f. 11 dec. 1868 i Söderhamn, utbildad vid konservatoriet i Stockholm och af J. Dente, var ord. altviolinist vid hof kapellet 1890--1905 och är sedan 1904 ord. lärare i kontrapunkt, komposition och instrumentering vid konservatoriet, med professors titel sedan 1916. Han har dirigerat åtskilliga baletter på K. teatern och innehade 1894-97 ett statens tonsättarstipendium. Bland hans kompositioner märkas Introduktion och fuga för stråkorkester, stråkkvintett (1895), symfoni i D dur (1897), 2 konsertuvertyrer, baletterna En sommaridyll (1898) och Askungen (1906) samt manskvartetter. Han blef 1912 led. af Mus. akad. E. F--t. El-Leddjun, geogr. Se Legio. Ellehammer, Jakob Christian Hansen, dansk mekaniker, f. 14 juni 1871 vid Vordingborg, har konstruerat flera nya motorer till flygning och cykling och var den förste, som på Europas fastland lyfte sig från jorden på flygmaskin (12 sept. 1906). P. E--t. *Elleholm. 1. Socknen omfattar nu 752 har. 414 inv. (1923). *Ellekulla, socken, heter numera enl. k. bref 2 juni 1908 Älekulla. *Ellerman line. Linjen hette vid grundandet 1840 Bibby line, inköptes 1870 af firman Fr. Leyland & co. och kallades Leyland line till 1902, när dess Medelhafstrafik med tillhörande fartyg förvärfvades af sir John Reeves Ellerman. f. 15 maj 1862, en af den brittiska rederirörelsens främsta män, upphöjd till baronet 1905. Hans firma behärskar nu City-, Ellerman-, Hall-, Bucknall-, Papayanni-, Westcott and Laurance- och Wilsonlinjerna med trafik på nästan alla delar af jorden, särskildt till Medelhafshamnar, Egypten, Indien, New York och (genom Wilson-linjen) skandinaviska hamnar. Ellestasjön, en 3 kvkm. stor sjö, 39 m. ö. h., i Söfde och Söfvestads socknar, Malmöhus län, omkr. 11 km. n. v. om Ystad i en vacker, skogbeväxt trakt vid öständan af Romeleåsen, af rinner genom Klingvallsån (Löddeån) till Öresund. O. Sjn. *Elliceöarna. På den lilla korallön, atollen, Funafuti företog man 1897, på initiativ och bekostnad af Royal society en djupborrning för att utröna korallkalkens mäktighet och därigenom vinna någon klarhet i fråga om korallrefvens bildning (se Korallref, äfven i Suppl.). Man borrade 1,114 eng. fot (340 m.) djupt och träffade i den öfre delen, 637 eng. fot (194 m.), lös korallkalk samt därunder hårdare, dolomitisk kalksten, bildad genom ombildning af korallkalken. Äfven i de djupaste delarna af borrhålet är kalkstenen bildad af samma grundvattensformer, som uppbygga korallrefven, hvadan den stora massan af korallkalken endast kan förklaras så, att hafsdjupet här har hållit sig i det närmaste konstant och varit ganska ringa, hvilket naturligtvis talar starkt till förmån för sänkning af hafsbottnen i enlighet med Darwins teori. K. A. G. Ellinger, Heinrich Oscar Günther, dansk fysiker och politiker, f. 30 dec. 1857 i Köpenhamn, tog 1883 magisterkonferens i fysik och blef 1887 lärare i samma ämne vid Landbohöjskolen, 1895 professor där och 1916 skolans direktör. Han har utgett några läroböcker i fysik. 1898-1901 och 1903-18 var han medlem af folketinget och är från 1921 medlem af landstinget; han tillhör högerns stadsflygel och var 1915 en af de tre högermän, som med ministären Zahle (se d. o.) inledde förhandlingar om kompromissen i grundlagsfrågan. P. E--t. *Ellingård heter numera El i n g å r d. *Elliot. -- 6. Gilbert J. M. K. E., earl af Minto, var generalguvernör öfver Indien t. o. m. 1910 och dog 4 mars 1914. Elliot, Johan Erik, kusin till den i hufvudarbetet, sp. 425, omnämnde Hampus E., jurist, ämbetsman, f. 9 aug. 1844 i Solna, blef efter universitetsstudier i Uppsala och domartjänstgöring under Svea hofrätt vice häradshöfding 1870, hvarefter han några år egnade sin verksamhet åt hof rätten. Han öfvergick sedan till Kammarrätten och utnämndes till kammarrättsråd 1877, blef sedermera expeditionschef i Landtförsvarsdepartementet 1881, justitiekansler 1886 och -- efter att ha innehaft åtskilliga kommittéuppdrag -- president i Svea hofrätt 1899 samt promoverades till juris hedersdoktor i Uppsala 1900. 1910 afgick han ur statstjänsten. Under majriksdagen 1887 var han led. af Andra kammaren. C. G. Bj. Ellis, John, engelsk botanist, f. 1710 i Irland, d. 10 okt. 1770 i London, var köpman där och naturforskare, särskildt med amerikanska förbindelser. Han var en af Linnés korrespondenter och samlare och utgaf äfven botaniska skrifter. C. Lmn.