Ellis island [e'lis åVlend]. Se New York, sp. 901 och pl. II. Ellqvist, E. Se Bauer, J. A. Suppl. Ellösfjärden, yttre delen af den fjord, som norrut begränsar ön Orust i Bohuslän. E. omges f. ö. af Skaftölandet, Hermanö, Lafö m. fl. öar och öfvergår åt ö. genom Malösund i Koljöfjärden. O. Sjn. El Madain, stad. Se Ktesifon och Seleukeia. El-maghrib. Se Maghrib. *Elmblad. - 3. J. V. S. E., f. 29 maj (ej aug.) 1853, dog 4 dec. 1910 i Växjö. *Elmquist, G. H., blef 1908 byråchef i Kommerskollegium, 1912 chef (sedan 1914 generaldirektör) för den nyinrättade Socialstyrelsen, var statsråd och chef för Socialdepartementet i De Geers (sedan 23 febr. 1921 von Sydows) ministär 27 okt. 1920-4 okt. 1921 och utnämndes i dec. 1921 till envoyé i Helsingfors. Under krigs- och kristiden togs E :s förmåga starkt i anspråk. Han var nämligen 1914--17 led. af Statens lifsmedelskommission och 1916--19 ordf. i Folkhushållningskommissionen och utvecklade därvidlag en verksamhet, som vann allra högsta erkännande. F. ö. har han varit led. af kommissionerna för Kommerskollegiets ombildning (1908-14) och San Franciscoutställningen (1913-15), hvars arbetsutskott han tillhörde, och ordf. i Arbetsrådet (1919-20). Sin plats bland stadsfullmäktige lämnade han 1910. *El-Obeid. Den anglo-egyptiska järnvägen öppnades för trafik till E. febr. 1912. Folkmängden växlar mycket, men är i allmänhet omkr. 12,000. Elobey [elåbä'j], två små öar, Stora och Lilla E., n. om mynningen af floden Gabun, tillhöriga Spanska Guinea. Omkr. 450 inv. *Elodea bör uttalas Elodea. G. L--m. Elofson, Anders, agronom, f. 25 juni 1873 i Gunnarskogs socken, Värmland, utbildad vid Aln-arps landtbruksskola och landtbruksinstitut 1832--97, var 1899--1911 assistent vid Sveriges utsädesförening och blef 1911 t. f., 1918 ord. statskonsulent för fröodling. E. var medstiftare af Svenska betes- och vallföreningen samt är sekreterare hos föreningen. Han har ledt en omfattande försöksverksamhet rörande vallanläggning och betesmarkers förbättring. Skrifter: Fröodling av klöver och timotej jämte de viktigaste grunderna för rationell vallodling (utarb. på uppdrag af Landtbruksstyrelsen, 1912), En rationell betesskötsel och dess ekonomiska betydelse (1914), Lönande betesdrift på våra hagmarker och vallar (1915), Vår svenska hag-marksskötsel (1918) m. fl. broschyrer och uppsatser i tidningar och tidskrifter om vall- och fröodling. E. blef led. af Landtbruksakad. 1922. H. J. Dft. *Elowson, G., dog 19 maj 1908. Födelsegården Älgå ligger i Värmland. *El Paso har vuxit ofantligt de sista 20 åren och hade 77,560 inv. 1920. Den midtemot E. vid Rio Grande del Norte belägna mexikanska staden kallas nu vanligen Ciudad-Juarez. Elpidia, zool. Se Tagghudingar, sp. 282. Elsa, Karl d', tysk militär, f. 1 sept. 1849 i Dresden, deltog som löjtnant vid infanteriet i 1870-71 års krig, blef 1896 öfverste, 1904 generallöjtnant, fördelningschef och generaladjutant hos konungen af Sachsen, 1908 general af infanteriet och 1910 chef för 12:e armékåren (Dresden), som han med utmärkelse förde under Världskriget, tills han i april 1916 utnämndes till chef för arméafdelningen A. (i Elsass). I jan. 1917 afgick han ur aktiv tjänst. 1918 blef han generalöfverste. H. J--dt. Elsa af Brabant, kvinnoroll (ung furstinna; sopran) i operan "Lohengrin" af E. Wagner (se denne, sp. 307). *Elsass tillhör efter freden i Versailles (28 juni 1919) ånyo Frankrike. Folkmängd och indelning voro 1921: <table> <td> <td c>Kvkm. <td c>Inv. <td c>På 1 kvkm. <td>Dep. Haut-Rhin <td r>3,505,26 <td r> 468,943 <td r>134 <td>» Bas-Rhin <td r>4,784,44 <td r> 651,686 <td r>136 <td>Territoire de Belfort <td r> 608,49 <td r> 94,338 <td r>155 <td>Elsass <td r>8,898,19 <td r>1,214,967 <td r>137 </table> Elsass-armén, en omkr. 20 aug. 1914 bildad fransk armé i öfre Elsass, bestående af 7:e armékåren, 4 reservfördelningar och 1 kavallerifördelning samt ställd under befäl af general Pau. Redan i början af sept. uppdelades arméns truppförband på 1:a och 6:e arméerna. Jfr Världskriget, sp. 160--162. H. J--dt. *Elsass-Lothringen upphörde genom freden i Versailles (28 juni 1919) att vara tyskt riksland och återförenades med Frankrike. Befolkningen uppgick 1921 till 1,695,196 pers., en minskning sedan 1905 med 6,56 proc. och sedan 1910 (1,874,024 pers.) med 9,54 proc. Denna minskning har sin orsak i dels förlusterna genom Världskriget, uppskattade till 153,810 pers., dels garnisonernas minskning, dels emigration af tyskar (76,437 pers. till 1 april 1921). E. är nu indeladt i dep. Haut-Rhin, Bas-Rhin och Moselle samt Territoire de Belfort. E. A--t. Historia efter 1907. Ståthållaren furst Hermann zu Hohenlohe-Langenburg efterträddes af grefve K. J. L. Wedel (1907--14), och statssekreterare v. Köller aflöstes 1908 af en infödd elsassare, den klerikalt konservative frih. H. Zorn von Bulach. De nationella motsatserna tilltogo under de närmaste åren i skärpa. De fransksinnade flockade sig kring föreningen Souvenir français, som bl. a. på ett par slagfält från 1870--71 års krig lät resa minnesmärken öfver där stupade franska soldater, och kring tidningen "Revue alsacienne illustrée", som anordnade föreläsningar med fransk-nationalistisk syftning; tyskarna åter samlades i Elsass-lothringische vereinigung. Partiförhållandena inom rikslandet undergingo åtskillig förskjutning, i det att flera rikstyska partier började upprätta organisationer äfven i E. (särskildt centern, socialdemokraterna och de frisinnade), medan samtidigt ett försök gjordes (1911) att i ett "nationalförbund" samla de fransksinnade och anhängarna af en relativt själfständig elsassisk