577 Embryonalsköld-Emissionsbolag 578 före eller vid fostrets födelse. Sådana embryonalorgan äro hos de högre ryggradsdjuren allantois, amnion (se d. o.), äggulesäck m. fl. L-e. Embryonälsköld, embryol. Se Groddskifva. Embryonätae, bot. SeFanerogamer. *Emden, som 1919 hade 26,627 inv., fick under åren närmast före Världskriget ökad betydelse som handels- och emigranthamn, i skarp konkurrens med Bremen, tack vare sitt goda läge vid Dortmund-Ems- och Ems-Jade-kanalerna samt de stora utvidgningarna af hamnen, hvaraf en ny inre hamn om 41 har och 10,s m. djup samt en hafs-sluss (260 m. lång, 40 m bred och 13 m. djup) togos i bruk 1913. O. Sjn. Emden, ryktbar tysk pansardäckskryssare (3,650 ton, 24 knop, 12 st. 10,5 cm. kanoner), hvilken hösten 1914 under befäl af fregattkaptenen Karl von Muller åsamkade Englands sjöhandel i Stilla och Indiska hafven stort af bräck. Detacherad från amiral von Spees eskader i midten af aug. i närheten af Marshallöarna, sänkte E. inom loppet af två månader ett 20-tal engelska handelsångare med ett värde af omkr. 60 mill. kr., äfvensom ryska kryssaren "Schemtschug" och franska jagaren "Mous-quet", samt fördröjde i hög grad varutransporterna å Indiska hafvet och åstadkom betydande stegring af varuprisen i Bortre Indien. Madras besköts med framgång 22 sept. Sedan E. 9 nov. tidigt på morgonen inlöpt till S. Cocosön (s. v. om Sundasundet) och där landsatt ett 50-tal man för att förstöra telegrafanläggningarna, anfölls den af australiska kryssaren "Sydney" (5,700 ton, 25 knop, 8 st. 15-cm. kanoner) och nödgades, efter tappert motstånd och sedan all ammunition förbrukats, sätta på land samt efter förnyad beskjutning stryka sin flagga. Landstigningsstyrkan lyckades under befäl af löjtnant Miicke undkomma på skonaren "Ayesha" och landsattes i början af 1915 vid Hodeida å arabiska kusten af Röda hafvet och tog sig därifrån fram till Konstantinopel. Jfr H. von Miicke, "E." (1915; sv. öfv. s. å.) och "Ayesha" (1915; sv. öfv. s. å.). H.W-1. Emdengåsen. Se Gåsskötsel. 'Emeritilöner. I samband med 1910 års reglering af prästerskapets aflöning fattades beslut om beredande af emeritilöner åt äldre präster. Bestämmelser härom äro gif na genom lag 9 dec. 1910. Emeritilön utgår från kyrkofonden (se d. o.) och kan tilldelas ordinarie och extra ordinarie präst, som tjänstgör i territoriell församling (med undantag för präst i Karlsborgs församling och kyrkoherde i prebendepastorat). För ordinarie tjänstinnehafvare utgör emeritilönen 80 proc. af den reglerade lönen, dock högst 4,500 kr. och lägst för kyrkoherde 3,200 kr. och för komminister 2,000 kr.; för extraordinarie präst utgör den 1,500 kr. Sammanlagdt må högst 500,000 kr. för år användas till emeritilöner. Konungen utfärdar för lagens tillämpning erforderliga föreskrifter, bestämmelser, huru tillgängliga medel skola, med hänsyn till olika klasser af tjänstinnehafvare, uppdelas i lämpligt antal emeritilöner, och utser innehafvare af sådana. Ordinarie präst är pliktig att, mot åtnjutande af emeritilön, från tjänsten af gå, när han fyllt 75 år eller när han fyllt 65 år samt mer än 3 af de senast förflutna 5 åren varit i följd af obotlig sjukdom eller ålderdoms-Tryckt den 25/e 23 svaghet urståndsatt att själf fullgöra sina tjänsteåligganden och af sådan anledning åtnjutit tjänstledighet; extraordinarie präst må erhålla emeritilön, när han uppnått 60 års ålder. Vid lagens utfärdande redan utnämnd tjänstinnehafvare är dock ej mot sitt bestridande skyldig att, mot åtnjutande af emeritilön, af gå från sin befattning. Genom kung. 26 nov. 1914 föreskrefs, att emeritilöner till extraordinarie präster skulle utgå fr. o. m. ecklesiastikåret 1915-1916, och jämlikt kung. 8 nov. 1918 utgå sådana löner fr. o. m. ecklesiastikåret 1920-1921 jämväl till ordinarie präster. Sistnämnda kung. meddelar föreskrifter rörande formerna för tilldelande af emeritilön, dess utbetalande m. m. Genom kungl. bref 24 april 1923 har antalet emeritilöner bestämts att fr. o. m. ecklesiastikåret 1924-1925 utgöra: för kyrkoherdar högst 80, för komministrar och med dem jämställda högst 20 och för extraordinarie präster högst 25. K.E.S-g. * Emerson, R. W. Af E. föreligga ytterligare följande sv. öfv.: "Vi och vår nästa" (1907), "Engelskt folklynne" (1920) och i serien "Berömda filosofer" 4 bd: "Naturen och människan" (1915; 2:a uppl. 1919), "Samfundsliv och ensamhet" (1920), "Livsvägar" (s. å.) och "Kärlek och andra essayer" (1922). Jfr en uppsats om E. i "Ord och bild" 1923. - E:s Journals utgafs 1910 -14 i 10 bd. Se J. Albee, "Remembrances of E." (1903), och J. A. Hill, "E. and his philosophy" (1919). *Emery, C., är numera professor emeritus. Emery [ämri'], Jacques André. Se Saint-Sulpicekongregationen. Emigration (af lat. emigräre, utvandra), utvandring, utflyttning från fäderneslandet till ett annat land för att där bosätta sig. Se Utvandring. - Emigrera, utvandra till främmande land. 'Emislöf omfattar nu 2,911 har. 957 inv. (1923). *Emissionsbank. Om ändring i hithörande lagstiftning se Emissionsbolag. Suppl. Emissionsbolag. I samband med det starka ekonomiska uppsvinget i Sverige vid 1900-talets början uppstod en allt starkare opinion för, att grund-ningsverksamheten och företagsfinansieringen borde organiseras på ett mera rationellt sätt. Detta mål sökte man vinna dels genom vissa lagstiftningsåtgärder, dels genom oberoende af lagstiftningen inrättade emissionsbolag. 1. Lagstiftningsåtgärder. Man tänkte sig närmast, att det åsyftade målet skulle nås genom särskilda emissionsbanker, och en lag om sådana utfärdades 1909. Dessa skulle till skillnad från emissionsbolagen ega rätt att mottaga insättningar, om ock i begränsad omfattning, och utöfva annan bankverksamhet; de skulle få stiftas och egas endast af banker. Dylika institutioner torde emellertid sakna alla förutsättningar i vårt land, och lagen innehåller dessutom en del praktiskt omöjliga bestämmelser; den har därför kommit att stanna på papperet. När denna väg visade sig vara oframkomlig, tog man i stället upp den planen, att affärsbankerna direkt skulle bedrifva emissionsverksamhet af här åsyftadt slag. För detta ändamål erhöllo de i 1911 års banklag rätt att ega aktier - hvilket förut varit helt förbjudet - till hälften af det belopp, med hvilket rescrvfon- 35 b., S. 19