generallöjtnant och fördelningschef och 1909 general af infanteriet och chef för 10:e armékåren (Hannover). 1912 upphöjdes han i adligt stånd. Vid Världskrigets början blef han befälhafvare för Maas-armén, med hvilken han 4 aug. 1914 ryckte in i Belgien och genom ett skickligt ledt våldsamt anfall satte sig i besittning af Liège, som kapitulerade 16 s. m. Han deltog sedermera med 10:e armékåren i 11:e tyska arméns strider på östfronten. ^{H. J--dt.} *Emminghaus. 1. K. B. Arwed E. dog 8 febr. 1916 i Gotha. -- 2. H. E. dog 17 febr. 1904 i Freiburg im B. Empaism (grek.), inläggning af guld i silfverarbeten och af metall i stålarbeten. -- Empaistik, konsten att utföra dylika arbeten. ^{G--g N.} *Empedokles. Se monogr. af Ettore Bignone (1916). Emperger, Fritz von, österrikisk tekniker, f. 1862 i Beraun, Böhmen, doktoringenjör och öfverbyggnadsråd i Wien, är banbrytare inom järnbetongtekniken i Europa och Nord-Amerika såväl vetenskapligt som praktiskt. Otaliga afh. om järnvägar, broar och i all synnerhet forskningar inom järnbetongtekniken härröra från hans penna. Främst bland hvad han utgett torde böra sättas samlingsverket "Handbuch für eisenbetonbau" (3:e omarb. uppl. i 14 bd, 1921 ff.) samt den af honom 1901 uppsatta, i Berlin utg. tidskriften "Beton und eisen" äfvensom den hithörande årligen sedan 1906 utg. "Betonkalender". Grundläggande på ett helt nytt område äro hans arbeten ang. "Umschnürtes gusseisen", d. v. s. spiralarmeradt gjutjärn, användt i pelare och hvalf. ^{Fr. E.} *Empetrum nigrum, bot. Nyare undersökningar ha visat, att Empetraceæ ej är släkt med euforbiacéerna, utan bör föras till ser. Ericales. ^{G. L--m.} *Empire. Prof på konstindustrien empire kunna vidare ses å pl. IV till art. Möbel (nederst), fig. 18 å pl. IV till art. Ornament och fig. 12 o. 13 till art. Ur; byggnader i empirestil återfinnas t. ex. i fig. 4 till art. Haga (interiör), fig. 5 å pl. I till art. München (hofteatern) och fig. 19 å pl. IV till art. Paris (Madeleinekyrkan). Empis, zool. Se Sväfflugor. Emrali, folk. Se Turkmener. *Emsdepeschen. Jfr R. Festers grundliga utredning "Die genesis der Emser depesche" (1915). Emsen. 1. En omkr. 4,5 kvkm. stor sjö i Boda, Frykeruds och Grums socknar, Värmland, belägen 73 m. ö. h., afrinner öfver Värmelen och Borgviksälfven till Vänern. -- 2. En omkr. 2 kvkm. stor sjö, 67 m. ö. h., i Öfre Ulleruds socken, Värmland, afrinner till den närbelägna Klarälfven. 1--2. ^{O. Sjn.} *Emsfors pappersbruk sysselsätter omkr. 160 arbetare; årliga tillverkningen uppgår till omkr. 5,000 ton sulfitpapper till ett värde af 1 1/2 mill. kr. Fabrikens tax.-v. är 525,000 kr. A.-b. Emsfors bruk eger i Döderhult med grannsocknar omkr. 2 1/2 mtl med en areal af 2,330 har, hvaraf 421 har inegor, tax.-v. 532,700 kr. (1922). ^{O. Sjn.} Emten. 1. En omkr. 2 kvkm. stor sjö, 53 m. ö. h., i Dalhems socken, Kalmar län, afrinner genom Öfverumsån till Gudingefjärden af Östersjön. -- 2. En omkr. 1,5 kvkm. stor sjö, 268 m. ö. h., i Ekshärads socken, Värmland, afrinner öfver Musan till Ufån och Klarälfven. -- 3. En omkr. 3,5 kvkm. stor sjö, 138 m. ö. h., i Lungsunds socken, Värmland, afrinner till Svartälfven och Vänern. 1--3. ^{O. Sjn.} Emund, missionär. Se Osmund. Emus, zool. Se Brachelytra. Suppl. Emydidæ, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1375. Enaliornithes, zool., en ordning inom fåglarna. Se Fåglar, sp. 186. Enamorado, El. Se Macias. *Enander, Johan Alfred, dog 9 sept. 1910 i Chicago. Å Oakhill-kyrkogården aftäcktes på årsdagen af hans födelse 1921 ett genom insamling bland svensk-amerikanerna åstadkommet monument i bautastensform af svensk granit. ^{O. A. L--r.} Enander, Sven Johan, präst, botanist, f. Andersson den 29 dec. 1847 i Torsås, Kalmar län, aflade prästexamen i Uppsala, prästvigdes 1883 och blef 1889 kyrkoherde i Lillhärdal, Härjedalen. Denna befattning har han handhaft med stor kraft till både församlingens och kommunens förkofran, har personligen deltagit i nykterhetsarbetet, läkarvård och sundhetsåtgärder samt befrämjat missionsintresset, skolväsendet och barnavården m. m. E. var led. af riksdagens Andra kammare 1903--08 och inlade särskildt stor förtjänst om Svegbanans tillkomst. Sedan 1884 har han framgångsrikt idkat botaniska forskningar öfver pilsläktet (Salix) inom och utom Sverige och utgett det kritiskt anlagda exsickat-verket Salices scandinavica (I--II 1905, III 1910, med vidlyftig text och bilder). Till Linnéfesten i Uppsala 1907 skref han Studier öfver Salices i Linnés herbarium (i ärkebiskop Ekmans "Inbjudning till teologie doktorspromotionen"). Jämte flera forskningsresor inom Skandinavien har han företagit många sådana till främmande länder, till Ryssland, Sibirien och Nord-Amerika (till hvart och ett af dessa länder tre resor), Novaja Zemlja 1911 och 1912, Japan 1913, Grönland 1921, en mängd europeiska trädgårdar m. m. Vid Lillhärdals prästgård odlar han pilarter i stort antal från sina långväga färder och har till Uppsala botaniska trädgård och Bergianska trädgården donerat medel för odling af Salix-arter. E. blef filos. hedersdoktor vid Lunds universitets 250-årsjubileum 1918 och hedrades 1921 af Vet. akad. med dess äldre guldmedalj öfver Linné. ^{C. Lmn.} Enantioblastæ, bot. Se Farinosæ. Suppl. Enantiomeri (af grek. enanti'os, motsatt, motvänd, och me'ros, del), kem. Se Isomeri, sp. 993. *Enare träsk. Kyrkan ligger vid en liten sjö några km. från E:s västra ända. Enbent hvalf. Se Hvalf, sp. 1391. Enberget, ett 654 m. högt berg i Norra Finnskoga socken, Värmland, v. om Klarälfven. ^{O. Sjn.} Enblom, Fredrik, civilingenjör, ämbetsman, f. 17 april 1865 i Rönö, Östergötlands län, utexaminerades från Tekniska högskolans afd. för väg- och vattenbyggnadskonst 1886, innehade anställningar vid Stockholms nya spårvägs-a.-b. 1886--87, Spånga--Löfsta järnvägsbyggnad 1887--89 och Stockholms gasverks nybyggnader 1890--93. 1893--95 var E. arbetschef för Stockholms gas- och