595 Engelska språket-England 596 (se denna. Suppl.) ha skapat en nationell dramatik, till hvilken åtskilliga yngre bidragit. Som lyriker kunna utom Yeats George W. Russell (signaturen A. E.), Lionel Johnson, Padraic Colum (f. 1881), Moira 0'Neill och Eva Gore-Booth nämnas som prosaister St. John Greer Ervine (f. 1883) och James Stephens (se denne. Suppl.). Till stor del är denna irländska diktning romantisk och mystisk, den bygger gärna på sagor och sägner. Af yngre prosaister, hvilka svårligen ännu kunna sammanfattas i bestämdt skilda grupper, må nämnas de populära H u g h W a l p o l e, W. B. Maxwell, Katherine Mansfield, Compton Mackenzie och Stephen Mc Kenna, vidare Stacy Aumonier, W. L. George, J. D. Beres f ord (se denne. Suppl.), Gilbert Cannan (se denne. Suppl.), C l e-mence Dan e, Oliver Onions, Dorothy Richardson och Rebecca West. Liksom den moderna engelska prosan icke uppvisat mästare af samma betydelse i det allmänna medvetandet som t. ex. Dickens eller Thackeray under den viktorianska epoken, saknar den nutida engelska lyriken första-rangs-skalder som Byron, Shelley eller Swinburne. Utom de förut nämnde skalder, som bilda öfvergången till de senaste släktleden af poeter, hvilka representeras i antologien "Georgian poetry" (5 samlingar, hvardera omfattande 2 eller 3 år, 1912 ff.), ha Kipling, Hardy och Yeats varit af stort inflytande. Bland de yngre är Alfred E. Housman (se denne. Suppl.) en hembygdsskald af stark innerlighet, den i Skottland födde kanadensaren Robert W. Service (se denne. Suppl.) i viss mån påminnande om Bret Harte och Kipling, den tidigt bortgångne Rupert Brooke (se denne. Suppl.) en genomkultiverad epikuré, John M a s e f i e l d (se denne. Suppl.), mångsidigt verksam, berättare, dramatiker och ursprunglig, okonventionell skald, W. D e l a M a r e (se denne. Suppl.) en fantasifull och graciös romantiker, John Drink-water (se denne. Suppl.), äfven dramatiker, en elegisk, filosoferande klassiker, W. H. Davies (se denne. Suppl.) en elementärt enkel känsloskald. Af litterära kritiker äro att märka utom de förut nämnde Walter Pater, Symonds, G. B. Shaw och Gosse, professor C. H. Herford, den äfven som mångsidig författare verksamme tidningsmannen G. K. C h e s t e r t o n (se denne. Suppl.), Robert Lynd och J. M. Murry. Litt.: M. Borsa, "The english stage of to-day" (1908), H. Walker, "The literature of the vic-torian era" (1910), B. Fehr, "Streifziige durch die neueste englische literatur" (1912), H. T. Follett och W. Follett, "Some modern novelists" (1918), Harold Williams, "Modern english writers" och "Outlines of modern english literature 1890- 1914" (1920), R. Brimley Johnson, "Some con-temporary novelists" (I, Women, 1920, II, Men, 1922), A. Chevalley, "Le roman anglais de notre temps" (1921), W. F. Schirmer, "Der englische roman der neuesten zeit" (1923), och A. Brunius, "Modern engelsk litteratur" (s. å.). - Hela engelska litteraturen behandlas i den af Ward och Walker utg. "The Cambridge history of english literature" (14 bd, 1907-16; 4 tilläggsband, 1918-22, behandla den nordamerikanska litteraturen). , R-nB. (Rättelser: Bd VII, sp. 548 r. l uppifr. står Den fjärran gående läs Vidfärd; r. 27 uppifr. står 680 läs 670; r. 16 nedifr. står Sjömannen, läs Sjöfararen; sp. 549 r. 8 uppifr.: blott en homilie är från 971 och förf. af ^thelwold; r. 9 jElfric d. troligen efter 1020; r. 13 står english, läs anglosaxon; sp. 550 r. 34 uppifr. står Otinel och Hamton, läs Otuel och Hamtoun; r. 40 läs Freine; sp. 551 r. 6 f. uppifr. står Sir Gavain and the red knight läs Sir Gawayne and the green knight) K-n B. 'Engelska språket, sp. 581. Om J. Wrights "English dialect dictionary" se vidare Wright, J., sp. 1179. Engelsk blodhund, zool. Se H u n d e n, pl. II. Engelsk-egyptiska Sudan. Se Anglo-egyp-tiska Sudan. Suppl. Engelsk fot. Se F o o t och F o t. Engelsk harhund, zool. Se H u n d e n, sp. 1310. Engelsk mastiff, zool. Se Hunden, sp. 1315, pl. IV, fig. 4. Engelsk räfhund, zool. Se H u n d e n, sp. 1310. Engelsk setter, zool. Se Hunden, sp. 1312, pl. II, fig. 2. *Engelskt horn är äfven en (oftast 8-fots) tungstämma i större orglar. Engelsted, Carl Sophus Marius N e e r-gaard, dansk läkare, f. 8 mars 1823 i Köpenhamn, d. där 25 okt. 1914, blef med. doktor 1854 på en afh. om möjligheten att bota tuberkulos, var 1863-82 öfverläkare vid Kommunehospitalet, inlade i praktiken mycket stort arbete för botandet af tuberkulos och syfilis och blef 1904 hedersled, af Internationella föreningen till tuberkulosens bekämpande. P- E-t. Engelöy (E n g e l ö), stor, bergig ö, n. om Bodö, i Steigens härad, Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge. 68,4o kvkm. 1,107 inv., 212 hus (1920). K. G. G. Engerdal, härad och pastorat kring sjön Fämun, Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt), Norge. 2,202,5i kvkm. 1,294 inv. (1920). Skogsbruk och boskapsskötsel. E. gränsar i ö. till Sverige. K. G. G. *Engeström. - 6. Lars B. von E. dog 23 okt. 1910 i Posen. 'England. Befolkningen i E. och Wales vid senaste folkräkningen (19 juni 1921) utgjorde 37,885,242 pers., hvaraf 18,082,220 män och 19,803,022 kvinnor, d. v. s. 1,095 kvinnor mot 1,000 män. Befolkningsökningen sedan 1901 var 16,47 proc. och sedan 1911 (36,070,492 pers.) 5,os proc. Nästan 4/s (79,3 proc. af invånarna) voro stadsbor och 20,? proc. landtbor. E. utan Wales hade 35,678,530 inv. (1921), hvaraf 16,984,087 män och 18,694,443 kvinnor, d. v. s. 1,101 kvinnor mot 1,000 män, en befolkningsökning sedan 1901 af 15,8i proc. och sedan 1911 (34,045,290 pers.) af 4,so proc. Af E:s 1,126 städer hade 97 mindre än 2,000 inv., 535 hade mellan 2,000 och 10,000 inv., 448 mellan 100,000 och 10,000 inv., 34 mellan 250,000 och 100,000 inv., 8 mellan 250,000 och 500,000 inv., 3 mellan 500,000 och l milj. samt London 4,483,249 inv. Stadsbefolkningens tillväxt 1911-21 utgjorde 5,2 proc. E.A-t. Kyrkliga förhållanden (efter 1907).