597 Engler-Engström 598 Någon större förskjutning i den konfessionella fördelningen har ej inträdt. Antalet påskkommuni-kanter utgjorde 1921 i anglikanska kyrkan omkr. 2,330,000, i frikyrkorna omkr. 2,000,000. Sittplatser i kyrkor och kapell utgjorde 1915 för anglikanska kyrkan 7,307,118, för frikyrkorna 8,116,144" (däraf för den största, de wesleyanske metodisterna, 2,371,937 platser och 469,000 kommunikanter). De romerske katolikernas antal uppskattas till 1,900,000, med 4 ärkebiskopar (Pius X skapade 1911 två nya kyrkoprovinser, Birmingham och Liverpool), 13 biskopar och omkr. 3,900 präster. Judarnas antal är omkr. 260,000. I rundt tal uppskattades anglikanerna år 1921 till 17,000,000. Tjänstgörande präster voro 1915 i anglikanska kyrkan 14,079, i frikyrkorna 10,863. Under de senaste åren ha i E. pågått lifliga sträfvanden att återförena de engelska frikyrkorna med statskyrkan; den viktigaste åtgärden var en konferens mellan officiella representanter för båda parterna i Lam-beth 1922, hvars af ärlig unionsvilja präglade betänkande underskrefs af både frikyrkoledarna och högkyrkomännen. Dess princip är ömsesidigt erkännande och interkommunion på grundvalen af episkopatets allmänna antagande, men utan ny ordination af frikyrkliga predikanter. Särskildt viktigt är, att anglikaner och nonkonformister synas enas i den brännande och svårlösta frågan om att bevara en ordentlig och obligatorisk religionsundervisning i skolorna. Se vidare Davidson, R. T h. Suppl., och Episkopalkyrkan. Suppl. Hj. H-t. 'Engler, A., afgick med pension 1921 från professuren vid Berlins universitet och Berlin-Dahl ems botaniska trädgård och museum, där han efterträddes af L. Diels. Han erhöll 1915 Vet. akad:s stora Linné-medalj i guld af 1907. c- Lmn. Engler, Karl, tysk kemist, politiker, högskolelärare, f. 1842 i Weisweil (Baden), promoverades i Freiburg (Baden) 1864, blef 1871 e. o. och 1876 ord. professor i teknisk kemi och 1887 i ren kemi vid tekniska högskolan i Karlsruhe. E. var under slutet af 1800- och början af 1900-talet en af Tysklands tongifvande tekniska kemister och har inom denna gren af kemien äfven utöfvat en framstående litterär verksamhet. Bland hans rent kemiska arbeten må särskildt nämnas hans kritiska studier öfver autoxidation (själf-oxidation) samt hans teoretiska och experimentella arbeten angående uppkomsten af bergolja (se d. o.). E. är hedersdoktor vid flera tyska högskolor m. m. och har varit led. af tyska riksdagen och af badensiska Första kammaren. H. E. English Båzår [i^glij bäsäV], stad. Se M a l d a. English dialect dictionary [i^glij dåYelekt di;kJ9ii9ri]. Se Wright, J., sp. 1179. English dictionary [1'n.glij di'kJ8nori]. Se Murray, sir James (äfven i Suppl.). English narrows [i^glij nä'råus], sund. Se Patagoniska kanalerna, sp. 217. 'Englund, J. A., dog 27 juli 1914 i Nederluleå prästgård. Englund, Nils Jakob Hugo, läkare, f. 26 aug. 1856 i Gällstads socken, Älfsborgs län, blef 1880 student, 1889 med. licentiat och 1917 med. hedersdoktor i Uppsala. Efter att 1888-89 ha tjänstgjort som amanuens, underkirurg och andre sjukhusläkare var E. 1889-93 stadsläkare i Ulricehamn, 1893-99 provinsialläkare i Fjällsjö distrikt och 1899-1921 förste provinsialläkare i Älfsborgs län. Han har företagit flera utrikes studieresor (till Wien, Berlin och Finland) och utöfvat af sevärd författarverksamhet, hufvudsakligen på allmänna hälsovårdens område och särskildt rörande åtgärder mot smittsamma sjukdomars spridning samt beträffande lämpliga former för folk- ochskolbad. R.W. Engländer, Richard. Se Altenberg, Peter. Suppl. Engob [a^gåb; fr. engobe], Engobe ra, tekn. Se Tegel, sp. 629. Engram, biol. Se M n em e 2. 'Engrer. Se Angrivarier. 'Engström, K. K., dog 22 aprU 1916 i Stockholm. Engström, Karolina Augusta (Lilly), pedagog, f. 9 nov. 1843, d. 24 sept. 1921, utexaminerades från Högre lärarinneseminarium 1864 samt var lärarinna i historia och geografi vid Statens normalskola för flickor 1864-1907 (vikarierande föreståndarinna där 1889-90) och skolrådsledamot (den första kvinnliga i Sverige) från 1889. Hon hade som lärarinna sällsynt förmåga att göra historien och naturen lefvande för sina elever. Hennes förstående blick för ungdom gjorde henne synnerligen lämplig som ledare för Fredrika-Bremer-förbundets bokkommitté, som 1886-1905 verkade för barn- och ungdomslitteraturens reformerande. Hon var styrelseled, i Fredrika-Bremer-förbundet 1884-1920 och Svenska lärarinnornas pensionsförening 1873-1920. L. W-m. 'Engström, 0. L, dog 7 maj 1919 i Helsingfors. 'Engström, F. A., erhöll 1921 afsked från astro-nomie observatorsbefattningen och fick s. å. professors namn. Han är sedan ett flertal år tillbaka censor vid studentexamina. B-d. 'Engström, A. L. J., vardt 1919 led. af konstakademien och invaldes 1922 i Svenska akad. Fortfarande lifligt verksam som tecknare, har E. på senare tider framträdt nästan ännu mer som författare, dels i bunden form med humoristiska karakteristiker såsom i texten till karikatyrerna Riksdagsgubbar (1906, 1915), dels och framför allt som prosaförfattare med ett stort antal tidningsbidrag, af hvilka urval utkommit i bokform: Mitt lif och lefverne (1907), Äfventyr och hugskott (1908), En bok till (1909), Min 5:te bok (1910), Genom mina guldbågade glasögon (1911), Kryss och landkänning (1912), reseskildringen Åt Häcklefjäll (1913; 2:a uppl. 1914), Bläck och saltvatten (1914), Hemma och på luffen (1916), Medan det jäser (1918), Min 12:te bok (1919), Skärgårdshistorier (s. å.), Hemspånad och taggtråd (1921), berättelsen Ränningehus (4 uppl. 1920) samt Strindberg och jag (1923). Jämte en hel del lättare gods innehålla dessa böcker ypperliga skildringar af människor och natur från Roslagen och Småland. E. är som berättare släkt med Strindberg, Pelle Molin och Karl-